SMÅLAND
Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg
|
|
|

|

|
 |
1. Sydsvenska höglandet kan med fog kallas Småländska höglandet.
Reliefkartan visar dock, att den starkt söderbrutna terrängen sträcker sig
långt in i Västergötland. Södra Småland är en slättbygd med en höjd av
100-200 m ö.h. I öster sänker sig landet till en låg kustbygd. Lägg märke
till förkastningslinjerna utmed Vättern! Dessa spricklinjer fortsättas mot
söder av stora floddalar, och många av sjöarna har samma sträckning. -
Smålands vapen: ett rött, upprätt lejon, som håller ett spänt armborst med
pålagd pil av silver; fältet i guld.
|
 |
2. Många punkter på höglandet ligger mer än 300 m ö.h. Tomtabacken
är 378 m, Taberg 343 m och Galtåsen i Västergötland 362 m. Bilden visar
Tabergs markerade profil. Taberg består av ett slags järnmalm, som vid flera
tillfällen bearbetats. Malmen är emellertid både järnfattig och svårsmält.
|
 |
3. Barrskogen trivs på höglandets magra moränmark. Detta är
utsikten från Taberg, vars hjässa ligger 120 m över bygden nedanför. Man ser
de odlade bygderna som ljusa gläntor i skogen. Lägg märke till den flacka
terrängen! Skogsbottnen är en jämn sandplatå, en gammal issjöbotten från
tiden för landisens avsmältning.
|
 |
4. Den småländska skogen ger landskapet rikedom. Men man har farit
illa fram med den i gångna tider, då man betraktade den mörka skogen som en
fiende till den ljusa, öppna bygden. - Moränmarken låg aldrig under vatten
efter istiden. Gränsen går vid en höjd över den nuvarande havsytan av 140 m
i Tjust och 85 m i södra delen av landskapet.
|
 |
5. Småland har gott om mossmarker, särskilt i väster och sydväst.
De upptar en åttondel av landskapets yta. De flesta mossarna har en gång
varit sjöar. Detta är Store mosse, en kvadratmil stor, belägen inom det
område, som en gång täcktes av Storbolmens ofantliga vattenyta. Nordväst om
Värnamo.
|
 |
6. Mossarna är inte värdelösa. Lämpliga områden har med mycken möda
förvandlats till åker. Torven kan användas till torvströ eller bränntorv,
alltefter dess beskaffenhet. Under krigsåren har mycket bränsle hämtats ur
de småländska mossarna. Torvlagren kan nå en tjocklek av ända till 7 m.
Mossarna har ett säreget växt- och djurliv. Tranor! Några typiska områden
har fridlysts. Bilden visar "torvlador" på Store mosse.
|
 |
7. I skogarnas djup ligger trolska tjärnar, där gammalgäddan står på lur
mellan näckrosstjälkarna.
|
 |
8. Linnean är Smålands blomma, en av den nordiska barrskogens
karaktärsväxter. Den har fått sitt latinska namn, Linnea borealis,
efter Carl von Linné, Smålands vittberömde son.
|
 |
9. Bebyggelsen har öppnat ljusa gläntor i storskogen. Lägg märke
till den jämna horisonten! Höglandet har inga himlastormande toppar utan ter
sig i allmänhet som "ås vid ås med stela kammar". Bilden är från Alsheda
socken öster om Vetlanda. Rågen står på tork.
|
 |
10. Vägen binder småbygderna samman, och i våra dagar har bil och buss
förkortat alla avstånd. Småland har gott om trevliga småvägar mellan
de stora bilstråken. Något för cykelturisten men kanhända en smula backigt!
|
 |
11. Barrskogens dysterhet brytes av lövskogen kring sjöar och åar och i
gårdarnas beteshagar. Bilden visar en hage i Kävsjö i trakten av Store
mosse. Man anar de kantiga moränblocken under gräsbacken. Småland har gott
om kreatur, framför allt får. - Björken och övriga lövträd spelar en stor
roll i landskapets industri. Möbler och leksaker!
|
 |
12. Moränmarken har med otrolig möda förvandlats till åker. Lägg
märke till stenröset i bakgrunden! Sådana monument över fädernas arbetsflit
finns i varenda åker, och lien behöver ofta vässas, då den går fram mellan
stenarna. Små lerområden finns dock även i höglandet som minnen av de olika
issjöar, som bildades vid landisens avsmältning för mer än 10.000 år sedan.
Skördearbete i V. Torsås väster om sjön Åsnen.
|
 |
13. Gårdarna och de röda stugorna är ofta rymligt tilltagna. Skogen
gav byggnadsvirke. Vi ser här en s.k. parstuga, en mycket vanlig typ av
svensk allmågegård. (Det var dock först under 1700-talets senare del som
förmögnare bönder började bygga tvåvåningshus. Övervåningen var ofta bod och
sädesmagasin.) Dörren leder till förstuga och kammare. Till vänster ligger
det stora vardagsrummet, "stugan", till höger ännu en "stuga", finrummet.
Parstuga betyder helt enkelt "två stugor". Kammaren har stundom blivit kök.
V. Torsås.
|
 |
14. I dalgångarna blir bygden av sig själv ljus och öppen. Månsarp
sydväst om Taberg.
|
 |
15. Sju procent av Smålands areal upptas av sjöar. Särskilt
Kronobergs län har gott om stora, flikiga sjöar med talrika öar och holmar.
De flesta sjöarna är emellertid näringsfattiga, och fisket är av mindre
betydelse. Kräftor fångas dock i mängd. Sjön Nömmen har vissa år lämnat
18.000 tjog kräftor. Bilden visar Kalvsjön i Pjätteryd väster om Möckeln.
|
 |
16. Från höglandet strömmar floder åt alla väderstreck. Bilden
visar Nissan söder om Gislaved, där den skurit sig ned genom
sandavlagringarna i en äldre och bredare flodbotten. Lägg märke till de
vackra vattenståndslinjerna i strandbrinken till vänster! Floden slingrar,
gräver ur stranden i ytterkurvan och lägger av materialet i innerkurvan.
|
 |
17. Smålänningens energi har besegrat alla svårigheter och omskapat en
ofta karg natur. Men Småland rymmer även andra landskapstyper inom
sina gränser.
|
 |
18. Kustlandet i öster låg länge under vatten, och lera hann avsättas i
tjocka lager. Bygden får ett annat kynne. I Tjust täcker leran bottnen
av de forna fjärdarna, som genom landhöjningen stigit upp ur havet. I Möre
finns verkliga lerslätter. Berggrunden består där av jämna sandstenslager.
Bilden visar Uknadalen i norra Tjust.
|
 |
19. I kustbygden finns många stora herrgårdar, och små herrgårdar finns i
mängd i hela landskapet. Detta är Värnanäs söder om Kalmar. Byggnaden
är som sig bör i detta landskap av trä. Godset tillhörde en gång Axel
Oxenstierna, som var greve av Södra Möre med Värnanäs som residens.
|
 |
20. Smålandskusten är lång och havsfisket mycket betydande. Kalmar
län kommer som tvåa av alla våra län beträffande antalet fiskebåtar och
ligger tvåa eller trea även i andra grenar av havsfiskestatistiken. Ål och
strömming ger största utbytet. Bilden visar bryggan och sjöbodarna vid ett
småländskt fiskeläge. Lägg märke till grönskan! Vållö vid Mönsterås.
|
 |
21. Östersjön är inte att leka med, då den ryter i vrede. Den
fostrar goda sjömän, och kustbygdens folk har sen gammalt haft "en särdeles
lust och fallenhet för sjön".
|
 |
22. Bygden kring Vättern liknar inte det övriga Småland, urbergslandet
med de stora skogarna. Berggrunden vid Vättern utgöres av sandsten och
lerskiffer, rester av de lagrade bergarter, som täckte landet, innan
Vätterns stora gravsänka bildades. Och landskapstypen blir en annan! Bilden
är tagen från den tvära förkastningsbranten vid Gränna ut mot Visingsö. I
fjärran kan man skymta Hökensås på västgötasidan.
|
 |
23. Visingsö är en omtyckt turistort med vacker natur, ålderdomliga
kyrkor och romantiska slottsruiner. Och runtomkring den säregna sjön
med sitt klara, kalla vatten! Vi ser hamnen på Visingsö. På stranden står de
för ön typiska hästskjutsarna, remmalagen, färdiga att frakta turisterna
omkring. Ön är 14 km lång. Vi ser också stranden vid Gränna.
|
 |
24. På Visingsborg residerade en av 1600-talets stormän, greve Per Brahe
d. y. Hans grevskap omfattade 12,5 kvadratmil av Småland,
Västergötland och Östergötland. Han levde här med furstlig ståt. Vi ser
ruinen av Visingsborg. Slottet påbörjades under 1500-talet av Per Brahe d.
ä. Det förstördes av eld 1718.
|
 |
25. Samhällena ligger tätt i Småland, även i höglandet. De skuggade
områdena på kartan ligger mer än 200 m ö.h. Den prickade linjen i öster
anger 100-metersgränsen. Staden Nässjö ligger omkring 300 m ö.h. Lägg märke
till sambandet mellan järnvägar och samhällen! - Linjer med tvärstreck
betyder elektrifierade järnvägar, streckade linjer smalspåriga järnvägar. -
Rutan A visar folktätheten per km² i hela
Sverige, rutan B i Småland.
|
 |
26. Många av städerna har uppstått på urgamla marknadsplatser. De
skilda bygdernas invånare möttes där för att sälja kreatur och andra
produkter och köpa förnödenheter, som man inte hade tillgång till därhemma.
Detta är en bild från Värnamo marknad. De moderna kommunikationerna gör
marknaderna överflödiga.
|
 |
27. Småland har industri av allehanda slag, inte minst småindustri.
Enbart i Gnosjö socken finns ett 70-tal fabriker för tillverkning av
klädnypor, råttfällor o.d. - Ringarna betyder metallindustri av olika slag,
mekaniska verkstäder, gjuterier m.m. Kvadraterna betyder träindustri, ofta
möbeltillverkning. Fyllda kvadrater pappersbruk. T betyder
tändsticksfabriker, V varv, E elektrisk industri, G gummifabriker, S
stenhuggerier. Trianglarna, koncentrerade till trakten kring Orrefors och
Kosta, betyder glasindustri. - Diagrammet till höger visar i ordning åker,
äng, skog och övrig mark.
|
 |
28. Småland är känt för sin glasindustri. Här finns 35 glasbruk i
gång. Tillverkningen fordrar rik tillgång på bränsle - och en skicklig och
invand arbetarstam. Graverat glas från Orrefors.
|
 |
29. Småland har gott om fornminnen, ett tecken på tidig bebyggelse.
Detta är en bild av de fem stora domarringarna, inalles 62 stenar, vid
Smålandsstenar väster om Värnamo. Järnåldern.
|
 |
30. Kalmar slott var länge ett av landets viktigaste försvarsverk.
I våra dagar står det som ett enastående minnesmärke över 1500-talets
byggnadskonst. Erik XIV och Johan III arbetade flitigt på det medeltida
fästets utbyggande med vallar och gravar samt dess furstliga inredning. Vi
ser en flygbild av den mäktiga borgen. I fjärran skymtar Öland.
|
Litteratur: En bok om Småland, utgiven av Smålands gille i Stockholm,
1943.
Gumperts AB Gbg 1949 |
|
|