Från socken till stad

1659 - 1943    (del 1 1659-1911)

En artikelserie i 43 avsnitt införd i Sandvikens Tidning med start den 3 juni 1947, sammanställd av Ingwerd Brandt.

Högbo bruk vid Högboån uppbyggdes av bergmästaren Jacob Höök enligt privilegium den 4 november detta år och torde ha bestått av endast en hammare. Andra uppgifter förtälja att själva bruksegendomen vid Högboån uppbyggdes av bergmästaren Olof Larsson.

År 1663

var ett märkesår för Högbo socken. Då tillkommo en del nya vägar och de gamla förbättrades.

År 1666

den 27 oktober erhölls privilegium för ännu en hammare vid Högbo bruk.

År 1684

Högbo järngruva, påfunnen detta år av bergsvetenskapsmannen Daniel Tilas torde vara den enda, som med framgång bearbetats inom socknen. Den ödelades dock snart.

År 1695

lär ha funnits 4 härdar och 2 hammare vid Högbo bruk.

År 1700

I början av detta årtal testamenterade inspektoren på Högbo Bruk, Per Blomgren, 6000 riksdaler kopparmynt till en ny kyrka. Tack vare denna gåva kunde kapellets flyttning ske och uppfördes senare i Överbyn.

År 1737

uppfördes den egentliga herrgården vid Högbo bruk av översten Hans Hierta, en av Karl XII:s tappra krigare. Bruket innehades av släkterna Hierta och Nordenadler i över ett hundra år till 1856, då bruket såldes till Högbo Jernverks och Stålaktiebolag med konsul Göransson i spetsen.

År 1743

eller 1744 lär överste Hierta på Högbo herrgård ha skänkt församlingen dess första kyrkklocka, vilken ännu tjänar som "lillklocka" i den nuvarande kyrkan i Högbo.

År 1747

den 2 oktober hölls den första privilegierade marknaden i Högbo vid det s.k. Gestgifvaretorget, där häst- och kreaturshandel förekom, samt jordens produkter salufördes.

Högbo gamla herrgård

förklarades Edskens masugn i Torsåker skola tillhöra Högbo bruk för att tillförsäkra bruket dess behov av smidestackjärn. 

Samma år råkade det lilla skogskapellet i Högbo i förfall.

År 1777

den 15 oktober erhöll Högbo en särskild kapellpredikant samtidigt som kapellet i Överbyn invigdes.

År 1795

midsommardagen, gästades Högbo av Svea Rikes Ärkebiskop, som kom för att efterhöra församlingens tillstånd. Det heter härom i visita- tionsprotokollet: "Barnaundervisningen förspordes med all sorgfällighet skötas av trenne personer, nämligen af klockaren Anders Vikholm vid bruket i Öfverbyn, af sjudaren Per Högman i Vestanbyn och korporalen Stenmarks änka Brita Andersdotter i Östanbyn, mot hvilkas skicklighet intet var att påminna".

År 1798

Enligt en inventarieförteckning i Högbo från detta år bestod en kyrko- vaktmästares utrustning av: En rock av brunt kläde med blå krage och uppslag. En karbas (ett spö av träd). En ljussläckare och en stav.

År 1820

Kyrkorådet i Högbo räknar sina anor från den 24 september detta år. Ledamöter i det första kyrkorådet voro: "uti Öfrabyn Fjerdingsmannen Jonas Olsson och bonden Eric Jonsson; uti Östanbyn nämndemannen Eric Forsman och i Wästanbyn bonden Anders Olsson.

År 1830

fanns i Högbo socken 699 personer.

År 1837

förrättades visitation i Högbo församling av ärkebiskopen J. O. Wallin.

År 1841

Uppkomsten till den nuvarande järnvägen förbi Sandviken har man att söka i en utredning, som gjordes detta år, om att bygga en för hästdrift avsedd järnväg mellan Gävle och Storsjön. Projektet kom emellertid icke till utförande.

År 1849

invigdes det första skolhuset i Högbo. Skolhuset, som låg på samma plats som det nuvarande i Överbyn, var av ytterst enkel beskaffenhet utan vare sig lärarebostad eller avklädningsrum.

År 1850

fanns i Högbo socken 783 personer.

År 1855

byggdes läktare i Högbo kyrka och inköptes en orgel.

År 1856

den 20 juli, invigdes Högbo kyrkas orgel. Stämmornas antal synes ha varit sex. 

Samma år firades den första "mickelsmäss" i Högbo och det har sedan dess varit en viss tradition kring denna skördefest på den anrika herrgården.

Johan Olof Wallin, präst och psalmdiktare. Bild ur planschverket Femtio porträtt af ryktbara svenskar (sent 1800-tal)

År 1857

ägdes Högbo bruk av firma Daniel Elfstrand & C:o i Gefle, som där bedrev härdsmide. Den 10 augusti detta år öppnades järnvägen för drift mellan Gävle och Kungsgården och därigenom fick bygden bekvämare förbindelser.

Läs mer om Gävle-Dala järnväg HÄR.

År 1858

förrättades visitation i Högbo församling av ärkebiskopen Henrik Reutherdahl. 

Den 18 juli detta år lyckades konsul G. F. Göransson att vid Edske bruk framställa smidbart stål enligt den nya Bessemermetoden. Denna metods praktiska tillämpning kröntes med framgång och gav upphovet till Sandvikens tillblivelse år 1862.

År 1859

den 24 juli, härjades Överbyn av en förödande eldsvåda som lade hela byn i aska på mindre än tre timmar. 10 gårdar med uthus brann ned och 122 personer blev husvilla. I sin stora nödställda belägenhet vände man sig till sockenstämman, som lovade att "ändskönt skyldigheter härtill redan upphört år 1853, de skulle bidraga med det understöd, var och en kunde åstadkomma". Dåvarande Högbo bruks ägare igångsatte även en insamling bland köpmännen i Gefle för den första nödens avhjälpande.

Henrik Reuterdahl 1833-1844 (1795-1870), prof. i teologi, biskop i Lund och prokansler för Lunds universitet, ärkebiskop.

räknade Högbo socken 1.061 personer. Den relativt stora ökningen mellan åren 1850 och 1860 tillskrives till stor del järnvägens tillkomst.

År 1862

bildades Högbo Stål- & Jernverks Aktiebolag. Detta bolag hade ett aktiekapital om 3.600.000 kronor och var ägare till bruken Horndal, Garpenberg, Högbo och Edsken samt Nyköpings Mekaniska Verk- städer. Det nybildade bolaget började anlägga sina verkstäder i nord- östra delen av Storsjön inträngande viken, där under långa tider sand hämtats ur den närbelägna åsen och därför fått namnet Sandviken. Detta namn fick det nya järnverket ärva. De mera betydande byggnader som fanns eller uppfördes under detta år var: Banvaktstugan, Värdshuset, Verkstadshuset, Verkstadskontoret, Handelsskjulet, Stationshuset och Dalbrittas stuga.

Samma år började den första familjen bosätta sig i Klangberget.

År 1863

bildade Högbo kapellförsamling egen kommun. Det protokoll, som fördes vid den första kommunalstämman med Högbo Kapellförsamling den 8 november 1863 är av följande lydelse:

"Sedan Kungl. Majt., med ändring av Dess Befallningshafwandes i Länet Utslag den 31 Mars detta år rörande Kapellförsamlingens gjorda ansökan om tillstånd att bilda egen kommunalstyrelse, funnit godt på i underdånigt beswär anförde skäl, till nämnda ansökning i Nåder meddela bifall, och Kongl. Majts Nådiga Skrifwelse derom blifwit genom uppläsning från predikstolen kungjord i Ofwansjö den 18 Nästl. October, som ock i Högbo den 25 i samma månad och den 1:a i denna Månad i Järbo, voro kapellagets ledamöter till denna dag kallade till allmän kommunalstämma för att verkställa de wal, som i §§ 14 och 40 af Kongl. Majts N. förordning den 21 Mars 1862 om Kommunalstyrelse för landet föreskrifwes.

Till ordförande i Kommunalstämman waldes Herr Inspektor Alex Öhman på Högbo Bruk och till v. Ordförande Bonden Eric Olsson 6 s 5 i Högbo Öfraby. Sedan derefter blifwit beslutadt att kommunalnämnden skall bestå af 3:ne ledamöter så utsågos dertill Herr inspektor Alex Öhman och Bönderna Jonas Huldsson 4 s 5 i Öfwerbyn och Eric Falk N:o 1 i Säfweränge. Till Suppleanter waldes Kyrkwärden Zackris Jonsson och Bonden Eric Olsson 6 s 5 i Öfwerbyn.

Till ordförande i Kommunalnämnden utsågs Herr Inspektor A. Öhman och till v. Ordförande Bonden Jonas Huldsson. Om Protokolljustering nästa Söndag tillsades.

År och dag som ofwan

in fidem

Joh. P. Hedlund

Kap.Pred.

Justeradt den 15 Nov. 1863, betyga

Olof Olsson s 3                     Nils Nilsson

E. Wikholm                           N:o 1 i Säfweränge

Samma år på förvintern färdigmonterades Storhammaren i hammar- smedjan vid jernverket. Den står nu uppställd i parken utanför bruks- kontoret.

Stationshuset vid Jädran blev rivet detta år.

Göran Fredrik Göransson 1819-1900

Den 28 oktober, enligt kungligt brev, avskildes Högbo från Ovansjö socken till eget pastorat med egen kyrkoherde.

År 1866

den 19 mars måste Högbo Stål- & Jernverks Aktiebolag träda i konkurs, enär bolaget från början var för svagt finansierat i förhållande till de stora kostbara nyanläggningar som blevo nödvändiga.

Samma år försåldes Högbo bruk till brukspatronerna August och Kr. Lundeberg.

År 1867

började i stort sett de första utflyttningarna av sandvikare till Amerika.

År 1868

utgjordes folkmängden i Högbo av 1438 personer.

Det året bildade konsul G. F. Göransson det nuvarande Sandvikens Jernverks Aktiebolag med 500.000 kronors aktiekapital.

År 1869

den 1 juli bildades Sandvikens sjuk- och begravningskassa på initiativ av brukspatron A. H. Göransson.

Detta år lämnade Sandviken hjälp till att släcka den fruktansvärda eldsvåda som lördagen den 10 och söndagen den 11 juli hemsökte Gävle. Med Gefle-Dala järnväg avgick från Sandviken "en lastvagn för sprutan och tvenne kupeer för brandmanskapet".

År 1870

bildades Sandvikens Evangelisk Lutherska Missionsförsamling. Man inköpte en stuga som inrättades till gudstjänstlokal och erhöll det något ovanliga namnet "Skomakarekyrkan".

År 1872

byggdes ett skolhus i Böle, Högbo.

År 1873

fanns å den stora mossen nedanför Klangberget uppsatt ett maskineri för tillverkning av bränntorv för jernverkets räkning.

Metodismens upprinnelse i Sandviken kan hänföras till detta år då några personer "omfattade den nya tron med hela sin själ".

Den 27 augusti öppnades det första skolhuset inom bruksområdet och blevo 95 barn hänvisade till denna skola, där de, delade i två klasser, undervisades 3 dagar i veckan. En skola lär dock ha funnits på bruket redan år 1863. Obekant är, på vilkens initiativ den tillkom. Samma år inrättades också en slöjdskola för flickor.

År 1874

nedbrann det gamla skolhuset i Överbyn. I början av 1870-talet fanns i Högbo församling endast tvenne skolhus. Det ena låg mellan kyrkan och prästgården och det andra låg öster om landsvägen på höjden av Böle backe.

År 1875

på hösten, gjorde konung Oscar II och hans gemål drottning Sophia Sandviken den äran.

År 1877

uppförde Evangeliska Fosterlandsstiftelsens avdelning en kyrka. Kristi Himmelsfärdsdagen framträdde Sandvikens Missionsförenings sångkör (Betel) för första gången offentligt på en plats vid Åsgatan, ungefär där nuvarande kyrkan ligger och den 23 december invigdes den första metodistkyrkan i samhället.

År 1878

bildades Högbo missionsförening.

År 1879

midsommardagen invigde Sandvikens missionsförsamling sitt nya kapell (Betelkapellet) och samma år bildade Metodistförsamlingen eget pastorat.

Konung Oscar II

Drottning Sophia

År 1882

För medel som inkommit genom den år 1863 påbjudna hundskatten inköptes, för att bereda fattiga nödig bostad, en gård i Överbyn, vilken fick namnet "Fattigstugan".

Samma år, den 6 augusti, bildades Logen nr 200 Sandviken av IOGT med 15 medlemmar.

År 1883

ingick Betels söndagsskola i Missionsföreningens gemensamma verksamhet och samma år försåldes Fosterlandsstiftelsens kyrka till Sandvikens jernverk, som tog den i anspråk som brukskyrka.

Detta år startades konsument-kooperationen sin varuförmedling i samhället genom Högbo Handelsaktiebolag

År 1884

bildades Sätra Mejeri och andelsföreningen var den första i sitt slag i Sverige.

Högbo fattigstuga

bildades en ny konsumentförening kallad Grundbo Handelsaktiebolag.

Högbo kyrkokör tillkom detta år och en ny metodistkyrka invigdes, sedan den år 1877 uppförda kyrkan ansågs vara för liten.

Samma år uppfördes det s.k. flickskolehuset vid Hyttgatan.

År 1886

den 6 april, bildades nykterhetslogen nr 1200 i Högbo. Först år 1895 kunde logen hålla möten i egen lokal.

Genom välvilligt bistånd från Jernverket tillkom detta år en kyrkogård i Sandviken. Förut hade sandvikenborna fått använda sig av kyrkogården i Högbo. Redan år 1878 hade framställning gjorts om en egen kyrkogård i Sandviken, men myndigheterna avslogo denna begäran och beviljade endast en enskild gravplats för den Göranssonska familjen. År 1889 övergick såväl kyrkogården som kyrkan i församlingens ägo.

År 1888

den 11 oktober, bildades Sandvikens baptistförsamling av 18 medlemmar. Det första baptistdopet i Sandviken tycks ha förrättats år 1892, då två kvinnor den 25 juli döptes i Storsjön.

År 1889

den 20 januari, skänkte konsul G. F. Göransson klockor till Sandvikens brukskyrkas torn. Man hade förut "ringt" i kyrktornet genom att med stora trähammare slå på tvenne upphängda upphängda trianglar. På den större av klockorna läses följande inskription, på dess ena sida:

"Göran Fredrik Göransson Som Grundlade Sandvikens Bruk År 1862 Skänkte Denna Klocka Den 20 Januari 1889 Hans Sjuttiondeförsta Födelsedag Till Minne Af Den Högtidsfest, Som Brukets Tjenstemän Och Arbetare Då Hade Anordnat".

Samt på klockans andra sida:

"Sandvikens Bruk Tillhörde Wid Denna Tid Sandvikens Jernverks Aktiebolag Och Dess Styrelse Utgjordes Af Göran Fredrik Göransson, Hans Son Anders Henrik Göransson Och Karl Vilhelm Stenbäck. Högbo Församlings Kyrkoherde War Ulrik Wilhelm Noraeus. Brukets Pastor Johan Fryklund. Och Blef Denna Klocka Gjuten I Stockholm Af Johan A. Beckman & Co."

Dessutom runt å klockans övre kant: "Ära Vare Gud I Höjden, Frid På Jorden Människorna En God Vilja".

På den mindre klockan finnes följande inkription på dess ena sida: 

"På Bekostnad Af Göran Fredrik Göransson Blef Denna Klocka Gjuten År 1889 Af Firman Johan A. Beckman & Co."

På den andra sidan står att läsa:

"Sandvikens Kyrka Färdigbyggdes År 1883."

"I Dag Till Bättring Kallar Jag - Till Grafven Kanske Nästa Dag."

Det året erhöll samhället telefon. Växeln residerade i Andréassons fastighet Nygård, belägen i den mörka skogen intill stora landsvägen, nuvarande Storgatan. Antalet abonnenter var till en början endast 12.

Metodistförsamlingens första ungdomsförening bildades detta år och den 4 maj bildades Understödsföreningen i Högbo.

År 1890

fanns i Sandviken endast ett matlocus, det s.k. "brukshushållet" avsett för järnverkets ogifta tjänstemän, där de fingo samlas och intaga sina måltider.

Den 6:e maj bildades, "efter mycken föregående ob", Sandvikens Kristna Ungdomsförening, vilken sedan ändrat sitt namn till Betels ungdomsförening. Antalet medlemmar var 27.

Den 19 juli började Frälsningsarmén att i Sandviken kämpa under måttot: "Sandviken för Kristus".

Grundbo Handelsakt.bol.

År 1891

under pingsthelgen utbröt en brand i Kolhuset i jernverket. Elden kunde begränsas men eftersläckningen tog flera veckor i anspråk.

Samma år rådde spannmålsbrist inom landet. Den 6 september samlades Sandvikens nykterhetsvänner till ett gemensamt möte, räknade cirka 2.000 personer, och man beslöt att hos konungen i underdånighet anhålla "att Eders Majestät täckes af landsfaderlig omsorg om sina undersåtars väl, förbjuda all brännvins tillverkning". Man ansåg det vara "varken klokt eller med billighet och rättvisa öfverens- stämmande, att det lilla förråd af spannmål som finnes, skall få förvandlas till brännvin". Undertecknade av skrivelsen var rättare F. Nyberg.

På hösten startade det första allmäna caféet i Sandviken, Café Linnea, vid Storgatan. Då inmurades i en del av muren i caféets matsal en karamellburk med inneliggande tidningar och böcker, några smärre skiljemynt samt en kort handskrivelse, adresserad till kommande släkten från P. J. Broberg, som då ägde gården. Vid ändringsarbeten i fastigheten år 1915 påträffades dokumenten, som emellertid åter gömdes i muren jämte en tillökning av en del dåvarande tidningar och en beskrivning över samhället, som det då tedde sig.

År 1892

bildades Frälsningsarméns musikkår med omkring fem man och den 7 februari bildades en skarpskytteförening, som sedermera erhöll namnet "Sandvikens Skyttegille".

Storgatan med Cafe Linnea

År 1893

invigdes Sandbacka norra skola.

År 1894

lades grunden till brandväsendets ordnande inom samhället, vilket skedde i Jernverkets regi.

År 1895

grundades See Fabriks Aktiebolag för tillverkning och försäljning av manufaktur av järn och stål. Det första spadtaget vid grundgrävningen av fabriksbyggnaden togs den 20 april samma år.

År 1896

uppfördes småskolebyggnaden vid Hyttgatan.

Sandbacka norra

År 1897

den 13 augusti, serverades konsul Fredrik Göransson det första badet i Sandvikens nyuppförda badinrättning. Bad nummer 2 tillkom bruks- patron A. H. Göransson, varpå badinrättningen kort tid senare öppnades för allmänheten.

År 1899

den 23 januari, medgav Kungl. Maj:t att den vid Sandvikens bruk uppförda kyrkan skulle få anses som Högbo sockens huvudkyrka. Å jernverkets vägnar överlämnade konsul Göransson kyrkan till försam- lingen.

Samma år inköptes Träffs stuga i Västanbyn till bostad åt de fattiga.

Sandvikens badhus

torde planer på en omorganisation av vårt samhälle först ha uppkommit, men lyckades då icke leda till några direkta åtgärder från kommunens sida.

Samma år i oktober, bildades sångkvartetten "Lyran", vilken samman- slutning rätt snart växte och senare omdöptes till "Sångarfanan".

Detta år utökades telefonstationen administrativt, så att även telegram kunde inlämnas där.

År 1901

den 16 november, bildades av för idrotten intresserade unga män den första idrottsklubben i vårt samhälle, vilken fick namnet "Stjärnan" - en början till den nuvarande Sandvikens Allmänna Idrottsklubb.

År 1902

bildades Sandvikens barnkrubba på initiativ av fru Elisabet Magnusson, maka till disponent Tord Magnusson.

Metodistförsamlingen bildade sin första juniorförening detta år.

Postexpeditionen i Sandviken bestod vid denna tid av postmästare, en expeditör och en brevbärare. Expeditionen var belägen i den s.k. Cirkel stugan vid Stationsgatan.

Det året uppfördes en särskild lokal för goss-slöjd vid Hyttgatan.

Den 4 april samma år bildades nykterhetslogen nr 435 "Vårt hopp" och den 2 november bildades Sandviken - Högbo nykterhetsvänners central kommitté.

År 1903

började Sandvikens Folkets Park sin verksamhet och är bland de äldre i svensk landsort.

Högbo skolbibliotek började sin verksamhet och Elimkyrkans ungdoms förening bildades samma år.

En ny idrottsklubb bildades under namnet "Kronan", vilket namn seder- mera ändrades till Sandvikens idrottsförening.

Den 10 maj bildades nykterhetslogen nr 3193 "Vänskapsbandet" med 32 medlemmar.

År 1904

bildades arbetarrörelsens första avdelning "grupp 19" av inom Sandvikens industri anställda arbetare.

Samma år den 9 oktober höllos de första tävlingarna i allmän idrott å planen vid "Likboskogen".

År 1905

Det Litterära Sällskapet, en föregångare till våra dagars studiecirklar och bildningsorganisationer, bildades detta år.

Vid Hyttgatan invigdes Elimkyrkan tillhörande Sandvikens Baptist- församling.

En ny kooperativ förening bildades, vilken emellertid efter några år upphörde med sin verksamhet.

Den 6 november togs Fredrikskulles sanatorium i bruk för sitt ändamål. Detta år bildades Sandvikens Arbetarkommun.

År 1906

den 18 februari, bildades en avdelning av Metallarbetarefackförbundet vid ett möte på Godtemplarlokalen. 245 personer anslöto sig genast och dessutom 108 personer, som övergingo från den två år tidigare bildade "grupp 19".

År 1907

den 1 mars, bildades Sandvikens Kooperativa Kvinnogille med kooperationens idé och social verksamhet på sitt program.

1 juli bildade Kooperativa mjölkföreningen "Ceres". Sötmjölken kostade då 13 öre och den skummade mjölken 7 1/2 öre per liter.

Den 7 september invigdes Sandbacka södra skola.

Detta år öppnades den första biografen i Östlunds fastighet vid Köpman gatan. Den flyttades året efter till Templarelokalen under namnet "Stora Biografen". År 1909 flyttades biografen till Bryggaregatan. För många sandviksbor äro trevliga minnen förknippade med denna biograf, där åtskilliga tusentals meter film rullades under årens lopp.

Pingströrelsen hade fått sina första anhängare i Sandviken detta år. Personer, som gripits av den tidens väckelse, höllo regelbundna samman- komster.

Samma år bildades den första studiecirkeln inom Verdandilogen "Framåt". De 15 medlemmarna sysslade med skönlitterär läsning, men stämplades ofta som en anarkistisk klubb med nattsvarta dåd i sikte.

År 1908

utgjordes folkmängden i Högbo av 8.032 personer. 

Kretslogen "Storsjöns Strand" av IOGT bildades. Medlemsantalet uppgick vid kretsbildningen till 610 personer.

Ungefär samtidigt bildades den religiösa sammanslutningen "De Ungas Förbund".

Midsommardagen stod Jädraåparken färdig "att taga emot unga och gamla, som ville njuta av naturen i stillhet ett stycke från jäktet och dammet".

Detta år överlämnade Sandvikens Jernverks bolag till församlingen ett belopp av 10.000 kronor att användas till altartyg i en blivande ny kyrka i Sandviken.

Den 25 oktober bildades Sandvikens Gymnastik- och Idrottsklubb med bl.a. en programpunkt "att absolut bannlysa fotbollen".

År 1909

i februari bildades Sandvikens Egnahemsaktiebolag med uppgift att förmedla lån ur statens egnahemsfond till sådana bland brukets arbetare, som önskade bygga sina egna hem.

En tjänstemannaförening bildades detta år vid jernverket.

En särskild fattigvårdsstyrelse tillsattes, medan tidigare hithörande angelägenheter behandlats av kommunalnämnden.

Den 26 november flyttade enligt uppgift  den första familjen till Barrsätra.

Ur kommunalnämndens protokoll från den 22 december dessa år citeras: "Kommunalnämnden anser att förhållandena å Yttre Sandviken genom den utveckling byggnadsverksamheten där tagit, nu gör det nödvändigt att samhället skaffar sina egna institutioner på sätt kommunalförvaltningen medgiver, genom vilka samhället oberoende av den övriga kommunen, kan tillvarataga sina egna och alldeles särskilda intressen och genom beslut därom giva dem lagligt bindande verkan". En kommitté tillsattes för  att utreda frågan och inkomma med förslag. Kommitténs sammansättning: Herr Elof Andersson, direktör K.F. Göransson, bokhandlare C.A. Jacobsson, byggnadsingenjör Joh. Larsson, handelsföreståndare J.E. Nylin, bygg- mästare H.P. Jäderberg och handlanden Axel Olsson.

Sandbacka södra

År 1910

i mars bildades 1:a majblommekommittén med uppgift att genom försäljning av s.k. majblommor insamla penningar, som uteslutande skulle användas till bekämpande av tuberkulosen.

Den 15 juni avled brukspatron Henrik Göransson. Det har blivit sagt, att genom brukspatron Göranssons frånfälle har den svenska storindustrien förlorat en av sina främsta märkesmän. Och obestridligt är, att den rangplats i industriellt avseende, som Sandvikens Jernverk erövrat sig, väsentligt är en frukt av den bortgångnes framsynthet och outtröttliga energi.

Den 10 oktober sammanslöto sig platsens köpmän och näringsidkare i en förening, Sandvikens Köpmannaförening.

Den 30 oktober bildades Sandvikens Blåbandsförening och i slutet av november samma år invigdes Metodistkyrkan vid Storgatan.

Patron A.H. Göransson 1843-1910

stod flera kommunala frågor på dagordningen, och främst därvid frågan om uppförandet av ett "skolpalats". Under året beslöts också kyrko- stämman om uppförandet av ett skolhus omfattande 16 lärosalar, specialsalar och särskilt gymnastikhus samt vaktmästarebostad för en beräknad kostnad av 200.000 kronor. Som plats för skolhuset hade man ursprungligen tänkt sig den s.k. Gamla Idrottsplatsen i Yttre Sandviken. Av olika anledningar kom byggnaden emellertid att uppföras å Mur gårdsområdet.

Samma år blev det ävenledes kyrkostämmans beslut att en ny kyrka skulle uppföras inom en tid av 10 á 12 år, och för ändamålet skulle under år 1912 avsättas 5.000 kronor.

Kommunalstämman beslöt detta år att bygga ett kommunalhus, dock utan att fastslå någon viss tid och för detta ändamål uttaxera 5.000 kronor under 1912.

Den 21 mars anhöll den år 1909 tillsatta kommittén för samhällsbild- ningen att bliva upplöst, enär den icke ansåg lämpligt att Yttre Sandviken bildade municipalsamhälle om icke Sandvikens brukssamhälle och Olsbackadistriktet inrymdes i förslaget.

Den 18 maj tillsatte kommunalnämnden en ny kommitté som fick i uppdrag "att bland andra hithörande frågor särskilt göra utredning över vilken samhällsform som för det nyorganiserade samhället kan anses mest tillrådligt, samt vilket område det lämpligast bör omfatta". I denna kommitté invaldes direktör K.F. Göransson, inspektor E. Olofsson, brukstjänsteman P. Nilsson, skrivare P. E. Hansson, hr A. E. Brandt, fabrikör A.B. Forsman, hr A.J. Eriksson, hemmansägare A.G. Andersson och disponent Robert Westin.

På förslag av direktör K.F. Göransson inrättades detta år i södra änden av Hyttgatskasernen en arbetsstuga, där äldre arbetare, vilka icke kunde arbeta i jernverket, efter måttet av sin arbetsförmåga kunde hålla på med någon sorts sysselsättning.

Samma år sökte man ordna brandväsendet på Yttre Sandviken genom att tillsätta en kommitté för denna frågas handhavande.

Högbo Bruk salubjöds detta år för 500.000 kronor, men någon köpare torde icke ha anmält sig.

Sandvikens Fabriks- och Hantverksförening bildades med 25 medlemmar och ungefär samtidigt bildades Sandvikens Tennisklubb.

På hösten detta år fick Sandviken utbärning av post.

I september månad begicks en hemsk förbrytelse i skogen mellan Kungsgården och Sandviken. En 13-årig flicka hittades med avskuren strupe. För lustmordet häktades en sandviksbo som misstänkt. Till den mördade flickans begravning hade samlats över 2.000 personer.

Lördagen den 23 september utgavs första numret av Sandvikens Tidning - nyhets & annonstidning för Sandviken, Högbo, Årsunda, Järbo, Ofvansjö och Storvik. Tidningen startades av dåvarande chefredaktören för Gefle Posten, framlidne friherre Dan Åkerhjelm. Redaktör blev dåvarande redaktionssekreteraren vid samma tidning, Egon Lavard.

Vistitation i Högbo församling förrättades detta år av ärkebiskopen J.A. Ekman och i september eller oktober invigdes skolhuset i Västanbyn.

I december bildades i Sandviken en scoutkår med ett 60-tal pojkar.