|
|
|
JOSEF MALINS
GOODTEMPLARORDENS SVENSKA 20-ÅRS-JUBLIEUM
Josef Malins. Världslogens högste chef.
(Hv8dag 18991105) |
|
AUGUST MALMSTRÖM Professor August Malmström, vår
framstående målare och illustratör, fyllde den 14 oktober 70 år. Professor
Malmströms första målning af betydenhet var "Kung Heimer och Aslög"
(Düsseldorf 1857), hvarpå följde flera större dukar, alla med historiskt
nordiska ämnen. Samtidigt framträdde konstnärens skarplynne i flere
oskyldigt komiska genretaflor, präglade af glad naivitet. Vi återgifva här
tvänne af dessa arbeten: Grindslanten och "Väfva vadmal". Från 1860-talet
har prof. M. till största delen ägnat sig åt illustrationen. Hans första
arbete i denna riktning, teckningarne till "Frithiofs Saga", hälsades med
stort och välförtjent bifall, äfven utom Sverige. Hans yppersta
illustrationsverk är praktupplagan af "Fänrik Ståls sägner".
Med anledning af konstärens 70-årsdag har i Stockholm anordnats en
utställning af hans arbeten. |
|
HUGO VILHLEM MARTIN †
Den 20 dennes afled hastigt i Stockholm chefen för landtmäteri-styrelsen,
generaldirektör Hugo Vilhelm Martin, i en ålder af 50 år.
Med generaldirektör Martin bortgick en framstående och mycket duglig
medborgare. Efter 1876 i Upsala aflagd jurs kand.-examen blef han året därpå
v. häradshöfding. År 1888 aflade han juris lic.-examen och promoverades
samma år till juris doktor. Därpå blef han docent i allmän lagfarenhet och
romersk rätt vid Upsala universitet. Redan 1882 tillförordnad byråchef i
generaltullstyrelsen och två år senare sekreterare i nämnda styrelse
utnämndes Martin 1887 till expeditions-chef i civildepartementet och
följande år till kansliråd och byråchef.
I ungefär 8 år skötte M. med skicklighet och samvetsgrannhet det
maktpåliggande embetet. Nära befryndad med ingeniör Gustaf de Laval intog
han i äfven i flere af dennes bolag en framskjuten ställning. År 1895
utnämndes M. till chef för landtmäteristyrelsen. Helt nyligen hade han efter
statsrådet Restadius utsetts till ordförande i egna-hemskomitén. I det
enskilda umgänget var generaldirektör Martin en rättfram och angenäm
personlighet. (Hv8dag 18991203)
|
|
AUGUST MEISSNER Direktör August Meissner firade i
lördags i Berns salong i Stockholm ett klingande jubileum. Det var då 30 år
sedan han fattade taktpinnen för att som dirigent leda musiken i denna
konsertsalong.
August Herman Meissner föddes den 6 mars 1833 i Grabow i
Mecklenburg-Schwerin. Han genomgick först orkesterskolan i Rost år 1847. Han
anlände till Göteborg och kvarstannade där i fem år, då han tog engagement
vid teatern i Helsingfors. 1868 kom han åter till Stockholm och öfvertog
efter någon tid den plats han ännu innehar. Gift sedan 1860 med en dotter
till framlidne franske konsul Backman i Göteborg.
Äfven i lördags som för fem år sedan, då han firade sitt 25-års-jubileum,
afslutades programmet med glansnumret Björneborgarnes marsch, och att
applåderna voro intensiva behöfva vi väl knappt nämna. August Meissner har
utom sina musikaliska förtjänster äfven gjort sig personligen omtyckt och
förvärfvat sig en popularitet som få. (Hv8dag 18991008)
|
|
EVA MARIA CHARLOTTA MODIG †
Efter ett välsignelsebringande arbete i barmhärtighetens tjänst ingick den
17 dennes enkefru Eva Maria Charlotta Modig, född Bruncrona, i den eviga
hvilan. Född i Stockholm och dotter af chefen för Svea Lifgarde, öfverste
Abraham Bruncrona, blef hon i äktenskap förenad med häradshöfdingen C. O.
Modig. Efter mannens död 1872 bosatte hon sig med en dotter i hufvudstaden.
Då dottern afled i lungsot, beslöt fru Modig att egna sina återstående dagar
åt sjukvård och välgörenhet. År 1879 inrättades, på hennes initiativ, det nu
i nr 41 B Malmskillnadsgatan befintliga "Hemmet för sjukliga kvinnor och
konvalecenter", åt hvilket hon, ända tills sjukdomen blef henne öfvermäktig,
egnade sina krafter.
Äfven på många andra områden har den nu aflidna varit verksam. Bland
annat har non under någon tid varit medlem af Sofiahemmets styrelse. Fru
Modig var som enskild person god, välvillig och hjärtevinnande; öfver allt
där hon var känd, ej minst bland de ringa och fattiga, har underrättelsen om
hennes bortgång väckt stor sorg och saknad. (Hv8dag 18991029)
|
|
CARL AXEL MÖLLER †
En på skilda områden mycket verksam man,
ingeniör Carl Axel Möller i Göteborg, afled den 6 oktober, 64 år gammal. Den
hädangångne var en i sitt fack mycket duglig person, hvars kraft flitigt
togs i anspråk såväl inom alla grenar af sjöfarten som i kommunala ärenden.
Ingenjör Möller var bl.a. i flera år engelska Lloyds expert för Sverige. Som
enskild person hade M. förvärfvat sig en stor vänkrets. (Hv8dag 18991022). |
|
HELMA NELSON I början av 90-talet fanns i Chicago
ett väl samspelt svenskt teatersällskap, hvilket ett par söndagar i månaden
på någon af de främsta teatrarne bjöd den stora svenska publiken på
dramatisk själaspis. Man gaf isynnerhet gamla hederliga svenska pjeser,
hvilka alltid drogo fulla hus och väckte det lifligaste bifall: "Värmländingarne",
"Nerkingarne", "Brölloppet på Ulfåsa" m. fl. Sällskapet bestod af några
professionals - scenisk ledare var den gamle, evigt unge Albert Alberg,
som en gång förde spiran på Djurgårdsteatern i Stockholm - samt för öfrigt
af amatörer.
Främst lyste som en stjärna direktörens unga dotter, miss Helma Nelson.
Hennes dramatiska begåfning, ej mindre än den täcka apparitionen, gjorde
henne till publikens - och kritikens - korade gunstling. Den unga
skådespelerskan fann, helt naturligt, snart den svenska tillfällighetsscenen
för trång. Hon erhöll 1892 engagement hos den bekante, nu aflidne direktören
Augustin Daly, som hade egna teatrar både i New-York och London. Hos Daly
uppträdde miss Nelson med stor framgång i ett flertal roller, däribland
t.ex. som madame Philip i "A jealous fool", Oberon i "Midsommarnatts-drömmen",
lady Mary i Jerome K. Jerome´s "John Ingersfield", Mimosa och Molly i
"Geishan".
För första gången kom miss Nelson sommaren 1895 på ett kort besök till
Sverige. Sedan har hon hvarje sommar under kortare tid gästat det gamla
hemlandet. För första gången uppträdde den vackra svensk-amerikanskan i höst
i Stockholm, som Molly i "Geishan" å Vasateatern. Hennes framgång var
fullständig. Både från publik och recensenter var bifallet lika varmt som
enstämmigt. Miss Nelson är den första svensk-amerikanska skådespelerska af
rang som uppträdt i Sverige. Hon är nu närmast engagerad för ett gästspel å
Folkteatern i Göteborg. (Hv8dag 18991029)
- -
Berömd svensk-amerikanska.
Chicago, Ill., den 14 nov. Fröken Helma Nelson, dotter af vår välbekante
landsmans L. P. Nelson, och den där och "Greenbacks-Nisse" kallas, vistas
för närv., som vi förut ett par gånger omnämt, i Sverige, där hon i
Stockholm uppträdt på ett par teatrar och skördat mycket bifall. m.m.
(Texasposten 18991123)
http://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth202987/m1/5/zoom/
|
|
KRISTINA NILSSON-MIRANDA Grefvinnan Kristian
Nilsson Casa de Miranda gästar äfven i år sitt gamla fosterland. Grefvinnan
är, som synes af hennes senaste porträtt, alltjämt lika ungdomlig. Värends
gille i Wexiö hade nyligen äran af grefvinnans besök, hvarvid grefvinnan med
lif och lust deltog i de ungas förströelser. Under aftonens lopp fick
ungdomen till och med tråda dansen efter tonerna från en af "Stina i Snugge"
egenhändigt trakterad violin.
Till minne af aftonen tog man en fotografi af sällskapet med Kristina
Nilsson i midten, men tyvärr lära plåtarna till denna "historiska" bild ha
misslyckats. Foto: Betty Larsson, Wexiö. (Hv8dag 18991029) |
|
O. G. NORDENSKJÖLD Femtioårsjubileum som officer
firades den 13 november af f.d. chefen för Kalmar regemente, öfversten i
armén O. G. Nordenskjöld i Eksjö. På f.m. uppvaktades jubilaren af samtlige
i staden varande officerare af Smålands husarregemente, Smålands
grenadierkår, Kalmar regemente m. fl., och på e.m. gaf Eksjö militärsällskap
- hvars ordförande öfverste Nordenskjöld är - middag i sin lokal med
anledning af jubiléet.
Öfverste Nordenskjöld blef vid 13 år kadett och utnämndes den 13 november
1849 till under löjtnant vid Kalmar regemente, befordrades 1874 till major
vid Jönköpings regemente, blef 1884 chef för Jemtlands fältjägarekår, 1887
öfverste i armén och 1888 chef för Kalmar regemente, från hvilken befattning
han år 1894 erhöll afsked med tillstånd att qvarstå som öfverste i armén.
Efter afskedstagandet har öfverste Nordenskjöld varit bosatt i Eksjö, där
han fortfarande är ordförande i stadsfullmäktige samt synnerligen hedrad med
och verksam i kommunala värf. Vid fyllda 68 år är han ännu i besittning af
den bästa vigör. (Hv8dag 18991126)
|
|
CONRAD NORDQVIST Då förste hofkapellmästaren Conrad
Nordqvist nu tillkännagifvit som sin afsikt att afgå från den maktpåliggande
befattning han under så många år innehaft, kunde en man af hans stora
betydelse för svensk konst väl vara förtjänt af ett utförligare omnämnande,
än vi här nedan kunna åstadkomma. Men vårt strängt anlitade utrymme
medgifver tyvärr endast anförandet af några data.
Johan Conrad Nordqvist föddes 1840 i Vänersborg, blef 1848 elev i
Västgöta-Dals regemente, som han åtföljde under danska kriget, 1856 elev vid
musikkonservatoriet, där han undervisades af Randel van Boom, Mankell,
Norman och Berwald, och år 1859 altviolinist i hofkapellet.
Efter aflagd examen 1864 musikdirektör vid Jönköpings regemente vistades
han 1867-68 med statsunderstöd i Dresden och Berlin i och för musikstudier
och besökte 1872 Paris i sällskap med Dente. 1875 blef han orgelnist i
Storkyrkan i Stockholm, året därpå kormästare och 1869 andre kapellmästare
vid K. Teatern. Sedan 1881 är han lärare i harmonilära vid konservatoriet.
Genom kontrakt med regeringen öfvertog Nordqvist 1888 ledningen af k.
operan, men nedlade 1892 denna sin befattning, sedan operan på grund af
ogynnsamma omständigheter bragts i mycket stora svårigheter, och utnämdes då
samtidigt till förste hofkapellmästare - den befattning han nu innehar.
* * *
Det har i mer än ett afseende varit en hård och kritisk tid för den
svenska operan, denna, under hvilken Conrad Nordqvist kämpat främst i dess
led, och har han - naturligtvis isynnerhet, då han modigt ställde sig
personligen i breschen men icke lyckades - varit föremål för ett skarpt och
i mångt och mycket oberättigadt klander. Hans utmärkta egenskaper och
förtjänster som dirigent och musiker hafva dock ej förnekats som någon som
velat döma opartiskt, och förvisso skall man ock nu, då han frånträder sin -
man kund väl säga - "stridsplats", gifva honom den honnör, som hans åt
konsten helt egnade lif och verksam-het förtjänar. T. v. T. (Hv8dag
18991224)
|
|
KNUT NYBLOM Buret af lutans toner har vår fräjdade
trubadur Sven Scholanders namn vunnit europeisk ryktbarhet. Det torde ej
vara så allmänt bekant, att vi äga ännu en lutsångare, hvilken, att döma af
hvad man redan haft tillfälle höra, är på väg att vinna mångas gehör. Det
är den trots sin ungdom som skådespelare ganska framstående Knut Nyblom,
son af professor emeritus Carl Rupert Nyblom.
Knut Nyblom studerade efter våren 1888 aflagd mogenhetsexamen ett år i
Upsala i afsikt att ägna ösig åt juridiken. Men den torra lagens bokstaf
"låg icke för hans röst". Ett par års sjukdom fördröjde emellertid hans
inträde på en ny lefnadsbana. Han genomgick därefter Dramatiska teaterns
elevskola och blef i juni 1895 antagen till ordinarie skådespelare vid denna
teater, där han stannade tvenne år, röjande mindre vanliga sceniska anlag.
Under vintern 1897-98 ägnade N. sig uteslutande åt sångstudier. Gammal O.
D.-sångare deltog han i körens stora Berlinfärd 1898. Under spelåret 1898-99
var han engagerad vid dir. Ranfts nybildade lyriska sällskap. Här vann han i
flere lyckade uppgifter såväl publikens som kritikens bevågenhet, tack var
sin välklingande, väl behandlade tenorbaryton och sin dramatiska begåfning.
Vid innevarande spelårs början öfvergick N. till samme direktörs
lustspelsafdelning. (Hv8dag 18991224)
|
|
|
|