Pedagogisk bearbetning: Seminarielärare Ivar Jansson

Reliefkartan visar också åsarnas sträckning från nordväst mot sydost utmed gamla förkastningslinjer i jordskorpan. - Skånes vapen är ett rött griphuvud med krona i ett fält av guld.

Vi ser här en "urskog", som kanske förbryllar uppsvensken. Är detta Skåne? Här är jordmånen mager, och invånarna har sen gammalt sökt sig extraförtjänster: skogsarbete, korgflätning och småindustri. I gränstrakterna utkämpades många strider mellan svenskar och danskar.

Detta är Söderåsen med Skäralid, en djup sprickdal med en liten å på bottnen. Åsen bär på sin rygg bokskogar, ljunghedar och odlade bygder.

Vi ser här Romeleåsen från öster. - Lägg märke till "mjölkbordet" vid vägen och den många gånger stubbade pilen!

Här i väster, i trakten av Båstad, är åsens sluttningar odlade ända upp på krönet, men för övrigt är taket på Hallandsås en mager bygd med kärr, mossar och ljunghedar. Här ligger Skånes högsta punkt, 206 m ö.h. Genom Sinarpsdalen går Västkustbanan fram, högsta punkten 102 m ö.h.

Norra stranden är på en sträcka av flera kilometer 100 m hög med grottor, fristående klippor och stora klapperstensfält. Vi ser här en klippa, som har namnet Kullamannens hatt. Ytterst på Kullen ligger en fyr, den äldsta i Skandinavien. En fyrpanna uppställdes här redan 1560.

Detta är Kullabergs sluttning mot sydväst. Det finns kuperad bygd även i Skåne.

Den prickade linjen skiljer de två slagen av berggrund. Den streckade linjen är gränsen mellan Malmöhus län och Kristianstads län. De svarta fläckarna är stenkolsfälten - Diagrammet upptill visar ägoslagens fördelning i Kristianstads län, diagrammet nedtill motsvarande förhållanden i Malmöhus län. Vilket län är störst? Siffrorna betecknar i följd: åker, äng, skog och övrig mark. År 1805 hade Kristianstads län 8 % åker, Malmöhus län 24 %. - Rutan A visar folktätheten per km² i Skåne, rutan B i hela Sverige. - De streckade områdena ligger mer än 100 m ö.h.

Från ett schakt med hiss och uppfordringsverk utstrålar långa gångar åt olika håll. Vi ser här arbetarna cykla från schaktet ut till arbetsplatsen, en färd på stundom flera kilometer på ett djup av 100 m eller mer. I de största gångarna finns små eltåg. Lägg märke till hur gångarna stöttas med stockar! Arbetarna bär lampor på mössorna. Kolet förekommer i tunna lager, från några centimeter till en halv meter, med mellanlager av sandsten och skiffer samt olika slag av leror, av vilka man tillverkar tegel och rör.

Lagren ligger i allmänhet vågrätt. Vi ser här kalkbrottet i Limhamn. Av kalk och lera brännes cement. Andra lagrade bergarter är sandsten, lerskiffer, alunskiffer och krita. Dessa bergarter är tämligen lösa och vittrar lätt till en bördig åkerjord. Den stora landisen hjälpte till med omskyfflingen. Däremot förekommer endast på mindre områden sådana leravlagringar, som gör andra delar av Sverige bördiga. De bildades i det hav, som efter istiden täckte kusttrakterna och Mellansvenska låglandet. Sydsvenska höglandet och största delen av Skåne låg som en ön i detta hav.

Men odlingen av foderväxter för kreaturen upptar största delen av åkerjorden. Vi ser här ett ofantligt vetefält vid Svalöv. Här försöker man få fram sådana vetesorter, som passar vårt klimat. Man experimenterar även med övriga sädesslag och många andra växter.

Skåne har en stor procent av landets kreatursbestånd, bl.a. 40 % av alla svin. Korna är oftast av låglandsras, svartbrokiga. Man ser dem beta på klövervallarna, ängs- och hagmark saknas nästan helt ute på slätten. Tjudrade i räta linjer äter de sig i halvcirklar fram genom betet, så långt tjuderlinan räcker. Gården på bilden är av modern typ. Lägg märke till halmstacken.

Det kändes lugnt och tryggt inne på gårdsplanen, när blåsten tjöt över slätten - eller när fiendehopar strök omkring i trakten. Husen byggdes av lera och tegel inom en ram av trästolpar, korsvirkeshus, och täcktes med halm.

Pilarna stubbas för bränslets skull här ute på den trädlösa slätten. Lägg märke till hur oändligt avlägset synranden ligger på många av dessa bilder!

Det fordras mycket och hårt arbete, innan det lilla betfröet bllivit en god sockerbit. Ogräsrensningen och gallringen av de kilometerlånga betraderna i stekande sommarsol är inte något arbete för latmaskar, inte heller upptagningen av betorna i höstrusket. - Väderkvarnar bryter slättens enformighet.

Stundom kan dock en vinande snöstorm gå fram över slätten och i flera dagar blockera trafiken på vägar och järnvägar. Både bussar och tåg fastnar i drivorna.

Här ligger kyrkorna tätt. På bilden ser vi också ett par stenar av det slag, som brukar utmärka gravfält från järnåldern. De första kyrkorna byggdes gärna invid sådana gamla helgade platser, dit folk samlades till offer och ting. I Skåne finns många kyrkor, som är åtta hundra år gamla.

De byggdes av danska adelsmän. Vid mitten av 1600-talet ägde adeln hälften av Skånes jord. Än i dag är Skåne storgodsens landskap. Vi ser här Torups slott strax öster om Malmö. Det byggdes i mitten av 1500-talet.

Här finns allt: vallgrav runt om, borggård, torn och tinnar, skottgluggar och lönngångar, trädgård med terrasser och en stor park. Slottet har mer än 100 rum. Till höger leder en bro över till Ladugårdsholmen. Slottet byggdes i mitten av 1500-talet.

Somliga har redan behandlats. Diagrammen A och B visar folkmängden i länen. C och D visar sammanlagda folkmängden i städerna. E visar folkmängden i Malmö. Så stänger vi in alla invånarna i de två länen inom var sin cirkel, där de få ordna sig jämt över hela ytan. Var blir utrymmet minst? Så ordnas de inom stängsel alltefter yrkesfördelningen, och vi räknar i procent av hela folkmängden. Då vinner Kristianstads län, när det gäller åkerbruk, och Malmöhus län, när det gäller industri samt handel och samfärdsel. Hur kan detta förklaras? Malmöhus län har likväl flest åkerbrukare, om man räknar verkliga antalet.

En sådan kust ger härliga badställen men dåliga hamnar. Vi ser här stranden vid Löderup nära Sandhammaren. Här i närheten ligger också en fyr och en livräddningsstation. Flygsandskullarna är beväxta med strandråg.

Vi ser här fyrtornet i Falsterbo, som varnar för den grunda sjön och hjälper fartygen förbi sandrevlarna. Här ligger en fin golfbana. Vi ser en spelare måtta ett slag, medan bollpojkarna intresserat ser på. Falsterbo är en omtyckt badort med stora hotell.

Här ligger Baskemölla fiskeläge. Sanden lyser fram ur revorna i strandvallens grönska.

Torsk, plattfisk, sill och ål fångas. Detta är hamnen och fiskeflottan i Limhamn vid Malmö.

Över Hälsingborg och Malmö reser man till Danmark, över Trälleborg till Tyskland och Polen. Färjorna tar hela rader av järnvägsvagnar, så att man slipper tidsödande omlastningar. Vi ser här färjan "Malmöhus" i Malmö hamn.

Kartan visar järnvägarna. De elektrifierade linjerna har tvärstreck. Varför ligger järnvägarna tätast i sydväst? Varför har just de angivna linjerna först elektrifierats? De streckade områdena ligger mer än 100 m ö.h.

Även härvidlag finns dock en skillnad mellan länen. Kartan visar, att den täta bebyggelsen - liksom järnvägarna - undviker åsarna. Diagrammet till vänster visar folktätheten per km² i Malmöhus län, diagrammet till höger motsvarande antal i Kristianstads län. Skåne har inom sina gränser en åttondel av Sveriges befolkning. Västergötland är dock Sveriges folkrikaste landskap.

Bilden visar den stora skeppssättningen på stranden vid Kåseberga. Skeppet är 67 m långt och 19 m brett och består av 58 stenar. Järnåldern.

Alla städerna utom Eslöv, Hässleholm och Höganäs grundades under denna tid, somliga i den grå forntiden. Hälsingborg vid smalaste delen av Sundet var väl befäst. Själva huvudtornet, Kärnan, står ännu kvar. Tornet är 35 m högt. Det byggdes omkring år 1400.

Här är kyrkan fotograferad från baksidan för den vackra korrundelns skull. Här kan man tydligt se, vad som menas med romansk stil eller rundbågestil. Vi ser också tvärskeppet, som ger kyrkan korsform.