Skolväsendet i Högbo

av Elof Larsson (1907-1981)

 

Eftersom skolorna hörde under kyrkan fram till 1932 torde det vara befogat att även ta med dessa under kyrkans historia.

 

År 1795, midsommardagen, besöktes Högbo av Svea Rikes Ärkebiskop, Uno von Troil, för första gången. Skolan inspekterades också varom det heter i protokollet: "Barnaundervisningen förspordes med all sorgfällighet skötes av trenne personer, nämligen klockaren Anders Vikholm vid Bruket och Överbyn, av sjudaren Per Högman i Västanbyn och corporalen Stenmarks enka, Brita Andersdotter i Östanbyn, mot vilkas skicklighet intet var att erinra."

Genom att Högbo tillhörde det mäktiga Ovansjö, som hade kontakter med både Upsala genom prästerna och kyrkan och Stockholm genom sina gruvor, hyttor och bruk, kom skolundervisningen tidigt igång. Från Ärke- biskopen i Upsala utgick påbud 1686 till kyrkoherdarna, att de skulle tillse att ungdom lärdes läsa i bok, och att klockaren skulle undervisa. Enligt detta fanns alltså vid ingången av 1800-talet, ett efter den tidens förhållanden ordnat skolväsende i Högbo.

Ett stämmoprotokoll från 1820 berättar att endast två sökande fanns vid tillsättandet av lärare, Capellpredikanten Nils Gustaf Hoberger (i Högbo 1817-1828) och gamle klockaren Anders Vikholms son Erik. Emellertid ansågs Vikholm "visserligen ha behaglig röst och märkeligen förkovrat sig i sång men ännu var oövad i skrivning och oerfaren i barnaundervisning, hvadan han icke kunde anses competent sökande". Hoberger blev utsedd men efter hans avflyttning fick Vikholm efterträda honom. Han hade då också blivit klockare och kyrkvaktare då han efterträdde sin fader Anders Vikholm vid dennes död 1823.

 

Ett protokoll från 1839 innehåller "Ordning för barnaundervisningen i Högbo". Denna skolordning med 12 paragrafer är märklig såtillvida, att den tillkommit före 1842 års skolstadga, som räknas som grunden och födelseåret för den svenska folkskolan. Dessa paragrafer äro uppsatta av capellpredikanten Jonas Ofrell (i Högbo 1835 - 1841).

Ur dessa framgår att barnen äro skolpliktiga vid 7 års ålder, capellaget ikläder sig att betala den stadgade skolavgiften av 1 schilling om dagen för dem, som ej själva kunde detta. ( 1schilling = 2 öre ).

Skolmästarens lön var vid denna tid 18 schilling om dagen och fri kost i tur hos barnens föräldrar. Lästiden var 4 månader årligen med 7 timmars arbetsdag, dock ej överstigande 3 timmar utan avbrott. Beträffande villkoren för avgång från skolan stipulerades: "felfri innanläsning i hvad svensk bok som helst och katekesen eller åtminstone del därav, utantill."

Redan 1844 fattade sockenstämman beslut om byggandet av ett skolhus i Överbyn. Folkmängden utgjorde då endast 783 personer och församlingens ekonomiska bärkraft var ringa, så först 1849 blev skolan färdig och kunde tagas i bruk. Under 16 år framåt sköttes undervisningen av capell- predikanterna Johan Tilze (i Högbo 1841 - 1850), Per Gustaf Stillmark (i Högbo 1850 - 1861), och Johan Petter Hedlund (i Högbo 1861 - 1865), vilka erhöllo ett arvode av 100 rdr banco om året.

Det var en liten byggnad och som skola ganska anspråkslös som uppfördes. Enligt gamla beskrivningar var den rödfärgad och saknade såväl tambur som lärarbostad. Bänkarna var långbänkar med därtill hörande långbord. Läroämnen var svenska språket, skrivning av bokstäver och ord på griffeltavla samt "stava och lägga ihop" för inövande av innanläsning. I räkning förekom endast hela tal. Viktigaste ämnet var kristendom.

Om antalet läsår för skolpliktiga barn sägs det, att föräldrarna fick bestäm- ma hur länge de hade råd att ha sina barn i skolan. Eldningen i skolan skulle pojkarna stå för, medan flickorna hade städningen på sin lott. De pojkar, som hade ansvaret för värmen måste tidigt infinna sig i skolan för att få upp värmen till läraren kom och undervisningen skulle börja. Flickorna städade, när skolarbetet för dagen var slut. Enligt de gamlas berättelser fortsatte detta ett stycke in på 1900-talet.

 

År 1865 tillsattes den första examinerade läraren, tillika klockare och organist, Johan Eric Lindholm, son till mästersmeden Hans Lindholm på Högbo Bruk.

Utom den fasta folkskolan i Överbyn hade tillkommit en småskola, ambu- lerande på 3 skolrotar med 12 veckor på varje rote och där undervisningen ombesörjdes av en icke examinerad lärarinna. Ett småskolehus byggdes vid "Jansas" i Västanbyn men flyttades till Böle 1872. Dit var samtliga små- skolebarn från Överbyn, Östanoch Västavbyn hänvisade till 1897. Då flyttades den till Östanbyn, där den invigdes av brukspredikant Johan Fryklund (sedermera kyrkoherde 1899 - 1931), som tackade Byggnads- ingeniör Johan Lundvik "för väl utfört arbete och Östanbyns byamän för gratis upplåten tomtmark, nedlagd 1959.

Åtminstone två ännu levande Högbobor [1977] har gått i Böle småskola, nämligen f. slaktaren C O Olsson i Överbyn, född 1879. Lärarinnan hette då Johanna Vestlund från Enviken i Västmanlands län, född 1862, gift 1889 med Handlanden Johan Carlsson i Överbyn. Förre kommunalmannen Johan Hansson, minns skolvägen vintertid efter landsvägen, dåligt plogad, bar- markstiden en dålig körväg fram till Tystströmmen, där det då fanns en bro över Jädraån och sedan en dikeskant upp till skolan. Denna bro fanns kvar till våren 1916, då den värsta vårfloden, som drabbat dessa trakter i senare tid, spolade bort den. Bron var byggd av Högbo Bruk, som genom köp av hemman nr 7 "Erkas" i Överbyn, ägde jord på Storåkern.

År 1874 brann folkskolan i Överbyn. Den enda som veterligt berättat om denna händelse var änkefru Anna Greta Olsson (Ol-Mats mor). Hon bodde i Hulds fd soldattorp, som låg på södra sidan om Jutbacksvägen mitt för Lars-Hansgården. Hon var då 7 år och hade nyss börjat skolan och som alla flickor både då och nu tyckte hon att det var roligt att gå i skolan och så brann skolan ned, då hon nyss hade börjat. "Å, vad jag grät", berättade hon "både av rädsla och för skolans del". Detta var hennes livs första stora sorg.

Ett större skolhus uppfördes omedelbart på samma plats, som innehöll både små- och folkskola, bostad för både småskollärarinnan och folkskolläraren samt bibliotek och kommunalrum.

 

År 1868 fattade kyrkostämman det viktiga beslutat, att Sandvikens bruk skulle bilda eget skoldistrikt. Bruket skulle stå för skolor till sina anställdas barn. Snart nog började emellertid bosättning utanför bruksområdet av folk som icke var anställda under bruket.

År 1893 byggdes Sandbacka norra innehållande både små- och folkskola (riven 1970). Den första läraren där var den från Överbyn nedflyttade J E Lindholm och bostaden var bondgården 2 s 15 Nybons, som han var ägare till genom morsarv.

Det framfördes upprepade klagomål från byamännen, att deras del av skolkostnaderna var oproportionerligt dyra, då ytterligare en ny skola snart måste byggas på yttre Sandviken. Fördelningen ansågs oskälig och i strid med gä llande lag.

År 1907, den 7 september invigdes Sandbacka södra som på den tiden räknades som ett mycket stort skolbygge. Med anledning av dessa stora kostnader vann byamännen gehör för sina klagomål och ett utslag av K.Maj:t av den 6 september 1907 bestämde, att skolväsendet skulle vara gemensamt för hela församlingen.

Efter J E Lindholms avflyttning, efter 28 år i Överbyn, till Sandbacka norra 1893 övertogs folkskollärare- och klockaretjänsten av J E Lindström från Arbrå i Hälsingland till år 1900, då han flyttade åter till sin hembygd. Då tillträdde Emil Wahlquist tjänsten till sin död 1918 och 1919 började Alfred Falk sin livslånga gärning i Högbo, dels som lärare 1919-1945 och dels som organist 1919-1961.

Något år före 1900 tillträdde Greta Ågren-Carlsson sin plats som småskollärarinna i Överbyn, som räckte till 1923, varefter hon fortsatte i Sandviken. År 1915 delades folkskolan i en högre och en lägre avdelning och som lärarinna för den senare anställdes Helfrid Jansson-Berglund från Järvsö.

I norra delen av socknen, Stabäck-Säveränge-Skönvik, var den första småskolan i bonden Anders Sjöbergs gård i Stabäck. Det var på hösten 1873, som den nyutexaminerade småskolelärarinnan Elisabet Jönson från gården "Förars" i Överbyn tillträdde sin första plats och kökskammaren hos Sjöbergs blev hennes första tjänstebostad.

Terminen räckte 6 veckor och lönen var 1 riksdaler och 12 schilling om dagen. På våren året därpå flyttades skolan till Skönvik, där man höll till i farstukammaren i nuvarande Ove Svahns hus på Högbovägen 403, men då man senare blev erbjuden 2 nybyggda rum hos Kammars Erik Andersson i Säveränge, flyttade man dit. Där blev det en ny lärarinna, ty Lisbeth Jönsson hade blivit förflyttad till Böle skola. I Säveränge blev skolan kvar till 1885, då Erik Andersson rev sin gård och flyttade den till Backa, Jäderfors. Skoltiden hann under denna tid förlängas till 34 veckor. Nästa plats för skolan blev åter Stabäck, då hos Erik Abrahamsson på gården Mobacka.

I början av 1900-talet ville byborna ha en hel skola dvs både små- och folkskola, då de tyckte att vägen till Överbyns Folkskola var för lång. Skolstyrelsen nekade emellertid under motiveringen, att i en snar framtid kommer barnantalet att minska och skolan måste läggas ned.

Skola blev det emellertid genom överenskommelsen att byborna skulle stå för materialet och skolrådet för arbetskostnad. Skolan invigdes 1905. Enda läraren för samtliga klasser var en lärarinna. Det var god omsättning på dem, för ingen stannade längre än nödvändigt i mörkret och ensamheten. År 1937 hade utflyttningen gjort att barnantalet minskade så, att skolan lades ned och såldes till privatbo stad.

Om det dåvarande skolrådet hade reda på den ekonomiska sidan av skolans tillkomst må vara osagt, men det förefaller som det var mer demokrati 1905 än 1937, då man 1905 delade på utgifterna men 1937 tog skolrådet hela försäljningssumman, säger sagesmännen.

 

Genom befolkningsökning på Klangberget och i Västanbyn byggdes en folkskola i Västanbyn 1911. De första lärarna där var Erik Danielsson från Enviken för den högre avdelningen, och Eva Bruce från Sandviken för den lägre avdelningen. Dessa två gifte sig 1915 och 1920 blev Danielsson förflyttad till Hyttgatsskolan. Efter ett par kortare förordnanden tillträdde Valdemar Dahlen vårterminen 1923 tjänsten som lärare, tills han blev förflyttad till Sandbacka södra 1951. Den lägre avdelningen övertogs av Emma Oscarsson till sin pensionering.

År 1932 överfördes skolväsendet på den borgerliga kommunen så egentligen skulle historien om skolväsendet sluta här, men i juli månad 1932 blev Överbyns skola så skadad genom åsknedslag och därmed följande eldsvåda, att den revs ned och den nuvarande byggdes.

 

 

Protokoll fört vid sammanträde med delägarne i Överbyns Skifteslag.  Högbo den 26 augusti 1933.

§ 1

Att leda förhandlingarna utsågs hemmansägaren A G Andersson och till sekreterare undertecknad.

§ 4

Upplästes följande skrivelse från Högbo Skolråd.

Då skolrådet icke ansåg sig kunna uppföra ett nytt skolhus på den nu befintliga skolhustomten, så länge äganderätten till densamma icke är helt klarlagd, beslöts göra en hemställan till Överbyns byamän, att till skolrådet utfärda ett gåvobrev på tomten.

§ 5

Avslog stämman skolrådets begäran om gåvobrev på skolhustomten, men beslöt skifteslaget, att med anledning av det läge vari skoldistriktet kommit, genom att ej vara ägare till tomten och icke vid skilsmässan från Sandvikens köping erhållit den fond, som reserverats för skolhustomt i Överbyn, erbjudes skoldistriktet för så lågt pris som 20 öre per kvm. samt att avstycknings- och lagfartskostnader betalas av köparen.

Dag som ovan

John Höög

 

Justeras

Simon Sund

L P Andersson

 

 

Protokoll fört med delägarna i Överbyns Skifteslag i Högbo Socken den 29 september 1934 kl 4 em för att enl. lag av den 13 juni 1921, om förvaltning av bysamfällighet, besluta om försäljning av kyrktomt, kyrkogård, skoltomt och prästgårdstomt i Överbyn.

§ 4

Upptogs frågan om försäljning av skoltomten till behandling och meddelad- es, att densamma blivit av lantmätare avstyckad, tomtens areal utgör 0.8135 har. Godkände skiftesdelägarna nämnda avstyckning och beslöts enhälligt att till Högbo socknens skoldistrikt försälja densamma, att därå söka och erhålla lagfart, till ett pris av 20 öre per kvm, och valdes hem.ägaren John Höög att å skiftesdeltagarnas vägnar underskriva överlåtelsehandlingarna

I detta beslut röstade

Hem.äg L O Svensson 2 s 1 med 18 pgl,

Karl Abrahamsson 7 s 1 med 12 pgl,

J O Jonsson 4 s 4 med 28 pgl,

John Höög s 5 med 23 pgl,

A G Andersson 2 s 3 med 23 pgl,

Karl Andersson 2 s 5 med 12 pgl och

Axel Zakrisson 7 s 6 med 13 pgl

summa 129 pgl (penningland).

§ 5

Föredrogs följande skrivelse:

Till Överbyns byamän:

Då undertecknad erhållit i uppdrag av Högbo Församlings kyrkoråd att utreda frågan om ev inlösen av marken för prästgården och kyrkan i Högbo, får jag härmed anhålla om upplysning, huruvida byamännen äro villiga att träda i underhandling därom samt vilka krav, vilka av Eder komma att uppställas.

Högaktningsfullt

Gottfrid Pontén

Kyrkorådets ordf.

 

Under den överläggning, som följde gjordes flera uttalanden om villkor för en försäljninng. De flesta av de närvarande ansågo, att det ej vore rätt att tillvinna sig pengar för den jord våra fäder vila uti, utan överlämna den som gåva till Högbo Församling. För den mark utom kyrkogårdsinhägnaden som bör ingå i kyrkplatsen samt prästgårdstomten bör ersättning efter kvm. utgå.

Beslöts att till Högbo Församling utan ersättning överlämna den nuvarande kyrkogården dock endast mot villkor att Högbo Församling av skifteslaget inköper den mark utanför det inhägnade kyrkogårdsområdet, som i öster begränsas av landsvägen, i söder till skoltomten, och i väster mot Präst- gårdsgatan samt prästgårdstomten till ett pris av 50 öre per kvm. Avstyck- nings- och lagfartskostnader skall betalas av köparen.

Att å skifteslagets vägnar deltaga i avstyckningsförrättningen och under- skriva överlåtelsehandlingar valdes Hem.äg J O Jonsson, L O Svenson och John Höög.

I detta beslut röstade

L O Svensson  2 s 1          18 pgl

Karl Abrahamsson  7 s 1   12 pgl

J O Jonsson  4 s 4             28 pgl

John Höög  s 5                  23 pgl

Axel Zakrisson  7 s 6         13 pgl

                                         -------

                                          94 pgl

 

Mot ovannämnde beslut anmälde Hem.äg. Karl Andersson 2 s 5 med 12 pgl avvikande mening, enär han ansåg, att hela kyrkoplansområdet och prästgårdstomten skulle försäljas till samma pris som skoltomten dvs 20 öre per kvm.

Dag som ovan

John Höög

ordf. och sekr.

enl. förordnande

Justeras

J O Jonsson

Axel Olsson

 

 

1938

Kyrkogårdsområde  7 427 kvm

Prästgårdsområde  3 902 kvm        5 664:-

 

 


 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014