Samlingar

til en Beskrifning

öfwer

Norrland

och

Gefleborgs Län

Första Afdelningen

om

Gestrikland

af

Abrah: Abr:son Hülphers

Westerås  Tryckt hos Joh: L: Horrn 1793

 

  

 

  

Ofvansjö

Sockn

sid 162-195

Omgifwes inom Länet af Uglebo, Walbo, Årsunda och Thorsåker, men dess westra trackt går emot Swerdsjö och Husby Socknar i Stora Kopparbergs Höfdingedöme; här räknas efter skilnaden 2 1/8 mil där emellan ifrån Sjön Hyn wid Thorsåkers Rå til Ugleby begynner. (b). Ifrån sistnämde Sockns början till Sjön Ottnaren mot Årsunda gör bredden 3 3/16 mil; största längden tages til 3 3/4 mil ifrån nyssnämnde Hyn til skilnaden emellan Walbo och Uglebo norr om sjön Öjaren. Denna Sockn, som ligger i anseende til sin sträckning norr och söder i medlet af Gestrikland, är störst til Hemmantal och Folk-numer, samt näst Uglebo i widden; dess areala innehåll utgör 133794 tunland, Sjöar, Berg och Mossar inberäknade.

 

 

  

 

 

 

(a) Orgnisten H. Björckman har författat i Mser. en widlöftig Beskrifning om denna Sockn; flere kårta anmärkningar äro därutur tagne, och här åberopas om forntidens, ålderdoms minnen, hushållning m.m..

(b) Råskilnader emot Fahlu Län för denna Sockn äro wid Hyn, Björnbacka, o.s.w. (se p. 3)

Namnet utmärker belägenheten nordwest åfwan om Storsjön. Man finner det likwäl fordom olika skrifwit, både Odensjö, Odensö och Ofwansjö. (c) Någre wilja däraf påstå, att Thorsåker och denna Sockn, såsom bland de först bebodde i orten, och ifrån äldre tider inbegripne under en Bergslag, bibehålla bägge minnet af Thor och Oden; men sådane gissningar lemnas i sitt wärde. (d)

 

 

 

 

 

 

 

Socknen innefattar 82 33/40 Skatte- 2 3/20 Krono- tillsammans 84 39/40 Mantal, med 268 Hemmans- och 101 Inhyses-Rökar samt 47 Byar; Folk-numern, som 1750 war 3101, besteg 1790 til 4253, och Mantalsskrifne då 1908, hwilket antal således här, som i de andra Socknar, inom 40 år märkligt ökat. (e) 66 Soldat-rotar äro under Ofwansjö Compagnie och Helsing. Regem. Hemmans-Räntan utföres til 410 Riks. 42skill. 4 r. för afkårtadt och anordnadt, samt 403 Riksd. 13 sk. 10 r. Kronans behållne. Såsom redan är sagt (p. 8) ligger denna Sockn i 4:e Tingslaget, och hålles Härads-Ting höst och wår i den här wid Kyrkan med 3 Socknars kostnad upsatte Tingsbyggnad af sten. Sockn-Sigillet wisar Lands-wapnet en Elg. Under denna Församling inbegripes Högbo Capellslag.

 

 

 

 

 

 (c) I en Upsala Stifts Pergaments bok sedan 13 Sæculo nämnes Ofwansjö Sockn med Annexa Asunda (Mon. Upland. T. 1. p. 16). I Konung Carl IX Bref 1610 om hållskjutsen står Odensjö; (Gefle Tidn. 1788 n. 25, likaså i Under-Lagman Hans Rizanesanders Dom-Bref 1613 m.fl. Alrot i Disp. 1. pag. 33 påstår, att Eric Andreæ, som 1593 underskref Upsala Möte, kallat sig Pastor Odensoensis.

(d) Af läget up om Sjön stora Siljan i Dalarne, kallas flere Socknar där Ofwan-Siljan, i Helsingland är Ofwanåker Sockn; annorstädes träffas ock många ställen nämde efter dylik anledning.

 

(e) 1760 gick Folk-numern til 3432, 1770 til 3785 och 1780 til 3986 personer. Efter Lands- Contoirets upgift, innehafwa Bönder 3/5 och Prästbolet 1 11/20 Krono Mantal: här nämnes ock Skatte: 4 Qwarnar, 2 Fisken, 2 Fäbodar, och 2 Torp samt 1 Krono Qwarn. Enligt förteckning från orten, war 1789 i denna Sockn 146 Bergsmän, 118 Bönder, 59 Hammar-smeder, 34 Hytt-arbetare. o.s.w. Här som annorstädes äro någre Rotfrie lägenheter, såsom Länsmans och 2 Gästgifwar-hemkall, 2 Postgårdar, 4 Udde-Mantals åboer, (p. 20) Kungsgården och Högbo, 7 åboer under Hammarby Bruk m.fl. tilsammans 102 öres- 4 penningland.
Kyrkan, som står wid Bergslags-wägen 3 1/2 mil ifrån Gefle, är en af de prydligare i orten, 90 aln. i längd och 30 aln. bred, bygd af sten och spåntäckt, Hwalfwet 24 aln. högt utan lös-Pelare, har et wackert Torn af 80 alnars högd: blef grundlagd 1759, och fullbordad 1763 igenom Läns Murmästaren Daniel Lundqvist. (f) Den förra Kyrkan på samma ställe, som innehöll 60 aln. längd och 18 aln. bredd, war utan Torn, och til sin ålder obekant, men flere gångor förbättrad, dock förfallen, samt otilräcklig för folk-mängden, så at den måste nedrifwas 1760. (g) 

Nya Kyrkan är ljus och rumrik, försedd med wanlige prydnader och innanrede, som med Bänkar och dubbla Läcktare blifwit måladt 1765; (h) här et nytt Orgwerk, (i) wacker Skrud och Silfwer, (k) samt några Epitaphier och Wapen, som förut suttit i gamla Kyrkan, (l) äfwen et Ur wid Altartaflan, som wisar åt Församlingen. Sakerstian på östra ändan innehåller 14 alnar i fyrkant. I Tornet är ock et Urwerk med wisare på 4 sidor, samt Slagklocka hit köpt för 6000 Dal. K:mt, som Fru Anna Ch. Macheii där till Testamenterat: där finnas också 3 andra Klockor. (m) 

I nya Kyrkan äro eljest inga särdeles ålderdoms lemningar, men någre skola warit i den förra. (n) Kyrkogården, såsom för trång blef utwidgad 1763 på westra sidan, då murens sträckning i norr och söder ökades til 71 aln. längd, och utgör en rymd af 236 famnar i qvadrat, försedd med prydlige plåtslagne Bogårds- portar. 

Britmessan eller Söndagen näst efter Michaëlis dag skall fordom blifwit här firad som Kyrkofäst. Förteckning öfwer födde och döde finnes ifrån 1706. Win- och Byggnads Säden är 10 tunnor. Prästgårdarne äro wäl bygde; Kyrkoherde Bostället på en högd har wacker belägenhet sida om Kyrkan, består af 15 1/2 öresland och 12 tun. årl. utsäde, mäst i lerjord, med spridde ängar och widlöftig skogsmark. (o) Capellan har ej andra egor än Tomt och 1 tunland jord inköpt ifrån Ås byn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sockn-Magazins inrättning blef börjad 1752 och byggnad upsatt 1766. Fattighus finnes, hwarest 7 til 8 nödlidande underhållas af 12 indelte Rotar, som i wiss ordning hwar månad efter behof lemna de därtill anslagne matpersedlar. Allmän Schola saknas, men här som i andre Församlingar underwises ungdomen af utsedde skicklige personer i Byarne; någre hålla ock sina Barn i Gefle Triv. Schola.

Näringar jämte Åkerbruk, Boskapsskötsel och något Fiske, är i synnerhet Bergslags handtering. En del Sockneboer således Bergsmän, hwilka idka både Tackjärns blåsning och Smide; andre Kola, och månge hafwa winst af flere slags körslor för ortens Järnwerk.

 

 

 (f) Om förra Kyrkans rifning ses Gefle Tidn. 1786 n. 30, och 1791 n.37, som wisar kostnaden wid nya Kyrkobyggnaden, upförd til 211647 Dal. Kop.mt: för murning och hwalf gafs 15000 och för Torn-muren 5000 Dal. i arbetslön åt Murmästaren. Täcktes först med Tegel, som för dess oduglighet måste bårttagas, och sedan pålades Spån. Tornet är til en del beslagit med Järn-plåtar.

(g) Kyrkan war så trång, at 968 personer ej kunde rymmas i Bänkarne, utan måste en del stå på gången.

(h) Predikstolen är förfärdigad 1662 med Församlingens kostnad; Altartaflan gjord 1690, består af 3:ne målade Taflor, som wisa Nattwarden, Christi Korssfästelse och Himmelsfärd.

(i) Det förra Orgwerket med 10 st:r gjort af Cahman 1714, (se Orgw. Saml. p. 259) blef såldt til Årsunda 1789, då et nytt om 20 stäm. upsattes, som war köpt af Orgbygg. Jonas Ekengren för 666 R:d 32 skill. och dess utom 200 R:d. förgyllning m.m. det står på öfra Läcktaren.

(k) Ibland Föräringar nämnas flere Ljus-kronor: 1 gifwen af bruks-Pat. Is. Macheiis Enka Anna Leufstadius 1692, 1 af Bruks-Pat. Joh. Uhr och Anna C. Macheii 1724; 1 af Magnus Burman och Ingr. L.dot. Hök 1672, samt 2 utan namn. 18 Ljusarmar äro ock hitskänkte: 2:ne af Bruks-Pat. Joh. Uhr 1735, 6 af Fru Anna Chr. Wahlgren f. Uhr död 1746, 6 af Batail. Predik. Carl Fr. Kammecker 1746, och 6 af Fru Anna Chr. Macheii. På en Messhake står gifwarens namn  J. R. S. och M. A. 1699. Af Silfret är 1 Kanna om 96 lod skänkt af Fru A. Ch. Macheii; 1 om 84 1/2 lod efter Kyrkoh. Er. Hammarin 1645, omgjord 1707. 1 Obl. Ask 21 lod af Commin. Balingstadii Enka 1696. 1 Kalk 67 1/2 lod , omgjord 1761 och tilökt 16 1/4 lod med Prost. Hedmans bekostnad.

 (l) Söder om Altaret: Öfwerste Hans Hiertas Epitaphium (f. 1688 död 1754). På norra sidan: Lieut. Ol. Hjertas Wapen f.1731 död 1749, och Bengt Hiertas f.1737 död 1738). Äfwen Epitaphium öfwer Bruks-Pat. And. Larss. Uhr och Anna Essb.dott Berg 1706; också öfwer Elis. Wesslander, samt en Tafla öfwer Helena Wesslander g. m. Kyrkoh. König Hallenius i Rasbo. Likaså ses wid södra dören et minne i Sandsten öfwer Prosten Carl Sam. Hedman f. 1704 död 1761 uppsatt genom dess Enkas Hel. Vougts försorg.

(m) Klockorna flyttades i Tornet 1762. Den 1:sta wäger nu 14 skep:d 9 3/4 lissp. är omguten 1657, 1753 och sidst 1771. 2:dra Klockan blef gjuten 1670, och den 3:dje 1718; Slag-klockan wäger 1 skep. 11 lissp. En liten Klocka är i sednare år såld härifrån till Högbo Capell.

(n) I en Pelare på norra sidan i gamla Kyrkan war ett rum af 1 alns högd och bredd, med 9 inmurade märlor för en järnlucka at låsas genom utanlås, hwarest angelägna Handlingar i fordna tider skola blifwit förwarade. Nu finnas inga sådane, utom et oläsligt bref af en Canonic Benno 1293, bewittnadt af Ärchi-Bisk. Ol. Martini, Consistorial. Jac. Erici och Laur. Pallinus. Öfwer dören i samma Kyrka sågs en Runsten; nu finnas stycken däraf på Kyrkogården.

(o) Inberäknade 1 1/2 öresland af Ås Byns, under namn af Kyrk-jord, som efter sägen fordom blifwit skänkt til Kyrkan, och sedan brukadt under Prästbolet.

Åkren skötes wäl, så at afkomsten i goda år för en del ofta räknas ifrån 8 til 12 och 15 kornet. Jordmon består på wissa trackter något af sand, särdeles wid de Byar, hwilka gränsa til twå stora Åsar, som stryka genom Socknen; annorstädes är lera mäst rådande, men på sina ställen swartmylla. På flere sätt förbättras här åkern; någre föra lera på sand, andre twärtom sand på stark lera, samt dy ifrån mossar, som dock förut i Ladugården blifwer praeparerad och blandad med spillning och mull efter Alskog samt annan jord, jämte söderhackadt granris, hwarförutan gödning å flere sätt här ökes och winnes til jordbrukets förkofring. 

Flitig körning med noga i ackttagande af tiden, och i synnerhet nyttjande af pålitligt utsäde, har i sednare år wisat sin förmon, särdeles sedan Rior blifwit inrättade, hwarigenom allmänt nu erhålles Ritorr Säds-råg, som merändels finnes lönade, och länder desse Sockneboer til heder, att de warit bland de förste i Gestrikland som börjat nyttja Rior. Nu finnas 5 så kallade dubbla och 73 enkla sådana i Socknen. (p) 

Utsädet består mäst af Råg och Korn, samt något Hafra och Ärter. Med Egyptisk Råg och Hwete är äfven försökt, som wäl ersatt mödan, men dock icke kommit i allmänt bruk; på uptagor sås wanligt Hafra och Blandsäd. Då man räknar 1 tunl. opodlad gammal  jord för hwarje öresland, blir wisst 850 tunl. sådan åker, utom hwad genom nya uptagningar i sednare år kan wara ökadt. Efter 1745 års Tionde-sättning, utgår Krono-tionden årligt 221 tun. 15 kap. hälften i Råg och Korn. Allmän missväxt har i sednare tider icke inträffat, ehuru wid mycken wäta och långsam torka blifwit ibland någon mindre äring. 

I anseende til Folk-numerns ökande är egen Spanmål för Socknen otilräcklig, hwarföre ock stor del, särdeles Bergsbruks idkare, årligt måste köpa något däraf, häldst til hushållen i denna ort mäst nyttjas så kallad ren Säd (Råg och Korn) utan blandning. Wid någre Byar äro Storskiften förrättade, men återstå ännu för många.

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(p) Skilnaden emellan dubbla och enkla Rior består därut, at de förra hafwa ugn midt i byggnaden, som wärmer 2:ne gålf; men i de andre står ugnen på ena sidan. Närmare beskrifning om sådane Rior ses i Kgl. Wet. Acad. Handl. 1741 p. 215, 1750 p. 149, 1752 p. 267, 1754 p. 265 o.s.w.

Ängen är widsträckt, men icke särdeles gifwande, merändels mager och mosslupen efter den föga förbättras; här finnes mycket inhägnadt, men icke så fördelacktige platser, hwaraf höfångsten ej swarar emot widden; intil Storsjön och jämte wattulederne äro likwäl bördige ängar. Myrslotter gifwes ock på sina ställen i skogsbygden. Betesmarken skall wara nog knapp in i Socknen, där snart hwarje grön fläck nyttjas til äng. Wid större delen Byar födes 1 Häst efter öreslandet, men i westra trackten något mindre; däremot skall i Skogsbygden på 1 1/2 till 2 1/2 öreslands Hemman underhållas 3 til 4 Hästar. Boskaps-kreatur tagas til dubbelt däremot efter samma proportion. (q) 

Oxar brukas här hwarken til körning eller åkerbruk af Bergsmän och Allmoge; men någre Ståndspersoner, samt en eller annan Utanwids karl nyttja dem. Stor del Kreatur födas öfwer sommaren på aflägsne Fäbod-trackter. Ehuru Boskapsskötslen är lönande, och genom ymnig tilgång af gödning mycket gagnelig för åkerbruket, lemnar den dock föga afkomst til försälgning, emedan det mästa däraf åtgår til desse Sockneboers hushålls behof. Ifrån skogsbygden säljes likwäl något Slagt-kreatur, men sällan föryttras Ost och Smör.

 

  

 

 

 

 

 

(q) Efter sådan uträkning upgifwes at Hemmans-brukare i Socknen hafwa 846 Hästar, 1692 kor, lika antal Getter och Får, utom Ungnöt, Swin-kreatur tages til 1 efter öreslandet. Husfolkets eller Vibygges håshållen anses dessutan föda 30 Hästar, 290 Kor o.s.w.

Skogen, särdeles emot Dalsidan och Uglebo widsträckt, tillikes som förut är sagt, genom betydande Kolningar til Socknens många Järnwerk. Efter de i sednare år skedde Landtmätareförrättningar, har ock här blifwit någon bättre hushållning både wid kolning och andre hyggen, medan hwar och en nu wet sin tilhörighet , och månge söka at freda sitt; men likwäl påstås, at någre ännu wårdslösa med denna egendom, så i anseende til Skogs ödande Takwed, som ock, at häldst til wedbrand nyttjas wäxande skog, ehuru windfällen och skatar finnas til öfwerflöd, men såsom på andra skogrika orter lemnas til förmultning, hwilket fel borde rättas. Här wäxa de i orten allmänna trädslag; på sina ställen ses Lönn, Ask, Hassel, Hägg, Lind, (Tilia 471) som här kallas Bastträd, m.fl. äfwen små Ekar wid Storsjön. Utom finbladigt Sågwerk wid Uhrfors, äro 8 husbehofs Sågar i Socknen. Tjära brännes knapt til ortens behof; af Trädwirks persedlar säljes icke här ifrån något betydligt.

Djur träffas de i landet wanlige: Elgar finnas ännu, men ej så mycket som förr; Hermeliner, Bäfrar eller Bjurar, och Uttrar fås ibland; också åtskillige slags skogs-fogel: Rapp- och Åkerhöns wisa sig undertiden, äfwen Falkar, och wissa år Snöripor. Sjöfoglar uppehålla sig mäst kring Storsjön. Swanor komma dit på besök wanlig tid; Ådor med Swartor (Anas 109,117) räknas här ibland flyttnings-fogel, efter de höst och wår endast ses några dagar; äfwen talas om foglar, som i orten ej kunna namngifwas.  ( r) Med skjutgewär fälles både djur och fogel, emedan giller är förbudit. 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(r ) Orgnist. Björkman skall på Se och Sätra slogen 1785 i Julii månad sedt sådane, mindre än Skrikor, til färgen swarta, och med särdeles läte, samt efter dess berättelse olike med ortens allmänne foglar.

Wattn stänger Socknen på östra sidan medelst Storsjöns wikar. Af Åar är Jädran störst, som hitkommer ifrån Uglebo (se pag. 151) samlar här emellan flere mindre wattn, och utfaller i Storsjön, får förut, nedan om Högbo Capell, 3/4 mil innan sitt utlopp betydlig tilökning från Sjön Öjaren. Wid wårflod och långsamt rägn stiger denna Å ofta til skada för när belägne egor, (1755 bårttogs här af dess flödande 13 broar, många lador, dammar och smedjor m.m.) Wid Högbo har hon efter 1/4 mils omwäg letat sig fram genom en hög sandås, är där djupast med twära brinkar, men längre up, där hon löper i krokar genom många bylags egor, är mera lågländt på sidorne. Åtskillige Bergsmäns Järnwerk ligga jämte detta wattudrag, äfwen wid en del af de öfrige Åar i Socknen, hwariblad Gafwelhytte- eller Hammarby ån och Storån äro märkligast; därnäst Wallbygge- Borgsjö- Norrbygge- Lillån, Kungsbergs- och Högbo ån, hwaröfwer flere broar underhållas wid allmänna wägarna. Efter upgift skall finnas 83 större och smärre Sjöar inom Socknen; at nämna dem alla wore för widlöftigt: Öjaren är 1 mil lång emot Walbo, Ottnarn äfwen betydlig emellan Thorsåker och Årsunda, bägge räknas til någon del hit. (s) Här nämnes ock Näsbygge sjön, som genom et nor eller sund skiljes från Storsjön; därefter Fäbosjön, Sälg- Grund- Hosjö- Hålldams- Häll- Järsjö- Ängs- Djup- Mörk- Wettsjön, Sundbygge sjön och flere, utom en myckenhet små Tjärnar, hwilka alla samlas til 

Storsjön, som löper med sin största eller westra och södra sträckning hit til Socknen, men dess östra går emot Årsunda, och någon del af norra möter Walbo. (p. 90) Sjön säges wara 3 mil efter dess många krokningar; men då längden enligt Chartan räknas ifrån Forssbacka til yttersta wiken emot Årsunda eller Ofwansjö, blir endast 2 mil; bredden ifrån Årsunda twärt öfwer til Ofwansjö eller Högbo landet gör 1 mil; åtskillige bugter eller wikar emellan de utskjutne näs af fasta landet gifwa denna Sjö et wackert utseende, lika så dess många holmar och med löfskog prydde stränder, som i synnerhet wisa sig emot Ofwansjö Kyrka. At där, efter berättelse (Alrots 1 D. p. 38) skulle wara 365 Holmar är ogrundadt. Flere af dem lyda här under, äfwen en del af Tingsön. (se p. 97). På någre af desse holmar har i sednare tider upodling blifwit gjord til åker och äng. Genom sjöfart sommartiden, särdeles med Malm och Järnförsel ifrån Hammarby och andra ställen, mäst til Forssbacka strand, gifwes tilfälle af någon förtjenst: då Isarne kunna köras är stor ginwäg för dem, som wintertiden färdas til Gefle. Storsjön har på 18 år ifrån 1767 gådt up tidigast 1779 den 28 Martii, och sednast 1784 d. 21 Maji. Braxenfiske är förmonligt, (t) jämwäl andre allmänne fiskslag. Wid högt wattn stiger denne sjö uppå när belägne låga ställen och hindrar under tiden jordbruket.

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(s) Öjarn samlar således wattn ifrån Walbo til Jädran, och Ottnaren ifrån Thorsåker til Hammarby ån, hwilka bägge utfalla i Storsjön.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(t) H. Björkmans berättelse om Islossning och Braxens lektid i Storsjön ses i Kongl. Wet. Acad. Handl. 1785 pag. 234.

 

Fiske utgör en näringsgren för dem, som bo närmast sjösidan, ehuru desse ändå synas mindre wälmående än de, hwilka hellre sköta åkren. Här påstås, at fiske med segel-not, som mäst nyttjas, bårttager för mycket småfisk. Af flere fisken i Socknen nämnes, at Jädran har mycket stora Gäddor, Laxöring, Stenbit och Harr (Salmo 348, 354) äfwen här kallade Sandellor et litet fiskslag, som liknar Pligg eller Qwidd, (Cyprinus 374.) I Lillån wid Kungsberg fås de största Laxöringar, samt Harr; där ock i en bäck, som ifrån sjön Haln faller utför et berg, finnas Perlmusslor och Foreller, äfwen på flere ställen. I sjöarna omkring Kungsberget skall en Soldat fådt 14 äckta Pärlor, äfwen wallflickor hittat sådane. Gös, som eljest är sällsynt i orten, fångas i Ottnarn- Näs- och Sundbygge sjöar, likaledes något i Storsjön, äfwen Id, Siklöjor, (Salmo 353) Ål o.s.w. I skogssjöar fås et fiskslag, som säges hafwa fötter och metas, men då de slippa af kroken springa up i träden, förmodligt sådane, som nämnas wid Hamrånge. (p. 128 Lacerta Palustris 281). Utom et Krono- Ålfiske under Hammarby finnas inga taxerade fisken i Socknen.

Wattuwerk jämte de nämde Sågar, och 10 så kallade fotwiskor eller husbehofs Sqwaltor wid Byarne, äro 4 Tullqwarnar: 1 wid Gafwelhytta, bygd af sten med 2 par stenar, tilhörig Bergsman Hans Jansson; och 1 sådan wid Högbo med 1 par; 1 wid Hammarby med 3 par och 1 wid Uhrfors med 2 par, (bägge sidstnämde i trädhus.)

 

 

(u) Stamfadren för denna Slägt Rudolph Macheii kom ifrån Skottland til Swerige i början på 1600 talet. Dess Son Isac Macheii blef Bruksegare i Gestrikland. G. 1647 m. Anna Leufstadius, död 1692, hade 7 barn, ibland hwilka Sonen Isac Macheii g. 1 m. Anna Salander, 2 m. Cath. Collin, war Bruks- förwaltare af Hammarby och Gammelstilla, död 1705. Sidstnämndes Dotter Anna Ch. Macheii f.1698, död 1763, 2 g. gift, 1:o 1716 med Capit. David Kammecker, 2:o 1724 m. Bruks-Pat. Joh. Uhr död 1741; hon utlöste de öfrige arfwingarne, och dref dessa Bruk med mycken styrka.

(x) 1724 inlöstes 1/5:del i desse werk ifrån Maria Macheiis arfwingar, och så flere delar af D. Kammeckers; 1725 Fru Eva Insenstiernas 1/5 o.s.w. I sednare tider äro äfwen åtskillige lösningar skedde inom Slägten, emellan Bruks-Pat. Joh. Uhrs och dess Frus Barn, Mågar och Barn-barn.

Hammarby Bruk ligger 1 mil söder om kyrkan wid wattuleden  ifrån Thorsåker eller Ottnaren och Eltebo sjöar, som under namn af Hammarby ån 1/4 mil här nedanom wid Gafwelhytta faller i Storsjön. Är et af de äldre i orten, bekant redan 1638, och i början något Bergsmans Järnwerk. Riks-Råd. Bengt Skytte skall först warit egare däraf, men uplåtit sin rätt til Myntmästaren Isac Kock, (sidst Kam. Råd. Adl. Cronström) hwilken 1660 därpå erhållit Kongl. Bergs-Coll. Privil. men 1670 sålt Bruket til då warande Bergmäst. (sedan Assessorn Joh. Funck på Garpenberg) tillika med Gammelstilla; då war 1 Ham. med 2 Härd. på hwardera stället; därefter blef samma köp 1672 Transport. på Bruks-Pat. Isac Macheii den äldre, (u) och tilföll sedan dess arfwingar, ibland hwilka Fru Anna C. Macheii genom lösen däraf wardt innehafware. (x) Wid dess död tilföll samma hennes barn, och blef genom delning inom Slägten samt något byte förminskadt til Smidet. (y) 

Bruket drifwes nu af 2:ne särskildte egare, Majoren och Ridd. Jacob Fougberg, samt Bruks-Pat. Johan Jacob Petrč. (z) För närwarande består detta werk af 2 Stångj. Hamrar och 4 Härd. däraf är egentlig den så kallade öfre Hammaren med 2 Härdar och 9 Skep. 2 Lissp. Hammar- skatt Bruks-egarenas; men i nedre eller Krono- Hammar- en i samma ström, som ock har 2 Härdar, ega Bergs- männer hela nedre Härden, som på sitt ställe anföres. Bruket tilhör dock där större delen i öfre Härden eller 2 Skep. 2 Lissp. 13 1/3 m. Hammarskatt; de öfrige 25 Skep. årligt Smide innehar Commissarien Smerling för et Hemman i Lemsby. Hammarby egare hafwa dessutom i Thorsåker och Bergs öfre Hammare 1 Skep. 18 Lissp. 12 m. Hammarskatt, och i Bagghytta 3 Lissp. 4 m. samt åtskillige andre små delar där i Socknen, ihopa til 16 Lissp. 14 2/3 m. Således bestiger nu Hammarby Interessenters hela Smide til 1416 Skep. eller 14 Skep. 3 Lissp. 4 m. Hammarskatt. (a) 

Bruks-stämpelen är sammanbundit HG med Krona däröfwer. Kol fås dels af egne Hemmans Skogar och Allmogens sälje-Kol inom Socknen och från Årsunda, dels af en tilslagen Recog. Allmänning i Ofwansjö. Tackjern tages större delen wintertiden ifrån Kratte Masugn i Thorsåker, som lyder under detta werk, 1 1/2 mil härifrån. Efter Privileg. 1725 köpes ock något ifrån wester-Bergslagen. Stångjärnet föres mäst sjöledes 1/4 mil til Gafwelhyttan, och sedan 2 mil med pråmar öfwer Storsjön til Forsbacka, samt widare landwägen 1 1/2 mil til Gefle. Utom den nämde Tullqwarnen med 3 par stenar, är också Tegelbruk här anlagt.

 

(a) Efter Fru Macheiis död, och sedan en del blifwit frånskildt, war Hammarby med tilhörande Smiden i Bagghytta, Kalfsnäs och wester Hästbo en tid 1723 Skep. 10 Lissp. 17 5/6 m.; men 1782 erhöllo någre Bergsmän i Öst. och west.Hästbo, enligt Kongl. Bergs-Coll. Dom, 44 Skep. 12 Lissp. Smides-rätt, hwilken lemnades dem i Berg och Tjärnäs. Och som Bruks- Pat. Joh. Kammecker efter köp med någre delegare om 262 Skep. 18 Lissp. 17 5/8 m. Smide i Hammarby, genom utbyte däremot enligt 1783 års öfwerenskommelse blifwit egare af Brukets förra tilhärighet 2/3 Tjärnäs öfre Hamr. öfre Härd. minskades 307 Skep. 10 Lissp. 17 5/8 m. så at Smidet nu beräknas:

För Hammarby öfre Hammar 1695 tax. til 910

I Krono-Hammarens öfre härd          "       213.6.13 2/3

I Bergs öfre Hammar i Thorsåker       "      193

Wid Bagghytta Hammare därstädes    "        16

Åtskillige Smides-delar i samma Sockn  "     83.13.6 2/3

                                                   Tilhopa 1416 Skep.

För de 16 Skep. som smedas i Bagghyttan är stämpelen B & V.

 

 

 

 

(y) Så länge Gammelstilla Bruk i Thorsåker och Kungsgården i Ofwansjö med Hammarby drefs tilsammans för Macheiis och Uhrs räkning, utgjorde årliga Smidet öfwer 3250 Skep.

(z) Stamfadren för Uhrs Slägten Lars Andersson war Borgare i Gefle på 1640 talet, g.m. Marg. Håkans-Dotter; deras Söner Anders och Nils uptogo namnet. Af dem blef Anders Uhr Bergs- fogde och Bruks-förwaltare i Ofwansjö, g.m. Anna Berg, död 1706 barnlös; men Brodren Nils Uhr Krono-Befalln. i Herje- dalen. Sidstnämdes Son Johan N. Uhr f.1684 död 1741 blef Bruks-Patr.til Hammarby, Gammel- stilla och Kungsgården, war 2 gift: 1:o 1709 med Cath. Mört död 1721, 2:o 1724 m. Anna Ch. Macheii; hon död 1763 och som sades (not. u) äfwen 2 g. gift. Denne Bruks-Patr. Joh. Uhr blef Ättefader för en talrik Slägt; hade med 2 giften 17 Barn:  af 9 i 1:sta giftet war Anders Uhr f.1714, Bruks-Pat. död 1775, g.m. Marg. Elis. Gahm, 2 deras Söner Joh. Sebast. och Anders Adlade af Uhr 1789.  Döttrar woro Anna Joh.Dott. Uhr g.m. Profess. J. Wallrave, egde 3 d Döttrar: Catharina Uhr g.m. Häradshöfd. Joh. Smaraeus, hade 9 barn. Margr. Sophia Uhr g.m. Capit. And. Anger- stein, egde 6 barn; de öfrige 3 Söner och 2 Döttrar dogo unga. I 2 giftet med Anna Ch. Macheii woro 8 barn, hwaribland 6 utspridt i flere grenar, näml. Sönerne Nils Joch. Uhr född 1731 död 1775, Bruks-Patr. g.m. Marg. El. Ekman, egde 5 barn; och David f.1734 Nob. (1789) af Uhr, Bruks-Patr. g.m. Justina Cath. Reftelius, har 9 barn. Af Joh. Uhrs Döttrar blef Anna Chr. Uhr f.1725 gift m. Landshöfd. Ernst Wahl- stierna, hade 1 Dotter, Maria Elisab. Uhr f.1726, 2 g. gift: 1.o m. Capit. Sam. Ehrengren, (1 Son,) 2:o m. Assess. Jac. Fr. Petré (med honom 9 barn.) Eva Charlotta Uhr f.1730 g.1:o m. Bruks-Patr. Joh. G. Anger- stein, egde 7 barn; 2:o m. Öfwerst- Lieut. och Ridd. Fromh. C. v. Greiff, och med honom 5 barn. Helena Uhr f.1733, g.m. Bruks- Pat. Adolph S. Edman som hade 18 barn. Utom desse, 1 Son och 1 Dotter dogo unga. Majoren och Riddaren Fougbergs Fru är Dotter af Bruks-Pat. Nils Uhr; Bruks-Pat. Joh. Jacob Petrč Son af Maria Elis. Uhr. Således innehafwes nu detta Werk af Fru Anna Chr. Macheiis Barn-Barn.
Uhrfors Bruk et af de nyare i orten 1/2 mil från Kyrkan, sammanlagdt af flere hitflyttade Smiden, är upbygdt wid Borgsjö ån, som kommer ifrån Swerdsjö Sockn och faller i Storsjön nedan om Kyrkan. Sedan framl. Bruks-Patr. And. Uhr på Kungsgården 1758 erhållit tilstånd at flytta sitt Smide ifrån Ås- och Brobygge eller Hosjö Hamrar, har Bruks-Patr. David af Uhr med mycken kostnad först anlagt detta werk 1762 på en ny uprögd beqwäm plats, då kallad Kallsbrått skifte, som fådt namn Uhrfors. Det består af 1 Hammare och 2 Härd. Hammarskatten war 1758 regler. til 7 Skep. 1 Lissp. men sedan Kgl. Maj:t genom Resol. 1790 tillåtit 2 Skep. flyttning ifrån andra werk, hwaraf 1791 köptes 1 Skep. från Kengis och Swansten i Westerbotten, är nu Smide 805 Skep. och då de öfrige 100 Skep. tilkomma blifwer det 905 Skep. årligt. Stämpelen är VG sammanbundne, med Krona däröfwer. Bruket nyttjar egne och andre tillåtne sälje-Kol i orten. Tackjärn tages från Åttersta Masugn, som lyder til 1/2:ten härunder. Stångjärnet föres 3 3/4 mil landwägen til Gefle. Den här belägne, förut (pag. 170) nämde finbladige Såg, Priv. 1767, betjenar orten til husbehofs sågning. Tullqwarnen med 2 par stenar är Privilig. 1773.

 

 

Kungsgården med wacker belägenhet nära Kyrkan, af 1 1/5 Mantal, har i Catholska tiden, under namn af Wijbol lydt under Prästbolet, men efter Reduction blifwit kallad Kungsgård, och som förmenes sedan bårtbytt ifrån Kronan emot Hadeholm i Hedesunda. Förstnämde tilhör nu Uhrfors Bruks-egare, hwars nya Smide är grundadt på gårdens Skog. Förre innehafwaren hade därunder flere kringspridde Hammar-delar, hwilka som sades blifwit hoplagde til Uhrfors, och således desse egendomar nu samfällt tilhöra Bruks-Pat. Dav. af Uhr, som bor på Kungsgården.

 

 

Högbo Bruk ligger 1 1/2 mil norr om Kyrkan, 2 1/4 mil ifrån Gefle, wid wattudraget ifrån den ofta nämde 1/8 mil åfwan om belägne Sjön Öjaren, som här nedanföre faller i Jädra ån 1/4 mil sida om stora Landswägen. Har ock i början warit något Bergsmans Smide, men af Berg-mäst. Olof Larsson inrättadt til Stångjärns werk, samt Privil. 1659 och 1666 med 2 Ham. 4 Härd. Hade först 14, men efter 1750 års tilökning, nu 16 Skep. Hammarskatt. Stämpelen är en Drufwa med 2 qwistar. (b) Innehades någon tid af Fru Cath. Bröms, (Biskop Doct. Carlssons Enka) och därefter af dess arfwingar, som 1732 sålde sina delar til Hof-R. Råd. Mart. Martens. 1736 kom detta Bruk åter til Cederströmske famillen genom börd af Öfwersten och Kammarh. Hans Hierta, som det tilökte, och hwars efterkommande det samma nu innehafwa. (c) Kol tages af egne Hemmans och närmaste belägne Skatte-skogar, samt ifrån en emot Recogn. tilslagen Allmännings trackt. (se pag. 13.) Tackjärn hämtas mäst ifrån Edske Masugn, 4 1/2 mil härifrån i Thorsåker, som lyder under detta Bruk; något köpes och efter Privil. ifrån west. Bergslagen. 2 Bergsmän i Högbo By hafwa ännu efter gammalt rättighet til 25 Skep. årl. Smide i Bruks- hammaren. Stångjärnet föres här ifrån landwägen til Gefle 2 1/4 m. Om Qwarnen är redan nämdt (p. 173). 

 

 

 

 

 

(b) 1685 nämnes här 5 1/2 Skep. Hammarskatt för 1 Ham. men 1695 uptages 14 Skep. för bägge; Assess. Dan. Tilas föremenes ock någon tid innehaft detta Bruk, innan det kom til Fru Cath. Bröms.

(c) Fru Cath. Bröms hade (som p. 153 säges) i 2:dra giftet Biskop Doct. Carl Carlsson, hwars Son af första giftet Riks-R. Baron Olof Ceder- ström war Swärfader til Öfwerste Hans Hierta, som blef g. 1727 med Cath. Cederström och egde 8 Barn.
Bergsmans Hammarwerk i denna Sockn äro:

Hammarby Krono eller nedre Hammare, förut nämd, med 2 Härd. Där innehafwes så kallade nedre Härden af 17 Bergsmän, hwilka tilhopa hafwa 2 Skep. 18 Lissp. Hammarskatt och Stämpel H. (d) Den öfre Härden tilhör Bruks-egare såsom förut är sagt. (p.176)

Järbo eller Jäderbo Bergsmäns Smedjor ligga wid Jädran, 1 1/2 mil norr om Kyrkan. Den öfre eller Fnnäs 1 Hammare med 2 Härdar Privil. 1637, skall förr legat längre ned, men 1702 blifwit flyttad til nu warande ställe i samma ström, har 2 Skep. 5 Lissp. Hammarskatt, hwaruti 30 Bergsmän deltaga. Stämpelen är B. Den nedre Hammaren 1/4 mil närmare Kyrkan, också uråldrig, har äfwen 2 Härd. med 2 Skep. 2 Lissp. Hammarskatt, och 19 Bergsmans delar. (e). Stämpelen B. O.

 

 

(d) Hammarby Krono-Hammare omtalas 1634, då bygd med Lifgedings Fogden Olof Jönssons tilstånd, och uplåten til 5 Bönder emot 2 Skep. wäl slagit Stång-  järn, såsom arende för Kronans Ålfiske i Hammarby ström, hwilket arende 1671 blef ökadt til 4 Skep. Öfre Härden i samma Smedja har genom köp och utbyte i sednare tider gådt ifrån Bergsmännen.

(e) Järbo Smide utgör för 2 Hamr. 4 Härd. 435 Skp.

 
Ås Hammare, 1/4 mil åfwan om Uhrfors i Borgsjö ån, har 1 Härd. Smidet nämnes 1683 med 1 Skep. Hammarskatt, men efter upgift är nu 1 Skep. 15 Lissp. som innehafwes af 13 Bergsmän. Stämpelen ÅH. (f)

Ottersta eller Åttersta, förr Moms Smedja i samma trackt, med särskildt wattn, som faller i Borgsjö ån, har 1 Ham. 2 Härdar. (g) Nämnes 1683 med 11 Lissp. Ham:skatt; men har efter 1749 års regler. 2 Skep. 10 Lissp. Hammar- skatt, med 19 Bergsmäns Interessenter. Stämpelen är M; afbrann 1786, men åter upbygd.

Backbergs, förr Norrbergs Hammare i samma ström nedanföre, har 2 Härdar. Smidet war i början endast 80 Skep. men regl. 1748 til 2 Skep. 19 Lissp. Hammarskatt: nu är den 2 Skep. 8 Lissp. däri deltager Lagman Franck med 16 Bergsmän; (h) de sidstnämdes Stämp. N.

Wall, fordom Brobygge nedre Hammare 1/2 mil wester ifrån Kyrkan wid Wallbygge ån, består af 2 Härd. 1683 nämnes endast 11 Lissp. Hammarskatt, men 1749 blef den regl. til 4 Skep. 8 Lissp. däruti interessera Banco-Commis. Er. S. Wennberg och Bruks-förw. Er. Wikström, samt 24 Bergsmän. Stämpelen är B. (i)

Hosjö, fordom Brobygge öfre Hammare, 1/2 mil längre up i samma ström, låg förut något nedanföre, men blef flyttad 1706; hade 1695 200 Skep. Smide, och fick äfwen 1749 tilökning. Efter 1758 Resol. blef 1 Härd flyttad til Uhrfors, så at dess Hammarskatt nu för 1 Härd är 2 Skep. 14 Lissp. och 14 Bergsmäns delar, Stämpelen är W. (k)

 

  

(f) Ås war en tid öde, uptogs å nyo 1690, sedan 1 Härd blef flyttad til Uhrfors, är årligt Smide nu för 1 Ham. 1 Härd 175 Skep.

 

(g) Ottersta eller Åttersta Smide för 1 Ham. 2 Härd. 250 Skep.

 

(h) Backbergs Smide tilhopa bestiger för 1 Ham. 2 Härd. til 240 Skep.

 

(i) Walls Smide Ståndspersoners och Bergsm. ihopa 1 Ham. 2 Härd. 440 Skep.

 

 

(k) Hosjö Smide är för 1 Ham. 1 Härd 270 Skep. Uti dessa 8 Bergsmäns Hamrar äro således, utom Ståndspersoner, 152 Bergsmän egare, som hafwa olika Smids-delar. I Hyttorne äro 143 inbrukare.

 
Masugnar eller Bergsmans Hyttor äro 4, näml.

Ottersta eller Åttersta Masugn, 1/8 mil nordwest ifrån Kyrkan, innehafwes til hälften af Bruks-Pat. Dav. af Uhr under Uhrfors, som tager Malm ifrån egne Gruf-lotter i Thorsåker, och något ifrån Bispberg; den andra hälften tilkommer Bergsmänner, och äro 28 delegare.

Norrbergs eller Backbergs Masugn, 1/4 mil norr om Kyrkan, tilhör Lagm. Franck och 19 Bergsmäns inbrukare.

Järbo Masugn ligger 1 1/4 mil norr ut wid Jädran, hwarest blåses af 50 Bergsmäns delegare.

Bro Masugn, 1/2 mil wester ifrån Kyrkan åfwan om Wall, har 46 Bergsmans inbrukare; där skall förr stådt Koppar- Hytta. Alla förenämde Järn-Hyttor äro uråldrige. Intil 1766 woro de frie för Tionde afgift, men blefwo då skattade til 13 Lissp. som dock efter Kongl. Resol. 1768 minskades til 5 Lissp. för dygnet; (l) där blåses endast före egne Smidens behof. Bergsmännen taga Malm mäst ifrån Thorsåkers Grufwor, såsom Göske, Nyängs, Penninge, Myggbo, o.s.w. äfwen något ifrån Norberg och Swerdsjö. I öfrigt tjena här samma anmärkningar som för Thorsåkers Bergslag. Utom dessa bägge Socknars, äro ej andra Bergsmans Smiden i Gestrikland. (m)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(l) Se därom Riksd Tidn. 1769 n. 35; Kongl. Bergs-Coll. Bref 1750, i Bergs-Priv. T.II. pag. 527, också 1769 års Riksd. Relat. p. 106.

(m) Efter Lands-Cont. upgift nämnas här 5 Hyttor och 8 Smedjor. Bergsm. Hammarsk. utföres där til 24 Sk. 2 Lissp. (se p. 13).

Ödelagde Järnwerk förekomma på sina ställen. Om det äldsta eller Osmunds Smidets början saknas här uplysning, men at sådant i orten gifwit anledning til sednare bättre inrättningar är tydligt. 1695 äro denne Bergslags Järnwerk först taxerade til wiss Hammarskatt, som 1749 blifwit ökad efter då bewiljadt Smides förhögning. (n) At någre Härdar sedan blifwit flyttade och nedlagde, är redan anmärkt. (o) Fordom hafwa ock hår warit flere Järn- Hyttor, ibland hwilka den så kallade Gafwelhytta är ödelagd i äldre tider.

Malmfynd och Grufwor äro inga nu lönande. Tid efter annan hafwa försök skedt på flere ställen, men utan särdeles förmon. Högbo Järn-Grufwa (p) upfanns af Assess. Dan. Tilas 1684, och skall haft god Malm; bröts ock en tid för Biskopinnan Cath. Bröms räkning, men lades öde efter några år; upfodrings-konsten gick då med wäder. 1760 uptogs denna Grufwa å nyo af et Bolag, som bygde wattu-konst med 4000 aln. stånggång til Jädran, men måste åter efter några år lemnas öde, och säges blifwit drifwen  til 25 famn. djup. Björkklaks-Grufwan på Prästbols-egor til 12 famn. sidst bruten af Bruks-Pat. And. Uhr, är ock såsom för mycket rödbräckt ödelagd; likaledes en på Backbergs egor. Där intil nämnas Orrhällarne på Bro byns Skog, med sådant Malmbrott: norr om Westerbergs by förekomma Wattbacka och Nymås flere skärpningar; wid Järbo är Tysk-Grufwan lika beskaffad. I Wettåsen 1 1/2 mil norr ifrån Kyrkan blef et dylikt uptagit af Bergmäst. Theod. Bellander, och arbetadt til 10 famn. djup, som också funnits odugligt. (q) Lillwiks Grufwa 1/2 mil wester om Kyrkan uptogs 1729 af Bruks- Pat. Joh. Uhr, drefs til 1732 på 14 famn. men gaf oartad Malm och öfwergafs. Där intil träffades sedan et annat strek, som bröts til 5 famn. och måste äfwen lemnas. I sednare år hafwa någre Bruks-egare i orten å nyo där fruktlöst gjort försök.

Koppar-Malm har i förra tider gifwits anledning til på flere ställen, så at äfwen mycket arbete därpå är anlagdt. En så kallad Buusås Grufwa på Westerberga bys egor uptogs och bröts af et Bolag på 1650 talet; den Koppar-Malm då ficks har blifwit smält wid en i Wallbygge ån därtil anlagd Hytta. (r) Efter flere års ödesmål gjordes nya försök 1709; arbetet drefs en tid under Assess. Georg Wallerii inseende, men måste åter uphöra. Malm-fynden hafwa därföre icke warit så lönande här som i Thorsåkers Sockn.

 

 (n) Se Kongl. Maj:ts Bref 1747; Bergs-Privil. T. II. pag. 425.

(o) 1 Härd i Ås och Hosjö nedlades, som sades, då Smidet togs til Uhrfors. I Finnäs och Ottersta förmenes fordom warit 2 Hamrar.

(p) Om Högbo Grufwa nämns i Alrots Diss. 2 D. pag. 32; omtalas också i 1737 års Relation.

 

 

 

 

 

 

 

 

(q) Hela detta berg säges innehålla rödbrun sten, ock skall försök där skedt efter Koppar.

 

 

(r) Enke-Drottn. Hed. Eleonora och Kongl. Reg. lemnade 1661 den 12 Febr. Ofwansjö Socknemän frihet för utskrifning, så länge Koppar-Grufwan drefs. Någon Rot-frihet skall ännu njutas för Hemmans-delar under Hammarby Bruk, (se p. 163) i anseende til Grufwans läge på samma mark.

Rödfärgs-werk är anlagdt wid berörde Westerbergs gamla Koppar-Grufwa, hwartill Bruks-Förwalt. Eric Wikström med någre Bergsmän fådt Privil. där tilwerkas årligt 2 ā 3 til 400 tunnor Rödfärg, hwarmed orten betjenes; äfwen föryttras något til andra ställen. Kalk brännes ock til nödigt behof, hwartil hämtas sten ifrån Thorsåker. Wid Storsjöns stränder fås mycken slät sandsten, som brukas i hwalf och murar; den nyttjas äfwen til sten-broar, hwaraf månge här i sednare år blifwit gjorde.

Berg, utom de redan nämde, förekomma flere, särdeles på södra och westra sidan i skogsbygden, men inga så särdeles märklige. Björnbacka och Alberget omtalas såsom mycket stora. Kungs-berget anses som det högsta, 1 3/4 m. från Kyrkan emot Swerdsjö och Uglebo skilnad; det skall blifwit afmätt 1786, och säges innehålla i lodrätt högd ifrån slätten nedanföre 354 alnar, längden upgifs til 2700 aln. De här omtalte Jätte-stugor på östra sidan äro då undersökte, och ansågs endast wara hol efter Bergets ras, hwilket på flere ställen liksom skildt sig genom stora skutor, som stå rätt up ifrån deras lossningsrum, hwar- under förekomma flere hol, men ej så höge, at en karl däri kan stå rak. Björnar och Gräfswin hafwa där ibland sitt tilhåll, äfwen rymmare. På Bergets öfwerste kull skall sunas likasom fjät efter Get-klöf, men torde härröra af stens frätning emellan där warande qwarts-gångar. Af detta Berg, bårtskymmes Solen midt i wintren sex weckor, för den nedan om belägne Kungsbergs byn, ehuru den ligger högt, norr om Berget. Belägenheten och utsickten beskrifwes där såsom särdeles: skall finnas mycken löfskog, många dälder, både med och utan små wattuleder; hwilka på sina ställen skurit ned til 60 aln. djup; de förenas sedan något ifrån Byn, och utgöra en stor widd med flere holmar eller uphögningar, som nu är äng, men ser ut som där fordom warit sjö. Berget har gräswäxt upföre til hälften af sin högd. At i Norrland på höga Berg se Solen Midsommarstiden uppe mäst hela natten är icke owanligt.

 
Åsar är nämde, (p. 167) gå i 2:ne särskildte sträckningar genom Socknen; de taga sin början mot Storsjöns strand; här påstås, at de komma under samma sjö hit från Årsunda, efter sandreflar på sina ställen ses under wattnet. En sådan högd stryker fram wid Högbo; och går genom Uglebo til Helsingland; men den största, som wisar sig i medlet af Socknen, löper åt Swerdsjö och Dalarne. På sidstnämde Ås är Kyrkan bygd, samt de redan anförde Publique  husen. Häradshöfdingen har ock där anlagdt sitt hemwist; den så kallade Åsbyn eller Åsen ligger där inwid: samma trackt såsom mäst bebygd, får på afstånd anseende af en liten stad, med behaglig utsickt öfwer en del af Socknen och Storsjön.

Ibland Lägenheter anföras här 2 Gästgifwaregårdar; Åsen wid Kyrkan, och Högbo eller Östanbyn i Capellslaget. Wid hwardera äro 4 hållhästar och 17 til 18 reserve-hästar om dygnet. Flere wägar löpa genom Socknen, nämligen: 1:o ifrån Thorsåker åt Högbo och Walbo eller Gefle wägen. 2:o Til Swerdsjö eller Falun. 3:o Åt Årsunda och Hammarby, samt 4:o Uglebo eller Helsinge-wägen, som går af wid Högbo; således skjutsas til flere ombyten. (s) Officers-Boställen äro icke i Socknen, utom Capitains och Bataillons-Prästens hemkall. Bruks-egare och andre hafwa i sednare år upsatt wackra nybyggnader på sina ställen: (t)

 

  

 

 

 

 

 

(s) Skjuts tages ifrån Åsen wid Kyrkan: til Lumsheden i Swerdsjö på Fahlu wägen 2 3/8 mil; til Solberga i Thorsåker på Hedemora wägen 1 1/2 mil; til Sörby i Årsunda 1 5/8 mil; til Högbo 1 3/8 mil: Därifrån widare til Bäck och Gefle 2 1/8 m. samt til Össby i Uglebo 2 15/16 m.

(t) På Capitains Hemkallet i Se har Bruks-Patron Dav. af Uhr upbygt en snygg gård til hemwist åt nu warande egare.

Högbo Capellslag innefattar en trackt af Socknens norra del emot Walbo, nämligen Högbo Byar och Säfweräng, tillika med Högbo Bruks tilhörighet: 1 1/2 mil ifrån Kyrkan wid Westanbyn på Gefle wägen anlades första Capells-byggnaden, som blef inwigd den 18 Sept. 1622 af Ärchi-Bisk. P. Kenicius. I början hölls predikan hwar 3:dje Helgedag, men sedan egen Präst kunnat hit forordnas, fås nu ständig tjenst. Capellet blef först på 1770 talet flyttadt, och då upbygdt wid Högbo Bruk. Större delen af skrud och prydnader äro förärade genom Bruks-egaren, som ock til det mästa lönar Prästen.

Högbo Marknad Privil. 1747 at hållas den 25 Aug. men sedan flyttad til 2 Octob. fortsättes årligt mäst på en dag, i synnerhet med Hästar och slagt-kreatur; handel med andre Landtmanna waror är ej betydlig. Ifrån skogsbygden aflåtas dock några Victualier.

Finnmarken i denna Sockn är nu mera knapt til namnet känd. I äldre tider skola dock Finnar längst up mot Swerdsjö och Uglebo, sidan här satt sig ned, särdeles wid Kungsberg, Botjärn och Finnäs, men deras efter- kommande äro så bårtblandade med ortens egne, at inga lemningar af dem ses; dock hafwa gammalt folk därstädes funnits til i sednare år, som brutit på Finska; några särdeles namn äro äfwen i den trackten bibehållne på egor och redskap. Förmodligen hade desse hitflyttadt på samma tid som til Dalarne och Uglebo; (p. 155) men i anseende til ortens Bergs-handtering ej funnit trefnad, efter de icke fritt fådt swedja och bränna.

 

 
Någre särdeles Inrättningar träffas ej för öfrigt. Tegel brännes på sina ställen. Saltpeter-sjuderi idkas hwart 3:dje år för hwarf på Åsen, och wid flere Fäbodar, samt i Högbo Öfwer- och Westan byn. Här som annorstädes spinnes och wäfwes til husbehof. Sockne-handtwerkare upgifwas til et stort antal. (u)

Plantager gifwas inga särdeles, utom i Trägårdar hos Ståndspersoner; de wanligaste äro Potatoes, Kol, Rofwor och Rötter; Lin och Hampa sås knapt til eget behof, men något Humla kan afyttras från Capells-bygden. Bär wäxa här de allmänna.

Källor nämnas åtskillige. På Walls egor 1/2 mil ifrån Kyrkan har Prosten Alrot 1745 uptagit en Hälso-Brunn, hwaraf en ögonsjuk Smed och flere sägas blifwit botade; men samma Källa skall sedan blifwit glömd til 1779, då hon åter kommit i bruk, och fådt öfwerbyggnad 1788. En dylik Mineral-Brunn har Kyrkoherden J. Sjöström uptagit wid Järbo 1783, som ännu nyttjas. Eljest talas om flere sådane förmente Hälso-Källor, äfwen om et märkwärdigt Källsprång, Källänget kalladt wid Jädran jämte Kåfallet, där inom liten widd i half-cirkel 42 särskildte källådrar säges rinna ifrån en skogwäxt backe, 25 aln. hög, 216 aln. sida om ån, hwilka göra en stark wattuled, sedan de alla först inom liten distance förenats.

 

  

 

 

(u) Här upgifwas 13 Skräddare, 11 Skomakare, 14 Murare, 7 Klensmeder, 1 Hjulmakare och 2 Snickare, utom dess 12 Saltpeter-sjudare med utridare, 4 Skogwacktare, Bälgmakare, Byggmästare, Mölnare, Fiskare, Järnroddare m. fl.

Af Ålderdoms lemningar finnas flere här, än i de andra Gestriklands Socknar, hwilka bestyrka hwad förr sades, at denne trackten warit bland de först bebodde. Omkring Storsjön förekomma åtskillige sådane: i Näs skall efter sägen fordom bodt en mycket rik, så kallad Befallnings- man Burman, som försökt at göra brygga öfwer sjön, och til 60 famnar därmed fortfarit, men måst uphöra; däraf skall ses bewis på djupet ännu af stensättning. (x) Burmansnäs förmenes af honom fådt namn; äfwen Burmans backe emot Wi i Thorsåker, och föregifwes at han där skall ridit kull omkommit, samt blifwit begrafwen i en Ättehög på Wallbygge åkren, hwarest äfwen 2:ne mindre sådane finnas. Norr om Burmansnäs-byn, på en udde emot sjön, äro 15 större och mindre dylike högar. En gammal Bonde har för några år tilbaka, wid plögning i en ängs-backe, hittat någre mynt, dem han ansedt wara guld, men bårtsålt för ringa wärde i Gefle.

På Lembygge- äng är en liten stensättning kring någon uphögning, och föregifwes, at ne wid namn Lamp, som i orten kallats Lagman, där blifwit begrafwen. Dess hemwist skall warit et stycke från Lems byn; också berättas at wid en ny-byggnads upsättning därstädes för några år tilbaka sägs knutstenar efter hus; då en jordhög bårtfördes och källare därintil anlades hafwa funnits människo-ben och en strids-yxa. Ännu äro 2 högar där inwid i behåll. En trösklada i samma by föregifwes tilhört bemälte Lamp; ehuru den, af synnerlig byggnad med groft timmer, kan wara gammal, och de åldrige i byn berätta, huru deras förfäder hwar efter andra talt om dess egare, synes dock, at det upgifne uthugne årtalet 1230 endera är miss-satt eller orätt läst.

Någon dylik ansedd man föremens bodt 1 mil norr om Kyrkan, emellan Diger- och Spånger-äng; där skall i en backe funnits lemningar efter bonings ställen, såsom tegel och glas, samt bewis af diken och åker, äfwen en ättehög. Sägen är, at denne så kallade Digerängs Herre warit rik, låtit sko sina hästar med silfwer o.s.w. Lägen och utsickten där omkring skall wara wacker, hwaraf tages skäl, at där fordom warit en betydande mans hemwist; trackten lyder under Norrbergs by; där ses ock teckn efter en märklig kafwelbro, som warit wid samma tid. I Stocksbo by, på Länskilnaden emot Swerdsjö, är en gammal stuga efter forntidens sätt målad, hwarest ses glasrutor med åtskillige inbrände figurer, samt årtal 1626 och 1632; någon Jägmästare säges fordom där egt hemman. (y) 1768 då Troholmen i Storsjön til någon del blef upodlad, funnos där 5 större och mindre människo- benrangel i jorden med sten öfwertäckte, alla i öster och wester lagde.

Digerdöden torde ock här i orten gjort några gårdar öde; af sådane nämnes Sylbyn, som skall legat på en högd norr om Näsbygge sjön, men därtil är ej annat bewis, än det säges, at af egorna som warit 12 öresland, 8 bliwfit lagde til Österberg och 4 til Yttermyra såsom närmaste byar. Flere så kallade Ättehögar träffas och där i negden; i den största är någon gräfning gjord, som förmenes skedt efter förborgad skatt, emedan där om nätterna ibland synts likasom eldsflammor, förmodeligen Ignis Fatuus, (hwarom näms i Dalresan p. 214) icke owanlig at se i Dalarna och på ställen där Mineralier äro. I öfrigt omtalas särdeles högar annorstädes,  äfwen på Åsbyns egor jämte Lillån.

 

 

  

 

 

 

(x) Desse upgifter äro, som pag. 162 säges, utdragne af Orgn. Björkmans Samling. För ricktig- heten kan jag ej answara.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(y) Jägmästarens namn säges warit Jan Pehrsson och Hustruns Greta Pehrs-dotter; nu warande gårdsegare är Olof Jonsson.

Märklige Händelser finnas icke antecknade. (z) Berättelse har gådt ifrån äldre til yngre om et fältslag, som skall blifwit hållit i Socknen på Löten emellan Moms och Öfwermyra byar, i Konung Gust. I tid, eller omkring 1521. Flere Spjut och Dal-pilar sägas där wara fundne i jorden, och föregifwes, at slaget skedt med de Danske, som då blifwit drifne på flyckten; men Historien gifwer ingen anledning, at desse då warit så långt up i landet. Bågar och skaft hwarmed Pilar fordom blifwit afskutne förwaras här ännu; men så tjocka och styfwa, at män- nisko-krafter synts otilräcklige wid deras upspännande, utan at därwid warit någon konst eller domkraft til hjelp. En dylik Båge wises, som synes wara gjord af Walfisk- ben.

Om Konunga-Besök finnes här intet uptecknadt. Såsom wid Thorsåker nämnes, hafwa dock flere Kongl. Personer rest genom denna Sockn; med wisshet wet man, at Kon. Carl XI war här på resan från Gefle til Fahlun i Jan. 1673. (se p. 81) Konung Fredric war flere gångor hit på Jagt. Kon. Adolph Fredric 1744 i Febr. och 1748 den 9 Junii. Kon. Gustaf reste här igenom 1768 den 15 Sept. och besåg då Kyrkan. (a) At någre ifrån denna Sockn igenfinnas ibland ortens namnkunnige Män, ses på sitt ställe (b).

Climatet är såsom i andra Socknar sundt och hälsosamt, ehuru läget omkring Storsjön, af där ifrån upstigande töckn wissa tider, skulle synas ej wara det bästa. Denna Församling har i sednare tider sällan warit beswärad af swåra och sjukliga år. Rödsot och Röt-feber hafwa dock ibland gjort betydande minskning, (c) likaså Koppor och Messling; men sedan Koppympning lyckligen blifwit försökt och nyttjad, har afgången warit mindre på barn än förut. (d) Håll och Styng, Rosen, Moder-passion och Gickt hafwa i sednare år också här blifwit mera bekante sjukdomar; äfwen Frossan wissa år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 (z) At 2 karlar blefwo här i Socknen krossade til döds af Järbo Hammar-hjul 1789 i Febr. berättas i Gefle Tidn. nr 13.

 

 

 

 

 

 

(a) Denna resa beskrifs omständligt i Hammarströms äldre och nyare Fahlu märk- wärdigheter. 1 D. p 241.

(b) De upräknas i Gestricia Nobil. & Litterate. såsom Bergmäst. E. Ehrencrona, Kyrkoherde Son här i Socknen; likas, Kongl. Hofpred. Lars Wesslander och Assess. Joh. Wesslander. Canutus Petri Kon. Eric XIV Hof-Pred. war född i Socknen, blef Kyrkoh. i Lena och Fader til Ärchi-Bisk. Joh. Can. Lenæus.

(c) Under de swåra och sjukliga åren på 1690 talet, som tryckte hela landet, hade äfwen Ofwansjö sin dryga känning. I Kyrkoboken har blifwit anteck- nadt, at 140 personer har dödt i Fläck-feber. Rödsot och Röt-feber hafwa i sednare år warit gångbare, i synnerhet 1773, 1782 och 1783.

(d) Redan 1767 ympades Koppor wid Högbo Bruk; (Inr. Tidn. n. 36) men 1783 i April förrättades Koppympning i Socknen af Assess. Nordblad; se därom Wecko-Skr. Läkaren 5 Del. p. 141.

 

I allmänhet förekommer ej annat här än hwad förut blifwit sagt om grannarne i anseende til redligt och sedigt upförande, samt inbördes hjelpsamhet. Merändels äro Sockneboerne wälmående särdeles Bergsmännen, hwarföre ock hos dem, i byggnader, klädedrägt och hushållning något synes utmärkt emot Land-Bönderne, som ock större delen äro sjelfegande, utom de som lyda under Bruken. Byggnaderne, som förut warit gamla och mörka, äro i sednare tider mera beqwämligt inrättade med högre och ljusa rum, hos många i likhet med Stånds- personers; det säges at Ofwansjö Byar äro bäst bygde i Gestrikland. Spisordningen är efter råd och lägenhet inrättad, mäst med stadig mat, utan mycket bruk af grön- saker; hwarföre äfwen kött, fläsk och fisk med flere victualie-persedlar mer än på många ställen åtgår, hwadan ock egen afwel behöfs til hushållet. I anseende til Bergs- arbetet nöjes icke folket här med swag spisning; Rågbröd brukas allmänt.

Bröllopen synas ännu något kostsamme, ehuru mycket indragne emot förra tider. Wid Barn-dop och Begraf- ningar wises dock någon bättre hushållning. Nyttjande af Bränwin bibehålles efter gammalt; andre kostsamme drycker äro ej så allmänne, dock icke okände inom Bergsmans-ståndet, särdeles Caffe och Win, som wid wissa tilfällen icke saknas. Klädedrägten är efter ortens bruk bland de äldre; någon mera granlåt har i sednare år börjat wisa sig hos de yngre. Swarta kläder hafwa de fleste af bägge könen til Helgedags och Högtids; här som annorstädes göres karlarnes hwardags drägt merändels af grått Wallmar. Qwinfolkens egentligt så kallade kjortlar förfärdigas af Kläde eller andre köpte tyger, men hem- wäfde linne- och ylle-tygs, särdeles blå, eller röda och hwita, hafwa namn af skört. Både Mans- och Qwins- strumpor äro af rödt eller blått Kläde, samt Wallmar. Wid Bröllops-skrud och seder märkes intet särdeles föränder- ligt emot grannarna. För upodlingar i sednare år, hafwa ock desse Sockneboer blifwit belönte. (e)

Språket är i uttal rent och tydligt, men med egen dialect, och det så besynnerligt, at man inom Socknen finner någon olikhet Byarne emellan, så at de mot Walbo eller Högbo trackten liksom bryta annorlunda, än de som bo åt Swerdsjö och Dal-sidan; på samma sätt förhåller sig i flere Socknar, så at de på gränsen boende mera likna deras mötande Landsmän i uttal, än sin egen Församlings allmänna dialect. Widare härom och andre berättelser tillåter ej rumet. (f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(e) Pehr Pehrsson i Westerberg erhöll af Kongl. Patriot. Sälsk. 1789 för upodling en Skåde- penning.

(f) För 100 år sedan, har en gammal Handskrift funnits i Ofwansjö Kyrka, hwaruti nämnes Anders Werkmästare såsom en trogen Kronans tjenare med mycken färdighet at göra Stålbogar til Krigs-rustningar m.m. han skall bodt i Wester- berga By, och warit Stamfader för Wallenier. (Se Biogr. Förteckn. på Wallenier tr. i Greifswald 1788). Jöns Joanis Kon. Gustaf I Hofpred. förut Pastor i Tillinge, men hitförord- nad til Kyrkoherde på 1530 talet, för at som säges, med sin alfwarsamhet afskaffa Påfwiska widskepelser, skall i början blifwit här så illa bemött, at hans åhörare, wid utgåendet utur Kyrkan welat kasta honom öfwer Bogårds-muren, men har med mycken frimodighet slagit dem ifrån sig. Honom succederade dess Måg Eric Andreæ 1558.

 
 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014