VÄSTERGÖTLAND

Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

 


 

 


 

 


 

 

1. I Västergötland möts Sydsvenska höglandet och Mellansvenska låglandet på bred front.

Lägg märke till den starkt brutna terrängen i sydväst! De s.k. Västgötabergen reser sig brant över slätten. Falbygden och slätten kring Tidan ligger ganska högt. Mörk färg! - Jämför Vänerns och Vätterns stränder! Många linjer i landskapet har samma riktning som Vätterns strand. Förkastningar! - Västergötlands vapen: ginstyckad sköld med ett upprätt lejon. Färger: svart och guld växelvis. I övre fältet två sexuddiga silverstjärnor.

 


 

 

2. Gränsbygden mot Småland är ett högland med skogklädda åsar och högplatåer.

Här finns också stora mossmarker. Bilden visar sjön Åsunden med Ulricehamn på sluttningen. Öster om Ulricehamn ligger landskapets högsta punkt, Galtåsen, 362 m ö.h.

 


 

 

3. I söder och sydväst övergår höglandet i lägre skogsbygder med talrika sprickdalar och smala, långsträckta sjöar.

Dalsidorna är ofta tvärbranta och terrängen mycket svårframkomlig. Sjön Stora Färgen söder om Alingsås.


 

 

4. Bebyggelsen är tätast kring sjöarna och i dalgångarna.

Den ljusa odlingsbygden på lerbottnarna står i skarp kontrast till den mörka skogsbygden på den högre liggande moränmarken. Sjön Anten.

 


 

 

5. Västergötland har stora gods och herrgårdar även utanför den egentliga slätten.

Detta är Kobergs slott sydost om Trollhättan. Slottet byggdes i början av 1600-talet. Tillhör släkten Silfverschiöld.

 


 

 

6. I trakten av Göteborg får landskapet starkt tycke av Bohuslän.

Samma kala berg, som brant reser sig över slingrande dalslätter, vilkas plana lerbottnar visar, att de en gång varit djupa fjordar. Denna del av Västergötland räknas ju också till Göteborgs och Bohus län! Bilden visar Säveåns dalgång vid Partille, men bygden utmed Göta älv har samma natur. Göteborgs förortsbebyggelse tränger raskt fram i dessa lätt tillgängliga dalstråk.

 


 

 

7. Över slätten i mellersta delen av landskapet reser sig Västgötabergen, uppbyggda av lagrade bergarter.

De olika lagren har från början avsatts som slam på bottnen av ett hav, som för många millioner år sedan täckte vårt land. - Den övre bilden visar en genomskärning av Kinnekulle från norr till söder. Lagerföljden är i ordning nedifrån: urberg, sandsten, alunskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp. Trappen är en hård bergart av vulkaniskt ursprung. Den har skyddat de underliggande lagren från att förstöras. - Den mellersta bilden visar Kinnekulles profil med riktiga proportioner. - Den undre bilden visar Halle- och Hunneberg (B och C) samt Vänern (A). I dessa berg är lagerföljden oregelbunden. Lagren 4 och 5 saknas, och kalkstenen ligger insprängd i alunskiffern, ofta i form av stora bollar. Lägg märke till förkastningslinjen mellan bergen! Landsväg och järnväg! I sprickorna ovanpå bergtaken finns sjöar.

 


 

 

8. Kinnekulles karakteristiska profil dominerar både slätten och Vänern.

Bergets höjd över Vänern är 263 m. Bilden är tagen från hamnen i Lidköping tvärs över Kinneviken. Jämför med föregående bild!

 


 

 

9. Kalkstenen på Kinnekulle har en mäktighet av drygt 60 m.

Kalklagret reser sig tvärbrant över alunskiffern, liksom denna stiger rätt upp från sandstenen. Branterna kallas klevar (av kliva). Bilden visar en liten körväg upp genom rödstenskleven. Klipporna har rundats i det hav, som efter istiden täckte norra Västergötland till en höjd av 125 m över den nuvarande havsytan.

 


 

 

10. Trappen eller diabasen är hård men spricker sönder i kantiga block.

Bergsidan blir trappstensformig! Frostsprängningen gör, att en väldig blockvall bildas nedanför stupet. Detta är Halleberg. Trappmössan är 60 m tjock. Lägg märke till barrskogen på bergtaket! Här finns en kronopark med en talrik älgstam. Kungajakter!

 


 

 

11. I Falbygden består bergen endast av trapp och lerskiffer, medan slätten mellan dem gömmer de övriga lagren.

De lättvittrade bergarterna gör slätten mycket bördig, trots att den ligger omkring 220 m ö.h., 80-90 m över ishavets högsta nivå. Bilden är tagen från Ållebergs "änne" mot norr. Den raka bergkonturen till vänster är Mösseberg. Lägg märke till trappblocken!

 


 

 

12. Falbygden ger liksom Skaraslätten ett intryck av helåkersbygd.

På slätten finns socknar med 90 % åker. Den intensiva uppodlingen tyder på uråldrig bebyggelse. Men bilden gör inte rättvisa åt den vågiga slättens skönhet en strålande sommardag eller kanske ännu hellre en av de första höstdagarna, då luften är klar och blicken kan följa bergkonturerna i fjärran. Även denna bild är tagen från Ållebergs ände. Till vänster i horisonten Billingen. Så följer en liten kulle, Borgundaberget. Nästa raka taklinje är Plantaberget, som genom en bred sänka skiljes från Varvs- och Gerumsbergen.

 


 

 

13. Hornborgasjön var en gång slättens förnämsta prydnad.

Skandinaviens artrikaste fågelsjö! På vårarna svämmade sjön över sina bräddar och gjorde skada på strandängarnas åkrar. Den sänktes i flera omgångar, varvid 4.000 tunnland odlingsbar mark kom i dagen. Men växt- och djurlivet led obotlig skada. Sjön har förvandlats till djungel av vass och vide, och djupet är föga mer än en meter vid högvattenstånd. Vi ser Hornborgasjöns skålformiga dal från Bjällums lider vid foten av Billingen. Bilden är tagen på sommaren. På våren sväller gölarna ut till en sammanhängade vattenyta.

 


 

 

14. Vattenvägen mellan Västerhavet och Vättern (Östersjön) är en omtyckt turistled.

Den undre bilden gör en schematisk bild av höjdförhållandena. Siffran 1 betyder Göteborg, 2 Lilla Edet, 3 Trollhättan, 4 Brinkebergskulle, 5 Vänern, 6 slussarna vid Sjötorp och Hajstorp, 7 sjön Viken, 8 Vättern. Talen 98 och 120 anger sjöarnas djup. - Den övre bilden visar slussningen.

 


 

 

15. Högsta punkten på Göta kanal ligger i sjön Viken, 91,5 m ö.h.

Bilden är från Forsviks kanal sydost om sjön, där båten tar det lilla steget ned till Vätterns nivå, 88 m ö.h. Kanalen går här rakt genom skogen, så att strändernas björkar nästan sopar däcket. Båten passerar just en landsvägsbro med klaffar.

 


 

 

16. Vänern har i allmänhet låga stränder.

Sjön är också tämligen grund i förhållande till sin storlek, endast 98 m. På många ställen finns präktiga sandstränder, som lockar till bad. Detta är stranden i närheten av Lidköping. Staden skymtar i horisonten.

 


 

 

17. Vänern är mer än en sjö, den är ett innanhav med fri horisont.

Åtta av Sveriges landskap är mindre än Vänern. Detta är utsikten från Halleberg över slätten och sjön.

 


 

 

18. Vid Trollhättan trängs Göta älv samman i en smal fåra och bildar en rad forsar och fall av omkring 30 m höjd.

Fallen har kringgåtts medelst slussar, och vattenkraften har tillvaratagits i stora kraftstationer. Människan har omskapat naturen. Fallen ligger numera alldeles torra. Den vackra bilden finns inte längre.

 


 

 

19. Älven avspärras genom en väldig damm ovanför fallen, och vattnet tvingas in i en kanal, som leder till kraftverkets turbiner.

Vi ser här tre ting: i förgrunden dammbyggnaden över älven, bortom den kraftkanalen och längst bort trafikkanalen. Den stora byggnaden är Stadshus och Stadshotell.

 


 

 

20. I Trollhättan finns tre olika slusstrappor, invigda 1800, 1844 och 1916.

Endast den yngsta användes. Den har fyra stora slussar av 90 m längd. Tack vare Trollhätte kanal kan oceangående fartyg gå upp i Vänern. Båtar med ett djupgående av 4,6 m kan passera slussarna.

 


 

 

21. Mellan Vänern och Vättern har Göta kanal slussar av 32 m längd, och leden är 3 m djup.

Vi ser en av de vackra vita turistbåtarna, som går mellan Göteborg och Stockholm.

 


 

 

22. Göteborgs präktiga hamn bildas av Göta älv, som i centrum av staden är omkring 500 m bred.

Älven kantas av kajer, som har en längd av 17 km. Vi ser den s.k. Träpiren, tilläggsplats för de vita skärgårdsbåtarna. Närmast ligger två bogserbåtar. Stranden till höger är Hisingen. Lägg märke till raden av lyftkranar!

 


 

 

23. Göteborg har Västkustens största fiskhamn.

Tidigt på morgnarna hålles auktion på den fisk, som införts, varefter den per bil och tåg skickas ut i landet. GG på båtarna anger, att de hör hemma i Göteborgs skärgård.

 


 

 

24. Göteborg vetter mot väster, mot världshaven.

Staden har också vår största exporthamn. Vi ser Älvsborgsfjorden med silhuetten av fästningen Nya Älvsborg, som en gång bevakade inloppet till Göteborg. Här går vägen till Amerika.

 


 

 

25. Västergötland är tätt bebyggt.

Samhällen, de svarta prickarna, ligger särskilt tätt omkring Göteborg, utefter järnvägarna och i floddalarna. Här finns industri av alla slag. - De skuggade områdena ligger mer än 200 m ö.h. - De streckade linjerna är smalspåriga järnvägar. Västgötaslätten har ett omfattande nät av sådana järnvägar med Skara som centrum. Linjer med tvärstreck är elektrifierade. - Diagrammet upptill visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark i landskapet. - Rutan 5 visar folktätheten per km² i hela Sverige, ruta 6 i Västergötland.

 


 

 

26. Västergötland är Sveriges folkrikaste landskap.

Man får dock inte glömma, att storstaden Göteborg hör hit och förrycker siffrorna. Stapeln nr 1 är hela folkmängden: A Skaraborgs län, B Älvsborgs län och C den del, som hör till Göteborgs och Bohus län. Stapeln nr 2 är Göteborgs folkmängd, nr 3 folkmängden i Borås, nr 4 folkmängden i alla övriga städer och nr 5 alla städers sammanlagda folkmängd. Göteborgs betydelse framträder klart.

 


 

 

27. Falbygden har en uråldrig kultur.

Här finns talrika minnen från de tre fornåldrarna. Detta är en gånggrift från Luttra socken på Ållebergs välodlade sluttning. Falbygden har 240 av landets omkring 330 gånggrifter.

 


 

 

28. Även kristen kultur kom tidigt till Västergötland.

Kyrkornas antal är stort. Detta är Våmbs lilla kyrka på Billingen, byggd på 1100-talet. Romansk stil! Kalksten!

 


 

 

29. Skara domkyrka är byggd i gotisk stil.

Den påbörjades i romansk stil, men man byggde länge på de gamla katedralerna, och smaken hann förändras. Tornen syns miltals över slätten. Sandsten.

 


 

 

30. Läckö slott är ett ståtligt minne från vår stormaktstid.

Det tillhörde då Magnus Gabriel De la Gardie. Betydande delar av slottet är från medeltiden, då det var skarabiskoparnas fasta borg. Slottet ligger på en udde i Vänern. Det har 250 rum!

 


 

Litteratur:

Svenska Turistföreningens resehandbok: Sydvästra Sverige.

STF:s årsskrift 1924, särskilt en uppsats av Helge Nelson, Västgötarnas rike.

 

Gumperts AB Gbg, 1949

 

 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014