Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

Reliefkartan visar tydligt två system av sprickdalar, ett i riktningen norr-söder, ett annat i nordost-sydväst. - Bohusläns vapen: i mitten en röd fästning på ett fält av silver, till vänster ett upprätt svärd av blå färg och till höger ett gult lejon, som reser sig mot fästningen.

Inlandsisen grovhyvlade hällarna, och sedan har havet finputsat och glättat dem. Bilden visar "Valen", en säreget formad klippa vid Stångehuvud utanför Lysekil. Detta är havet i lugnt väder.

Vågorna tränger in i sprickor och skrevor och sköljer bort allt löst. Stenarna rullas fram och tillbaka och nötas mot varandra för att till slut bli grus och sand. Vinterisen spränger och skruvar. Förstörelsen märks inte i år och inte heller nästa år, men efter årtusenden har stranden förändrats.

Ute på havet och i fjordar och sund är sjöfarten livlig året om. Vi ser här Ursholmens fyr på en holme i Kosteröarnas skärgård.

Detta är Ursholmens fyr- och lotsplats. Personalen på fyrplatserna har en viktig uppgift, och många människors liv kan bero på fyrfolkets vaksamhet och plikttrohet. De som bor härute, får inte vara begivna på nöjen. Ensamheten måste ofta kännas tryckande, och havet är inte alltid vänligt och sommarstilla.

Vägen från hemmet till fiskeplatserna ute till havs får inte vara onödigt lång, om fiskaren ska kunna utnyttja den dyrbara tiden. Vid stranden ligger bryggorna och de röda sjöbodarna med gavlarna mot sjön. Boningshusen ligger tätt gyttrade. Tänk, om elden kommer lös i ett sådant samhälle! Bilden visar Gullholmens fiskeläge.

Men den nya tiden tränger in även här, och allting förändras. De större fiskelägena får kajer och bryggor av sten och betong, breda gator och affärshus, vatten och avlopp - och ett ordnat brandväsen. Södra Grundsund.

Kosterbåtar! Det finns cirka 25 små och stora båtvarv i Bohuslän. Vi ser här ett par fiskebåtar vid bryggan i Havstenssund. Bokstäverna SD visar på Strömstads skärgård som hemorten. GG betyder Göteborgs skärgård. Bohuslän har fler däckade, motordrivna fiskebåtar än något annat landskap.

Då kunde sillen bokstavligen ösas ur sjön. Då den inte längre gick in i fjordarna, sökte man den ute till havs, och fiskemetoderna förbättrades. Här har båtlaget gjort en god fångst, som landas i Smögens hamn. Lägg märke till vaden!

Storsjöfisket efter långa bedrives i havet norr om England, och först efter flera veckor kommer båtarna i hamn igen. Här hänger de fläkta och spjälade (spilade) långorna på tork i Mollösund.

sill i olika slags bitar och olika såser, ansjovis, sardiner, rökt makrill, hummer, krabbor och kaviar. Här ser vi arbetet i en konservfabrik, där billig skarpsill förvandlas till dyra sardiner. Klädesholmen har ett tjugotal konservfabriker.

Båtar och garn fordrar ständig tillsyn. Här sitter en gammal fiskare i lä mellan sjöbodarna och ansar ett garn.

De ligger särskilt tätt nedemot Göteborg, Västkustens största fiskhamn. Det finns däremot endast några få större samhällen inne i landet, t.ex. vid järnvägarna. - De skuggade områdena ligger mer än 100 m ö.h. - Diagram 1 visar folktätheten per km² i hela Sverige, diagram 2 i Bohuslän. - Diagram 3 visar städernas inbördes storlek.

Det kan rent av bli en smula trångt i vissa samhällen under badsäsongen. Turisttrafiken är en näringsgren av stor betydelse. Bilden visar Fiskebäckskil med restaurang, brygga, kustångare, segelbåtar och sommarklädd ungdom.

Bohuslän är endast 3,7 km brett på smalaste stället. Fjordarna är viktiga trafikleder. Havets närhet gör dessutom vintrarna blidare än de annars skulle vara. Detta är en del av den slingrande farled, som skiljer Skaftölandet från Bokenäset. Stränderna reser sig branta och höga med litet grönska i skrevorna. Lägg märke till den ljusa randen just i vattenbrynet! Klipporna brukar vara klädda av olikfärgade lavar, men i själva vågsvallet kan ingenting växa.

Endast på läsidan kan träd och buskar härda ut. Har de slagit rot i en sänka, orkar de dock sällan över de omgivande klipporna. Tallen här på bilden söker trotsa vinden men tvingas likväl att kröka rygg för den mäktige.

Detta är en typisk bild från de magra delarna av Bohuslän: den kala bergknallen, grönskan vid vattnet och de små plättarna åker och äng i baken. Platsen ligger på Skaftölandet och heter - Östersidan.

Bohuslän är dock av naturliga skäl ett småbrukarlandskap. Större slätter saknas. Dalgångarna bildade efter istiden ett helt nät av slingrande fjordar. Så småningom fick de en tjock lerbotten av allt slam, som floderna förde med sig. Så verkade landhöjningen, och fjordbottnarna torrlades. Lägg märke till den jämnhöga terrängen i bakgrunden! I förgrunden ofruktbar hällmark. Från Aspeberget i Tanum.

Den svenska skogen växer bra i den steniga moränen, som isen lämnade efter sig. I Bohuslän är dock moräntäcket tunt och saknas på de flesta lägre bergknallar. Det har spolats ner i dalgångarna. I trakten av Göteborg låg nämligen ishavets yta 95 m över den nuvarande havsytan, i trakten av Strömstad 171 m. Bilden visar Hallinds klack och Skaftefjäll på Stångenäset. Även här syns den jämna horisonten och den gamla fjordbottnen. Det nuvarande Bohuslän har danats ur denna jämna urbergsplatå.

Diagrammet visar i ordning åker, äng och skog samt övrig mark. Pilarna visar, hur åkern ligger plan och fin på den gamla fjordbottnen, omgiven av kala berg (övrig mark). Vägen Fjällbacka-Stora Anrås.

De ligger ofta som en direkt fortsättning av de nutida fjordarnas sträckning, t. ex. Bullarensjöarna. Bilden visar Kärnsjön, sydost om Bullaren. Bohuslän saknar visst inte leende natur. Bebyggelsen ligger här utmed sjöstränderna.

Vidden och ödsligheten är densamma. Detta är Kynnefjäll öster om Bullaren. "Fjäll" betyder i dessa trakter ödemark.

Jordbruket försörjer alltfort de flesta, även om dess betydelse på senare tid minskats. Men industri och hantverk kommer strax efter. Diagrammet visar yrkesfördelningen på landsbygden i Göteborgs och Bohus län. Varje hel figur betyder 13.000 personer. Många jordbrukare i kusttrakterna har emellertid fiske som binäring. Konservindustrien arbetar med fisk. Handel och samfärdsel har med fisket att skaffa. Hur skulle diagrammet förändras, om städernas befolkning var med? - Stapeln vid A visar antalet yrkesfiskare i hela landet. Den streckade delen är antalet yrkesfiskare i Göteborgs och Bohus län. Figuren betyder här cirka 7.000 personer. - Diagram B visar antalet däckade, motordrivna fiskebåtar i hela landet. Den streckade delen betyder antalet sådana båtar i Göteborgs och Bohus län, inalles 1.300 stycken.

En fjärdedel av landsbygdens industriarbetare "hugger i sten". Norr om Gullmaren består berggrunden av rödaktig eller grå granit, söder om fjorden av gnejs. Det är graniten, som brytes. Vi ser här arbetet i ett stenbrott vid Hovenäset. Det är inga småblock, som kilas ut ur berget.

Under kriget har stenindustrien haft det besvärligt. Den fredliga handeln mellan länderna tog slut, arbetet i stenhuggerierna måste läggas ner, arbetarna blev arbetslösa, och nöd och fattigdom spred sig över "stenriket". Många stenhubbare sökte sig utkomst på annat håll. Bilden visar ett stenbrott på Malmön, där gatstenen tippas i lastrummen på en ångare.

Här är den bekanta stendösen i Stala socken på Orust. Hällristningar, bautastenar och skeppssättningar finns i stort antal.

Bohus slott, som gett landskapet namn, skyddade landet mot svenskarna. Nu är det endast en ruin, som dominerar det idylliska Kungälv. Borgen ligger på en holme i Nordre älv, en gren av Göta älv, som här på bilden döljer sig bakom vassar och sumpiga strandängar.

Dess silhuett är ett välkänt sjömärke i södra skärgården.