Torsåkers byanamn och dess betydelse(med Hofors kommun).Ett utdrag ur "Gästriklands äldre bebyggelsenamn" av Folke Hedbom. Publicerad i "Från Gästrikland" 1957-58. Låna den och läs mer!
|
|
| Torsåker | Namnet innehåller
guden Tors namn, och den åker som avses måste ha legat i trakten av
kyrkan. De äldsta kristna kyrkorna byggdes ofta nära de gamla hedniska
offer- platserna.
|
| Backa | Kyrkoherdeboställets gamla namn. Nämns
första gången 1685. Prästgården är belägen på en backe.
|
| Baggghyttan | Troligen bildat av ett ånamn. Södra delen av
Bagghyttan heter Baggå. Detta namn tillhör ursprungligen den å som
lämnat vattenkraft till hyttdriften och som numera kallas Bagghytteån.
|
| Barkhyttan | Förleden innehåller troligen ett sjönamn,
"Barken", som möjligen är ett äldre namn på Dammsjön. Detta
namn måste vara yngre och tillkommit efter sjöns uppdämning för hytt-
driften.
|
| Berg | Byn ligger på en höjd.
|
| Fagersta | Bildat av orden fager (vacker eller passande)
och -sta, som i detta fall torde betyda 'landningsplats' och kan då ha
betytt 'den goda, tjänliga landningsplatsen'.
|
| Fors | Byn ligger vid en fors i Hoån.
|
| Gammelstilla
|
se Nystilla. |
| Ho | Namnet anses innehålla ordet ho 'vattenho' och
betyda 'sjön som liknar en ho' troligen efter en numera utdikad sjö
kallad Hosjön.
|
| Hofors | Namnet ifrån de forsar som fanns mellan
sjöarna Smeddammen och Hosjön. Alla dämningar och ingrepp i naturen
sedan medeltiden har förändrat naturen så att det numera är
svårt att veta hur det sett ut vid tiden för namngivningen.
|
| Hästbo | Namnet Häst- är troligen ett äldre namn på
Hästbosjön eller Bysjön som den kallats i äldre tid. Häst- ingår
ofta i namn på myrar och sjöar. Hästen heter en sjö i södra
Torsåker.
|
| Kalvsnäs | Namnet troligen ett sjönamn innehållande
ordet 'kalv' i betydelsen 'mindre sjö som ligger intill en större'.
Kalvsnäs ligger vid ena sidan om ett näs mellan Säljsjön och en mindre
sjö som numera heter Dammsjön.
|
| Nyhyttan | Innehåller det i Torsåker vanliga ordet
-hytta, som kom till Sverige på tidig medeltid med invandrade tyska
bergsmän.
|
| Nystilla | Namnet säkerligen satt i motsättning till det
äldre Gammelstilla, och härleder från sjönamnet Stillaren, som syftar
på någon egenskap hos sjön - stilla 'lugn, tyst'.
|
| Ovanåker
|
Kan betyda 'platsen, bebyggelsen ovan åkern',
dvs "Torsåkern", på nuvarande kyrkplatsen, eller 'den högre
upp belägna delen av byn Torsåker'.
|
| Prästhyttan | Innehåller det i Torsåker vanliga ordet
-hytta, som kom till Sverige på tidig medeltid med invandrade tyska
bergsmän.
|
| Sibbersbo | Namnet innehåller troligen det fornsvenska
namnet Sighbiorn.
|
| Skommarhyttan | Ordet skomakare, på gästrikemål 'skommare'.
|
| Solberga
|
Byn ligger på sydvästsluttningen, "solsidan" av en större kulle. |
| Stenshyttan | Namnet innehåller mansnamnet Sten.
|
| Särsta | Namnet innehåller ett fornnordiskt personnamn,
möjligen Saevarr.
|
| Tjärnäs | Byn ligger på ett näs mellan sjön Stora
Gösken och en numera utdikad sjö med namnet Tjärven. Detta namns
betydelse är oviss.
|
| Torshyttan | Namnet innehåller ett fornsvenskt namn,
troligen Töres (Thorgils).
|
| Ugglebo | Namnets förled innehåller möjligen ett
äldre namn på sjön därstädes.
|
| Vall | Grundordet är det vanliga ordet vall, där
tingsplatsen förut var belägen.
|
| Vi
|
Namnet innehåller det fornnordiska ordet vi som betyder 'helig ort, offerplats'. |
| Vibyggehyttan | Namnet betyder Vi-bornas hytta.
|
| Västerhästbo | se Hästbo
|
| Åsmundshyttan
|
Namnet kan antingen härledas till mansnamnet
Åsmund eller möjligen till ordet osmund, i betydelsen 'järnstycke av
viss form'.
|
| Ältebo | Namnet innehåller det äldre namnet på sjön,
det fornnordiska ordet alpt 'svan ' och sjöns gamla namn betyder alltså
'svansjön'.
|
| Österhästbo | se Hästbo
|
Byarna i Torsåkers socken vid mitten av 1500-talet. (bilden ur ovannämnda bok) |
|