| GÄSTRIKLAND Sammanställningen av bilderna har gjorts av folkskollärare Harry Eklund.
|
|
|
|
|
|
Gästrikland är Norrlands sydligaste och minsta landskap. Till natur och
näringsliv är det för övrigt föga norrländskt över provinsen. Endast längst
i nordväst har landskapet med något av den brutna högt liggande
norrlandsterrängen. Landskapets högsta höjd [1] Björnbacksberget (363 m) ligger
här på gränsen till Dalarna. Östra och södra större delen av landskapet kan
i stället sägas vara en direkt fortsättning på den uppländska urbergsslätten
och ligger liksom denna under högsta marina gränsen, varför vi har stora
ytor av marina sander och leror som låter sig odlas.
Gästrikland är därigenom det på odlad mark rikaste landskapet i Norrland (åkerjord 8,3 % av landarealen). På denna slätt finns dock även mycken delvis synnerligen blockrik urbergsmorän samt rullstensåsar, varför skogen upptar stora arealer. I Västra Gästrikland finns flera järngruvor, varför dessa delar av landskapet ekonomiskt-geografiskt tillhör Bergslagen. Klimatet är mildare än i övriga Norrland, varför vi här har Sveriges nordligaste område med mera betydande veteodling. Vinjettbilden visar gnistbildningen vid kapning av stålrör i Sandvikens Jernverk.
( [1] - Lustigknopp är Gästriklands högsta berg, 402 m ö.h., beläget i Ockelbo kommun. Berget utgör den punkt där Gästrikland, Hälsingland och Dalarna möts.)
|
|
|
|
|
1. I Järbo befinner vi oss just vid gränsen av Norrlandsterrängen. Kungsberget som syns på bilden är ett typiskt norrlandsberg. Havreskylarna visar, att vi är rätt långt söderut i landet. Havre mognar ej överallt i Norrland.
|
|
|
|
|
2. Här en bild från jordbruksslätterna nedanför norrlandsterrängen i bygden
kring Torsåkers kyrka.
|
|
|
|
|
3. Även på låglandet finns på sina ställen synnerligen blockrik morän, som
ställvis bildar impedimentmarker.
|
|
|
|
|
4. Mitt i landskapet utbreder sig Gästriklands Storsjö med flacka stränder.
|
|
|
|
|
5. På ej odlingsbara marker växer Gästriklands skogar.
|
|
|
|
|
6. Det avverkade timret bildar basen för en stor träindustri. Timret flottas
väl mest på åar och sjöar, men massaveden på bilden ligger staplad för
vidaretransport per lastbil.
|
|
|
|
|
7. I massafabriken förvandlas massaveden till pappersmassa. Här en
sulfitfabrik, där fin pappersmassa framställes genom att veden kokas med
sulfitlut.
|
|
|
|
|
8. Fortfarande användes en del av de klenare virkesdimensionerna till
kolning i mila. Till vänster syns en nyrest, ännu ej täckt mila, till höger
river kolarna milan. Träkol har användning vid framställning i järnbruken av
finare stålkvaliteter.
|
|
|
|
|
9. Som i ingressen framhållits har Gästrikland järngruvor. Under äldre tider
bröts malm på en mängd ställen i västra Gästrikland. I samband med
rationaliseringen under 1800-talet under konkurrensen med
storindustriländerna nedlades emellertid de flesta. Numera bearbetas endast
ett par gruvor tillhöriga Hofors järnbruk, som till stor del arbetar med
egen malm. På bilden syns malmlastning i Långnäs gruva vid Hofors. Vi
befinner oss på 477 meters djup. Den lastade malmen hissas senare upp till
markytan medelst elektrisk hiss.
|
|
|
|
|
10. Järnmalmen bearbetas sedan vidare vid Gästriklands järnverk, av vilka de
två största är Sandviken och Hofors. Först krossas malmen och anrikas till
malmslig. Sligen blandas med kalksten och kolstybb, som antändes, varvid
massan smälter samman, sintras. I bild 10 syns sinterugnarna vid Sandvikens
järnverk.
|
|
|
|
|
11. Sintern krossas sedan och sorteras varefter den jämte träkol eller koks
tillföres till en masugn, i vilken malmen vid hög temperatur reduceras till
järn. Bild 11 visar ett utslag (tappning av flytande järn) vid Hofors
järnverk.
|
|
|
|
|
12. Av det ur masugnen erhållna tackjärnet kan många ting framställas:
gjutgods av enklare art, exempelvis järnspisar, maskinstativ etc. För de
flesta moderna användningsområden måste järnet sedan vidare bearbetas till
stål. Detta kan ske i martinugnar, i vilka tackjärnet uppvärmes tillsammans
med järnskrot medelst glödande gaser eller i bessemerkonvertrar, i vilka det
glödflytande tackjärnet genomblåses med uppvärmd luft, varvid tackjärnets
kol förbrinner. Bilden visar gjutning av stål i ett martinverk i Sandviken.
Man ser tappning av den väldiga "skänken" i gjutformar i golvet.
|
|
|
|
|
13. Sandviken är känt för ypperliga kvaliteter av kallvalsat bandstål. Här
ett kallvalsverk.
|
|
|
|
|
14. I den moderna svenska storindustrien är ett av de viktigaste momenten
frågan om personalens trevnad. Här moderna personalbostäder vid Sandviken,
som i detta avseende är en föregångare.
|
|
|
|
|
15-16. Över Gävle hamn exporteras Gästriklands och många av Dalarnas
produkter över haven. På bild 15 lastar en stor norsk båt pappersmassa. På
16 lossas kol och koks till Bergslagens industrier. Varorna transporteras
till och från Gävle på Bergslagsbanan.
|
|
|
|
|
15-16. Över Gävle hamn exporteras Gästriklands och många av Dalarnas
produkter över haven. På bild 15 lastar en stor norsk båt pappersmassa. På
16 lossas kol och koks till Bergslagens industrier. Varorna transporteras
till och från Gävle på Bergslagsbanan.
|
|
|
|
|
17-18. Sedan gammalt har Gävlefiskarna spelat stor roll i Bottenhavsfisket.
På bild 17 tas strömmingsskötarna upp. Bild 18 visar gävlefiskare i blåst på
klapperstranden.
|
|
|
|
|
17-18. Sedan gammalt har Gävlefiskarna spelat stor roll i Bottenhavsfisket.
På bild 17 tas strömmingsskötarna upp. Bild 18 visar gävlefiskare i blåst på
klapperstranden.
|
|
|
Statens Järnvägar har ställt följande bilder till förfogande: 2, 5, 6,
14-16. Dessa bilder finns i Mårtens Sjöbecks bok Gästrikland-Hälsingland,
som ingår i serien Statsbanornas landskapsböcker. Bilderna 8, 9 och 11 har
erhållits från AB Svenska Kullagerfabriken. Nr 10, 12, 13 och vinjettbilden
från Sandvikens Jernverks AB. Övriga bilder från Svenska Turistföreningen.
P. A. Norstedt & Söner
|
|
|
|
