Svenska guldgrävare i Boliden.

 

Norstedts filmbilder.

 

Bildserien har sammanställts av fil. dr Stellan Erlandsson.

 


 

 

 

 

 

1. Vem kunde väl ana, att i Västerbottens skogsområde nära Skellefte älv, slumrande millioner skulle ligga gömda i marken. Upptäckten av malm med hög guldhalt skulle snart göra namnet Boliden känt över stora delar av världen. Här en bild av det berömda gruvsamhället.

 


 

 

2. Då malmkropparna ligga spridda över ett stort område måste de spåras upp och vid dessa arbeten har den elektriska malmletningsapparaturen varit till ovärdelig hjälp. Här ses ett malmletarlag i arbete.

 


 

 

3. De guldförande malmstockarna äro täckta av mäktiga jordlager och innan brytning kan börja måste dessa schaktas bort.

 


 

 

4. Brytningen sker såväl i dagbrott som djupt nere i malmstocken. Här ses en borrare i arbete för sprängning i dagbrott.

 


 

 

5. Hydraulisk borrning inne i en ort.

 


 

 

6. Då malmkropparna ha oregelbunden form måste man medelst avvägningsinstrument företaga noggranna beräkningar av gruvgångarnas fortsatta riktning.

 


 

 

7. Från Kristinebergs malmfält går genom den norrländska vildmarken ned till Boliden världens längsta linbana. Den har en längd av 96 km och på den fraktas 50-70 ton malm i timmen.

 


 

 

8. Nere vid Rönnskärs hamn ligga de stora smältverken. En smältskopa tömmes på sitt glödande innehåll.

 


 

 

9. Rönnskär. Hall för elektrolytisk utfällning av koppar. Elektrolytverket är byggt för en årlig produktion av ca 9000 ton koppar. Sedan kopparn är urskild finnes guld, silver, selen m.m. kvar i elektrolyttankarnas slam. Dessa metaller utvinnas sedan genom särskilda processer.

 


 

 

10. Rönnskär. Den elektrolytiskt utvunna kopparn gjutes i tackor och här ses ett upplag av sådana tackor. I bakgrunden synes Sveriges högsta skorsten 145 m.

 


 

 

11. Rönnskär. Det i elektrolyttankarna kvarblivna guldet behandlas med natriumhydroxid och gjutes till anoder varefter elektrolysen sker i guldkloridlösning. Som framgår av bilden sker guldutvinningen i betydligt blygsammare skala än vad som sker med kopparn.

 


 

 

12. Det rena guldet smältes, varefter de hälles upp i särskilda gjutformar.

 


 

 

13. Guldtackan gjutes med stor omsorg och för att den ej först ska stelna på ytan hålles guldet smältande med en kraftig låga.

 


 

 

14. Guldtackan finväges varefter den numreras och dess vikt påstämplas.

 


 

 

15. Från smältverket går här en transport av sex guldtackor med en sammanlagd vikt av c:a 75 kg och till ett värde av omkr. 360000 kr.

 


 

 

16. Rönnskär. Elektrolytisk utvinning av silve3r. Det ur slammet utlösta silvret utfälles med koppar och gjutes till anoder, vilka elektrolyseras i en sur silvernitratlösning.

 


 

 

17. Arsenikverket i Rönnskär. Observera den ständiga vattenspolningen av golvet.

 


 

 

18. Bolidens kvantitativt största produkt är arsenik. Här tappas arsenik i behållare för att sedan tömmas i tunnor. Då arsenik är ett ytterst giftigt ämne äro mannarna försedda med skyddsmasker.

 


 

 

19. I Rönnskärs hamn lastas tunnor med arsenik för leverans till världens alla hörn. Dessa tunnor ska till Sydney i Australien och för att någon olyckshändelse icke skall inträffa är på dem anbringade särskilt giftmärke.

 


 

Då ju Bolidens gruvdrift är av stor ekonomisk betydelse för vårt land kan det vara lämpligt lämna några närmare uppgifter. År 1936 producerades vid Rönnskär ur c:a 400.000 ton bolidenmalm 5.102 kg guld, 18.298 kg silver, 6.746 ton koppar, 19.616 ton svavel, 38.090 ton svavelkis och c:a 10.000 ton raffinerad arsenik. Härtill kommer ganska stora mängder av selen och vismut samt obetydliga mängder av de sällsynta metallerna platina och iridium. Beträffande produktionen av arsenik kan några exakta siffror ej erhållas och den här uppgivna avser blott raffinerad arsenik.

Sedan det sista världskriget bröt ut och vi därigenom i allra högsta grad blivit hänvisade till egna tillgångar ha omfattande utvidgningar och förändringar vidtagits för att höja produktionen. Av lätt förklarliga skäl kan icke några uppgifter nu erhållas, men när kriget väl en gång är slut få vi väl veta den verkliga sanningen om Boliden-verkens betydelse för vår råvaruförsörjning.

Ur historisk synpunkt kan det vara av intresse nämna att Sala silvergruva under sin glansperiod under Gustaf Vasas regering ej gav mera årligen än 1/5 av vad Boliden gav årligen före kriget. Falu koppargruva gav ej heller årligen mer än 1/2 av Bolidens årliga förkrigsproduktion. Men med hänsyn till kopparens tidigare stora betydelse hade avkastningen från Falu gruva nationalekonomiskt sett betydligt större värde än Bolidens nuvarande kopparproduktion.

 


 

Material har ställts till förfogande av Bolidens Gruv A.B.

 

P. A. Norstedt & Söner. (mellan 1939-1945).

 

 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014