Svenska guldgrävare
i Boliden.
Norstedts filmbilder.
|
Bildserien har sammanställts av fil. dr Stellan Erlandsson. |
|
|
|
|
|
1. Vem kunde väl ana, att i Västerbottens skogsområde nära Skellefte älv,
slumrande millioner skulle ligga gömda i marken. Upptäckten av malm med hög
guldhalt skulle snart göra namnet Boliden känt över stora delar av världen.
Här en bild av det berömda gruvsamhället.
|
|
2. Då malmkropparna ligga spridda över ett stort område måste de spåras upp
och vid dessa arbeten har den elektriska malmletningsapparaturen varit till
ovärdelig hjälp. Här ses ett malmletarlag i arbete.
|
|
3. De guldförande malmstockarna äro täckta av mäktiga jordlager och innan
brytning kan börja måste dessa schaktas bort.
|
|
4. Brytningen sker såväl i dagbrott som djupt nere i malmstocken. Här ses en
borrare i arbete för sprängning i dagbrott.
|
|
5. Hydraulisk borrning inne i en ort.
|
|
6. Då malmkropparna ha oregelbunden form måste man medelst
avvägningsinstrument företaga noggranna beräkningar av gruvgångarnas
fortsatta riktning.
|
|
7. Från Kristinebergs malmfält går genom den norrländska vildmarken ned till
Boliden världens längsta linbana. Den har en längd av 96 km och på den
fraktas 50-70 ton malm i timmen.
|
|
8. Nere vid Rönnskärs hamn ligga de stora smältverken. En smältskopa tömmes
på sitt glödande innehåll.
|
|
9. Rönnskär. Hall för elektrolytisk utfällning av koppar. Elektrolytverket
är byggt för en årlig produktion av ca 9000 ton koppar. Sedan kopparn är
urskild finnes guld, silver, selen m.m. kvar i elektrolyttankarnas slam.
Dessa metaller utvinnas sedan genom särskilda processer.
|
|
10. Rönnskär. Den elektrolytiskt utvunna kopparn gjutes i tackor och här ses
ett upplag av sådana tackor. I bakgrunden synes Sveriges högsta skorsten 145
m.
|
|
11. Rönnskär. Det i elektrolyttankarna kvarblivna guldet behandlas med
natriumhydroxid och gjutes till anoder varefter elektrolysen sker i
guldkloridlösning. Som framgår av bilden sker guldutvinningen i betydligt
blygsammare skala än vad som sker med kopparn.
|
|
12. Det rena guldet smältes, varefter de hälles upp i särskilda gjutformar.
|
|
13. Guldtackan gjutes med stor omsorg och för att den ej först ska stelna på
ytan hålles guldet smältande med en kraftig låga.
|
|
14. Guldtackan finväges varefter den numreras och dess vikt påstämplas.
|
|
15. Från smältverket går här en transport av sex guldtackor med en
sammanlagd vikt av c:a 75 kg och till ett värde av omkr. 360000 kr.
|
|
16. Rönnskär. Elektrolytisk utvinning av silve3r. Det ur slammet utlösta
silvret utfälles med koppar och gjutes till anoder, vilka elektrolyseras i
en sur silvernitratlösning.
|
|
17. Arsenikverket i Rönnskär. Observera den ständiga vattenspolningen av
golvet.
|
|
18. Bolidens kvantitativt största produkt är arsenik. Här tappas arsenik i
behållare för att sedan tömmas i tunnor. Då arsenik är ett ytterst giftigt
ämne äro mannarna försedda med skyddsmasker.
|
|
19. I Rönnskärs hamn lastas tunnor med arsenik för leverans till världens
alla hörn. Dessa tunnor ska till Sydney i Australien och för att någon
olyckshändelse icke skall inträffa är på dem anbringade särskilt giftmärke.
|
Då ju Bolidens gruvdrift är av stor ekonomisk betydelse för vårt land kan
det vara lämpligt lämna några närmare uppgifter. År 1936 producerades vid
Rönnskär ur c:a 400.000 ton bolidenmalm 5.102 kg guld, 18.298 kg silver,
6.746 ton koppar, 19.616 ton svavel, 38.090 ton svavelkis och c:a 10.000 ton
raffinerad arsenik. Härtill kommer ganska stora mängder av selen och
vismut samt obetydliga mängder av de sällsynta metallerna platina och
iridium. Beträffande produktionen av arsenik kan några exakta siffror ej
erhållas och den här uppgivna avser blott raffinerad arsenik. Sedan det
sista världskriget bröt ut och vi därigenom i allra högsta grad blivit
hänvisade till egna tillgångar ha omfattande utvidgningar och förändringar
vidtagits för att höja produktionen. Av lätt förklarliga skäl kan icke några
uppgifter nu erhållas, men när kriget väl en gång är slut få vi väl veta den
verkliga sanningen om Boliden-verkens betydelse för vår råvaruförsörjning.
Ur historisk synpunkt kan det vara av intresse nämna att Sala silvergruva
under sin glansperiod under Gustaf Vasas regering ej gav mera årligen än 1/5
av vad Boliden gav årligen före kriget. Falu koppargruva gav ej heller
årligen mer än 1/2 av Bolidens årliga förkrigsproduktion. Men med hänsyn
till kopparens tidigare stora betydelse hade avkastningen från Falu gruva
nationalekonomiskt sett betydligt större värde än Bolidens nuvarande
kopparproduktion.
|
Material har ställts till förfogande av Bolidens Gruv A.B.
P. A. Norstedt & Söner. (mellan 1939-1945).
|
|
|