Skolväsendet i Högbo
av Elof Larsson (1907-1981)
|
Eftersom skolorna
hörde under kyrkan fram till 1932 torde det vara befogat att även ta med
dessa under kyrkans historia.
År
1795, midsommardagen, besöktes Högbo av Svea Rikes Ärkebiskop, Uno von
Troil, för första gången. Skolan inspekterades också varom det heter i
protokollet: "Barnaundervisningen förspordes med all sorgfällighet
skötes av trenne personer, nämligen klockaren Anders Vikholm vid Bruket
och Överbyn, av sjudaren Per Högman i Västanbyn och corporalen
Stenmarks enka, Brita Andersdotter i Östanbyn, mot vilkas skicklighet
intet var att erinra."
Genom att Högbo tillhörde det mäktiga
Ovansjö, som hade kontakter med både Upsala genom prästerna och kyrkan
och Stockholm genom sina gruvor, hyttor och bruk, kom skolundervisningen
tidigt igång. Från Ärke- biskopen i Upsala utgick påbud 1686 till
kyrkoherdarna, att de skulle tillse att ungdom lärdes läsa i bok, och
att klockaren skulle undervisa. Enligt detta fanns alltså vid ingången av
1800-talet, ett efter den tidens förhållanden ordnat skolväsende i Högbo.
Ett stämmoprotokoll från 1820
berättar att endast två sökande fanns vid tillsättandet av lärare,
Capellpredikanten Nils Gustaf Hoberger (i Högbo 1817-1828) och gamle
klockaren Anders Vikholms son Erik. Emellertid ansågs Vikholm
"visserligen ha behaglig röst och märkeligen förkovrat sig i sång
men ännu var oövad i skrivning och oerfaren i barnaundervisning, hvadan
han icke kunde anses competent sökande". Hoberger blev utsedd men
efter hans avflyttning fick Vikholm
efterträda honom. Han hade då också
blivit klockare och kyrkvaktare då han efterträdde sin fader Anders
Vikholm vid dennes död 1823.
|
Ett protokoll från 1839 innehåller
"Ordning för barnaundervisningen i Högbo". Denna skolordning
med 12 paragrafer är märklig såtillvida, att den tillkommit före 1842
års skolstadga, som räknas som grunden och födelseåret för den
svenska folkskolan. Dessa paragrafer äro uppsatta av capellpredikanten
Jonas Ofrell (i Högbo 1835 - 1841).
Ur dessa framgår att barnen äro
skolpliktiga vid 7 års ålder, capellaget ikläder sig att betala den
stadgade skolavgiften av 1 schilling om dagen för dem, som ej själva
kunde detta. ( 1schilling = 2 öre ).
Skolmästarens lön var vid denna
tid 18 schilling om dagen och fri kost i tur hos barnens föräldrar. Lästiden
var 4 månader årligen med 7 timmars arbetsdag, dock ej överstigande 3
timmar utan avbrott. Beträffande villkoren för avgång från skolan
stipulerades: "felfri innanläsning i hvad svensk bok som helst och katekesen eller åtminstone
del därav, utantill."
Redan 1844 fattade sockenstämman
beslut om byggandet av ett skolhus i Överbyn. Folkmängden utgjorde då
endast 783 personer och församlingens ekonomiska bärkraft var ringa, så
först 1849 blev skolan färdig och kunde tagas i bruk. Under 16 år framåt
sköttes undervisningen av capell- predikanterna Johan Tilze (i Högbo
1841 - 1850), Per Gustaf Stillmark (i Högbo 1850 - 1861), och Johan
Petter Hedlund (i Högbo 1861 - 1865), vilka erhöllo ett arvode av 100 rdr banco om året.
Det var en liten byggnad och som
skola ganska anspråkslös som uppfördes. Enligt gamla beskrivningar var
den rödfärgad och saknade såväl tambur som lärarbostad. Bänkarna var
långbänkar med därtill hörande långbord. Läroämnen var svenska språket,
skrivning av bokstäver och ord på griffeltavla samt "stava och lägga ihop" för inövande
av innanläsning. I räkning förekom endast hela tal. Viktigaste ämnet
var kristendom.
Om antalet läsår för
skolpliktiga barn sägs det, att föräldrarna fick bestäm- ma hur länge
de hade råd att ha sina barn i skolan. Eldningen i skolan skulle pojkarna
stå för, medan flickorna hade städningen på sin lott. De pojkar, som
hade ansvaret för värmen måste tidigt infinna sig i skolan för att få
upp värmen till läraren kom och undervisningen
skulle börja. Flickorna städade, när
skolarbetet för dagen var slut. Enligt de gamlas berättelser fortsatte
detta ett stycke in på 1900-talet.
|
År
1865 tillsattes den första examinerade läraren, tillika klockare och
organist, Johan Eric Lindholm, son till mästersmeden Hans Lindholm på Högbo
Bruk.
Utom den fasta folkskolan i Överbyn
hade tillkommit en småskola, ambu- lerande på 3 skolrotar med 12 veckor
på varje rote och där undervisningen ombesörjdes av en icke examinerad
lärarinna. Ett småskolehus byggdes vid "Jansas" i Västanbyn
men flyttades till Böle 1872. Dit var samtliga små- skolebarn från Överbyn,
Östanoch Västavbyn hänvisade till 1897. Då flyttades den till Östanbyn,
där den invigdes av brukspredikant Johan Fryklund (sedermera kyrkoherde
1899 - 1931), som tackade Byggnads- ingeniör Johan Lundvik "för väl utfört
arbete och Östanbyns byamän för gratis
upplåten tomtmark, nedlagd 1959.
Åtminstone två ännu levande Högbobor
[1977] har gått i Böle småskola, nämligen f. slaktaren C O Olsson i Överbyn,
född 1879. Lärarinnan hette då Johanna Vestlund från Enviken i Västmanlands
län, född 1862, gift 1889 med Handlanden Johan Carlsson i Överbyn. Förre
kommunalmannen Johan Hansson, minns skolvägen vintertid efter landsvägen,
dåligt plogad, bar- markstiden
en dålig körväg fram till Tystströmmen, där det då fanns en bro över
Jädraån och sedan en dikeskant upp till skolan. Denna bro fanns kvar
till våren 1916, då den värsta vårfloden, som drabbat dessa trakter i
senare tid, spolade bort den. Bron var byggd av Högbo Bruk, som genom köp
av hemman nr 7 "Erkas" i
Överbyn, ägde jord på Storåkern.
År 1874 brann folkskolan i Överbyn.
Den enda som veterligt berättat om denna händelse var änkefru Anna
Greta Olsson (Ol-Mats mor). Hon bodde i Hulds fd soldattorp, som låg på
södra sidan om Jutbacksvägen mitt för Lars-Hansgården. Hon var då 7
år och hade nyss börjat skolan och som alla flickor både då och nu
tyckte hon att det var roligt att gå i skolan och så brann skolan ned, då
hon nyss hade börjat. "Å, vad jag grät", berättade hon "både av rädsla
och för skolans del". Detta var hennes
livs första stora sorg.
Ett
större skolhus uppfördes omedelbart på samma plats, som innehöll både
små- och folkskola, bostad för både småskollärarinnan och folkskolläraren
samt bibliotek och kommunalrum.
|
År 1868 fattade kyrkostämman
det viktiga beslutat, att Sandvikens bruk skulle bilda eget skoldistrikt.
Bruket skulle stå för skolor till sina anställdas barn. Snart nog började
emellertid bosättning utanför bruksområdet av folk som icke var anställda under bruket.
År 1893 byggdes Sandbacka norra
innehållande både små- och folkskola (riven 1970). Den första läraren
där var den från Överbyn nedflyttade J E Lindholm och bostaden var
bondgården 2 s 15 Nybons, som han var ägare till
genom morsarv.
Det framfördes upprepade klagomål
från byamännen, att deras del av skolkostnaderna var oproportionerligt
dyra, då ytterligare en ny skola snart måste byggas på yttre Sandviken.
Fördelningen ansågs oskälig och i strid med gä
llande lag.
År 1907, den 7 september
invigdes Sandbacka södra som på den tiden räknades som ett mycket stort
skolbygge. Med anledning av dessa stora kostnader vann byamännen gehör för
sina klagomål och ett utslag av K.Maj:t av den 6 september 1907 bestämde,
att skolväsendet skulle vara gemensamt för hela församlingen.
Efter J E Lindholms avflyttning,
efter 28 år i Överbyn, till Sandbacka norra 1893 övertogs folkskollärare-
och klockaretjänsten av J E Lindström från Arbrå i Hälsingland till
år 1900, då han flyttade åter till sin hembygd. Då tillträdde Emil Wahlquist tjänsten till sin död
1918 och 1919 började Alfred Falk
sin livslånga gärning i Högbo, dels som lärare 1919-1945 och dels som
organist 1919-1961.
Något år före 1900 tillträdde
Greta Ågren-Carlsson sin plats som småskollärarinna i Överbyn, som räckte
till 1923, varefter hon fortsatte i Sandviken. År 1915 delades folkskolan
i en högre och en lägre avdelning och som lärarinna för den senare
anställdes Helfrid Jansson-Berglund från Järvsö.
I norra delen av socknen, Stabäck-Säveränge-Skönvik,
var den första småskolan i bonden Anders Sjöbergs gård i Stabäck. Det
var på hösten 1873, som den nyutexaminerade småskolelärarinnan
Elisabet Jönson från gården "Förars" i Överbyn tillträdde
sin första plats och kökskammaren hos Sjöbergs blev hennes första tjänstebostad.
Terminen räckte 6 veckor och lönen
var 1 riksdaler och 12 schilling om dagen. På våren året därpå
flyttades skolan till Skönvik, där man höll till i farstukammaren i
nuvarande Ove Svahns hus på Högbovägen 403, men då man senare blev
erbjuden 2 nybyggda rum hos Kammars Erik Andersson i Säveränge, flyttade
man dit. Där blev det en ny lärarinna, ty Lisbeth Jönsson hade blivit förflyttad till Böle
skola. I Säveränge blev skolan kvar
till 1885, då Erik Andersson rev sin gård och flyttade den till Backa, Jäderfors.
Skoltiden hann under denna tid förlängas till 34 veckor. Nästa plats för
skolan blev åter Stabäck, då hos Erik Abrahamsson på gården Mobacka.
I början av 1900-talet ville
byborna ha en hel skola dvs både små- och folkskola, då de tyckte att vägen
till Överbyns Folkskola var för lång. Skolstyrelsen nekade emellertid
under motiveringen, att i en snar framtid kommer barnantalet att minska
och skolan måste läggas ned.
Skola
blev det emellertid genom överenskommelsen att byborna skulle stå för
materialet och skolrådet för arbetskostnad. Skolan invigdes 1905. Enda läraren
för samtliga klasser var en lärarinna. Det var god omsättning på dem,
för ingen stannade längre än nödvändigt i mörkret och ensamheten. År
1937 hade utflyttningen
gjort att barnantalet minskade så, att skolan lades ned och såldes till
privatbo
stad.
Om
det dåvarande skolrådet hade reda på den ekonomiska sidan av skolans
tillkomst må vara osagt, men det förefaller som det var mer demokrati
1905 än 1937, då man 1905 delade på utgifterna men 1937 tog skolrådet
hela försäljningssumman, säger sagesmännen.
|
Genom
befolkningsökning på Klangberget och i Västanbyn byggdes
en folkskola i Västanbyn 1911. De första lärarna där var Erik Danielsson
från Enviken för den högre avdelningen, och Eva Bruce från
Sandviken för den lägre avdelningen. Dessa två gifte sig 1915
och 1920 blev Danielsson förflyttad till Hyttgatsskolan. Efter ett par
kortare förordnanden tillträdde Valdemar Dahlen vårterminen
1923 tjänsten som lärare, tills han blev förflyttad till
Sandbacka södra 1951. Den lägre avdelningen övertogs av Emma Oscarsson
till sin pensionering.
År
1932 överfördes skolväsendet på den borgerliga kommunen så egentligen
skulle historien om skolväsendet sluta här, men i juli månad 1932 blev
Överbyns skola så skadad genom åsknedslag och
därmed följande eldsvåda, att den revs ned och den nuvarande byggdes.
|
Protokoll
fört vid sammanträde med delägarne i Överbyns Skifteslag.
Högbo den 26 augusti 1933.
§
1
Att
leda förhandlingarna utsågs hemmansägaren A G Andersson och
till sekreterare undertecknad.
§ 4
Upplästes
följande skrivelse från Högbo Skolråd.
Då
skolrådet icke ansåg sig kunna uppföra ett nytt skolhus på den nu
befintliga skolhustomten, så länge äganderätten till densamma icke är
helt klarlagd, beslöts göra en hemställan till Överbyns byamän, att
till skolrådet utfärda ett gåvobrev på tomten.
§
5
Avslog
stämman skolrådets begäran om gåvobrev på skolhustomten, men beslöt
skifteslaget, att med anledning av det läge vari skoldistriktet kommit,
genom att ej vara ägare till tomten och icke vid skilsmässan från
Sandvikens köping erhållit den fond, som reserverats för skolhustomt i
Överbyn, erbjudes skoldistriktet för så lågt pris som 20 öre per kvm.
samt att avstycknings- och lagfartskostnader betalas av köparen.
Dag
som ovan
John
Höög
Justeras
Simon
Sund
L
P Andersson
|
Protokoll
fört med delägarna i Överbyns Skifteslag i Högbo Socken den 29
september 1934 kl 4 em för att enl. lag av den 13 juni 1921, om förvaltning
av bysamfällighet, besluta om försäljning av kyrktomt, kyrkogård,
skoltomt och prästgårdstomt i Överbyn.
§
4
Upptogs
frågan om försäljning av skoltomten till behandling och meddelad- es,
att densamma blivit av lantmätare avstyckad, tomtens areal utgör 0.8135
har. Godkände skiftesdelägarna nämnda avstyckning och beslöts enhälligt
att till Högbo socknens skoldistrikt försälja densamma, att därå söka
och erhålla lagfart, till ett pris av 20 öre per kvm, och valdes hem.ägaren
John Höög att å skiftesdeltagarnas vägnar underskriva överlåtelsehandlingarna
I
detta beslut röstade
Hem.äg
L O Svensson 2 s 1 med 18 pgl,
Karl
Abrahamsson 7 s 1 med 12 pgl,
J
O Jonsson 4 s 4 med 28 pgl,
John
Höög s 5 med 23 pgl,
A
G Andersson 2 s 3 med 23 pgl,
Karl
Andersson 2 s 5 med 12 pgl och
Axel
Zakrisson 7 s 6 med 13 pgl
summa
129 pgl (penningland).
§
5
Föredrogs
följande skrivelse:
Till
Överbyns byamän:
Då
undertecknad erhållit i uppdrag av Högbo Församlings kyrkoråd att
utreda frågan om ev inlösen av marken för prästgården och kyrkan i Högbo,
får jag härmed anhålla om upplysning, huruvida byamännen äro villiga
att träda i underhandling därom samt vilka krav,
vilka av Eder komma att uppställas.
Högaktningsfullt
Gottfrid
Pontén
Kyrkorådets
ordf.
Under
den överläggning, som följde gjordes flera uttalanden om villkor för
en försäljninng. De flesta av de närvarande ansågo, att det ej vore rätt
att tillvinna sig pengar för den jord våra fäder vila uti, utan överlämna
den som gåva till Högbo Församling. För den mark utom kyrkogårdsinhägnaden
som bör ingå i kyrkplatsen
samt prästgårdstomten bör ersättning efter kvm. utgå.
Beslöts
att till Högbo Församling utan ersättning överlämna den nuvarande
kyrkogården dock endast mot villkor att Högbo Församling av
skifteslaget inköper den mark utanför det inhägnade kyrkogårdsområdet,
som i öster begränsas av landsvägen, i söder till skoltomten, och i väster
mot Präst- gårdsgatan samt prästgårdstomten till ett pris av 50 öre
per kvm. Avstyck- nings- och lagfartskostnader skall betalas av köparen.
Att
å skifteslagets vägnar deltaga i avstyckningsförrättningen och under-
skriva överlåtelsehandlingar valdes Hem.äg J O Jonsson, L O Svenson och
John Höög.
I
detta beslut röstade
L O
Svensson 2 s 1
18 pgl
Karl Abrahamsson 7 s 1
12 pgl
J
O Jonsson 4 s 4
28 pgl
John
Höög s 5
23
pgl
Axel
Zakrisson 7 s 6
13 pgl
-------
94 pgl
Mot ovannämnde beslut anmälde Hem.äg. Karl Andersson 2 s 5 med 12 pgl
avvikande mening, enär han ansåg, att hela kyrkoplansområdet och
prästgårdstomten skulle försäljas till samma pris som skoltomten dvs
20 öre per kvm.
Dag
som ovan
John
Höög
ordf.
och sekr.
enl.
förordnande
Justeras
J O
Jonsson
Axel
Olsson
1938
Kyrkogårdsområde 7 427 kvm
Prästgårdsområde
3 902 kvm
5 664:-
|
|
|
|
|