|
Föråldrade eller ovanligare mått
m.m.
I afseende på många här nedan upptagna mått m.m. råder
mycken osäkerhet, då de dels
varit olika för olika orter och vid olika tider, dels aldrig varit i lag
bestämda. Särskilt må nämnas: fat och hund osmundsjern, hö- och vedmått,
kolmått, åkermått, m.fl. |
|
Ankare,
seVaror, flytande |
Apoteksqvintin:
stundom förekommande benämning på drakma. |
Ask
honung = 3 kannor = 7,9 liter. |
Ass,
svenska, eller såsom de ock kallades, troyska eller holländska ass, utgjorde före
1855 enheten för svenska vigten |
Bandland,
se Åkermått. |
Bergslagshammarvigt
= bergsvigt. |
Dukat,
såsom vigtbenämning = 1 qvintin guldvigt. |
Dukatvigt
= guldvigt. |
Faat,
gammal benämning på kappe. |
Famn,
se Vedmått. |
Fast
mål, se Mål. |
Fat,
se Varor, flytande. |
Fat
osmundsjern motsv. vanl. 20 lispund viktualievigt =
170 kilogr. |
Fjerdingsland,
se Åkermått. |
Fjerdingsväg
= en fjerdedels gammal mil = 2.7 kilometer. |
Flaka,
se Sillkärra.
|
Foder,
se Varor, flytande. |
Garnmått:
1 tråd eller hvarf (kring haspeln) = 2 1/2 alnar
= 1.48
meter.
1 pasman eller knäpp = 100 trådar = 250 alnar = 148.45
meter.
1 härfva eller sträng lingarn = 16 pasman = 4000 alnar =
2375,23 meter
1 härfva eller sträng klädes-, filt-, bomulls- och
redgarn = 12 pasman = 3000 alnar = 1781,42 meter.
|
Gillling,
se Hömått. |
Gran
(juvelvigt), se detta ord. |
Gran
(längdmått) = 0.1 decimallinie = 0.3 millimeter. |
Halfankare
= 7 1/2 kannor = 19.6 liter (jfr Varor, flytande). |
Halffat
= 30 kannor = 78.5 liter (jfr Varor, flytande). |
Halfjumfru
= 1/64 kanna = 4.1 centiliter. |
Halfkappe
fast mål = 63/64 kanna = 2.6 liter. |
Halfkappe
löst mål = 7/8 kanna = 2.3 liter. |
Halfkappe
malt = 1 5/128
kanna = 2.7 liter. |
Halfkappe
salt = 119/128 kanna = 2.4 liter. |
Halfqvarter
(längdmått) = 3 verktum = 7.4 centimeter. |
Halfqvarter
(rymdmått) = 2 jumfrur = 16.4 centiliter. |
Halfskäppa
= en half skäppa (se detta ord). |
Halfspannland
= 1/2 spannland (jfr Åkermått). |
Halfstop
= 2 qvarter = 6.5 deciliter. |
Halftunna
= en half tunna. |
Halfåm
= 30 kannor = 78.5 liter (jfr Varor, flytande). |
Hammarvigt
= bergsvigt. |
Handels-
eller kommersläst = 1134 kannor = 29.7 hektoliter. |
Handtverksmått
= verkmått. |
Helfat
= Fat (se Varor, flytande). |
Holländska
ass, se Ass. |
Hummerträ
= 24 kannor = 62.8 liter. |
Hund (hundert, hundra) osmundsjern motsvarande vanligen 4
lispund viktualievigt = 34 kilogram |
Hvarf
(kring haspeln), se Garnmått. |
Härfva,
se Garnmått. |
Hömått:
1 kronoparm = 1 kubikfamn = 5.65 kubikmeter.
1 parm (i Stockholm) = 84 39/64 kubikalnar = 17.72 kubikmeter.
Vid skattlänggning beräknades flerstädes:
1 sommarlass hö = 25 lispund = 213 kilogram.
1 vinterlass hö = 50 lispund = 425 kilogram.
1 gilling hö = 30 kubikalnar = 6.28 kubikmeter.
I en
Kungl resolution (4/3 1774) bestämmes
1 lass hö = 40 lispund = 340 kilogram.
|
Jernvigt
= stapelstadsvigt. |
Jernvägsfamn,
se Vedmått. |
Juvel-
och perlvigt: 1 karat = 4 gran = 20.4 centigram.
1 gran = 1 1/16 ass = 5.1 centigram.
|
Kabellängd
= 100 famnar = 178.14 meter. |
Kalkså
= 28 kannor = 0.73 hektoliter. |
Kannland,
se Åkermått. |
Karat,
se Juvel- och perlvigt. |
Kas,
se Vedmått. |
Kistland,
se Åkermått. |
Knäpp
eller pasman, se Garnmått. |
Kolläst,
se Kolmått. |
Kolmått:
1 tunna = 63 kannor = 1.6 hektoliter.
1 läst, kolläst eller tolftunnestig = 19.8 hektoliter.
I Stora Kopparbergs bergslag mättes dock till 1856 med löst mål, så
att derstädes var til nämnda tid
1 tunna = 56 kannor = 1.5 hektoliter.
1 läst = 12 tunnor löst mål = 17.6 hektoliter.
1 skrinda eller kolskrinda = 18 tunnor löst mål = 26,4
hl.
Anm.
En mätstig, beräknad att lemna 12 tunnor kol, med tunna uppmätta, innehöll
stereometriskt ej mer än 64.558 kbfot = 1.69 kbm., och en mätskrinda som på
samma sätt lemnade 18 tunnor kol, var endst 94.292 kbfot = 2.47 kbm.
Ryss,
skrinda eller stig benämnas de fordon med
hvilka kol vanligen fraktas. Då dessa fordon ofta voro af bestämd storlek,
olika på olika orter, begagnades de flerstädes såsom kolmått. så funnos sådana
ā 6 tunnor fast mål = 9.9
hektoliter
ā 8
"
" "
= 13.2 "
ā 12 "
" "
= 19.8 "
ā 18 "
" "
= 29.7 "
ā 24 "
" "
= 39.6 "
ā 36 "
" "
= 59.4 "
En storstig
innehöll flerstädes 18 tunnor = 29.7 hektoliter; annanstädes 24 tunnor = 39.6
hektoliter.
I Roslagen lär hafva begagnats storryss, innehållande 40 tunnor
= 66 hektoliter.
|
Kolryss eller ryss,
kolskrinda eller skrinda, koltunna, se Kolmått. |
Kommers- eller handelsläst
= 1134 kannor = 29.7 hektoliter. |
Kopparvigt =
stapelstadsvigt. |
Kronoparm, se
Hömått. |
Kubikgran = 0.001
kubikdecimalinie = 0.026 kubikmillimeter. |
Kubikmil, gammal = 1.22
kubiknymil. |
Kubikskrupel = 0.000001
kubikdecimallinie = 0.000026 kubikmillimeter. |
Lakegodstunna = 48 kannor
= 1.26 hektoliter. |
Lass hö, se
Hömått. |
Lod, medicinskt = 1/2 uns
medicinalvigt. |
Läst: kolläst, kommers-
eller handelsläst, skeppsläst, se dessa ord. |
Lätt vigt, se Vigt. |
Löst mål, se Mål. |
Markland, se Åkermått. |
Medicinskt lod, se Lod. |
Metallvigt =
stapelstadsvigt. |
Milje, en fordom vid alla
vallonhamrar i Sverige begagnad egentligen brabantsk vigt = 3 3/4 skeppund
stapelstadsvigt = 510 kilogram. |
Minut (längdmått) =
knop. |
Myntvigt, gammal =
silfvervigt. |
Mål, fast = tunnor ā 63
kannor med underafdelningar. |
Mål, löst eller struket
= tunnor ā 56 kannor med underafdelningar. |
Mätskrinda, se Kolmått. |
Mätstig, se Kolmått. |
Ort (rymdmått) =
jumfru. |
Ostronträ = 16 kannor =
41.9 liter. |
Oxhufvud, se Varor,
flytande. |
Palm eller parm,
se Hömått. |
Parm roslagssten = 48
kubikalnar = 10 kubikmeter. |
Pasman eller knäpp,
se Garnmått. |
Penningland, se Åkermått. |
Perlvigt, se Juvel- och
perlvigt. |
Pipa, se Varor, flytande. |
Qvadratgran = 0.01
qvadratdecimallinie = 0.09 qvadratmillimeter. |
Qvadratskrupel = 0.0001
qvadratdecimallinie = 0.0009 qvadratmillimeter. |
Registerton, se Ton. |
Ryss, kolryss, se Kolmått. |
Sillkärra eller flaka
och sillmätartunna, med hvilka färsk sill mättes, voro ursprungligen
48 kannor, ökades til 63 samt bestämdes slutligen till 80 kannor = 2.09
hektoliter. |
Sillmätartunna,
se Sillkärra. |
Sjettungsland, se Åkermått. |
Skeppsläst eller svår
läst svarade i vigt mot 18 skeppund stapelstadsvigt = 2448 kilogram och i
rymd mot 1480 kannor = 38.7 hektoliter |
Skogsfamn, se Vedmått. |
Skrinda, kolskrinda, se
Kolmått. |
Skrupel (längdmått) =
0.01 decimallinie = 0.03 millimeter. |
Skäppa, i sydligare
landskapen vanligen 1/6 tunna, på andra orter 1/5 eller 1/4 tunna. |
Skäppland, se Åkermått. |
Snesland, se Åkermått. |
Sommarlass hö, se
Hömått. |
Spannland, se Åkermått. |
Spilträ eller spilträstunna
= 48 kannor = 1.26 hektoliter. |
Stafrum, se Vedmått. |
Stockholmsvigt =
stapelstadsvigt. |
Storryss, se Kolmått. |
Storstig, se Kolmått. |
Struket mål, se Mål. |
Sträng, se Garnmått. |
Svår läst, se Skeppsläst. |
Sågaln (vid flottans
varfsstationer) = 300 qvadratdecimaltum = 2645 qv.cm. |
Tolftungsland, se Åkermått. |
Tolftunnestig, se Kolmått. |
Ton eller registerton
(mått på fartygs dräktighet) = 108.187 kubikfot = 2.83 kubikmeter.
Anm. Härmed må ej förblandas de äfven i Sverige mycket använda
engelska benämningarna ton, dels en vigt = 2390 pund viktualievigt = 1016
kilogram, dels ett rymdmått = 1.132 kubikmeter.
|
Tredjung = ostronträ, se
detta ord. |
Troyska ass, se Ass. |
Tråd, se Garnmått. |
Trä, se Ostronträ och
Hummerträ. |
Uppstadsvigt begagnades i
Gefle istället för stapelstadsvigt, ehuru Gefle var stapelstad. |
Utskeppningsvigt =
stapelstadsvigt. |
Varor, flytande: förutom
tunnan ā 48 kannor med underafdelningar och kannan med underafdelningar
begagnades såsom mått äfven följande:
1 ankare
= 15 kannor = 39.3 liter.
1 fat, helfat eller åm =
60 "
= 157.0 " .
1 oxhufvud
= 90
" =
235.6 " .
1 pipa
= 180 "
= 471,1 " .
1 foder
= 360 "
= 942.2 ".
Anm. Oxhufvud, pipa och foder hafva dock aldrig varit i lag bestämda.
|
Vedfamn, se Vedmått. |
Vedmått:
1 famn
ved håller i höjd 6 fot, i bredd 8 fot. Vedens längd är vanligen antingen 3
fot ("6 qvarters famn"), då famnenes kubikinnehåll är 144 kubikfot
= 3.77 kbm, eller 2 1/2 fot ("5 qvarters famn"), då kubikinnehållet
blir 120 kubikfot = 3.14 kbm.
Vid några jernvägar brukas s.k. jernvägsfamn, innehållande 147
kubikfot = 3.85 kubikmeter.
En kas ved (i Falun) är 6 fot bred och 4 fot hög. Vedens längd
vanligen 2 1/2 ā 3 fot.
Stafrum betyder i allmänhet en uppstaplad
vedhop, tätt
sammanlagd, af kubisk form, 3 alnar hög samt lika bred och lång.
Så väl vedfamnen som stafrummet har dock beräknats mycket olika på
olika orter och tider. vid Sala silfververk t.ex. räknades, att ett stafrum
grufved borde vara 13 qvarter högt och bredt samt veden 11 qvarter lång,
d.v.s. 29/64 kubikalnar = 6.08 kubikmeter.
Vid Falun åter och flerstädes var en famn grufved 3 alnar i höjd och
bredd och vedens längd 5 qvarter, innehållande en sådan famn 11 1/4 kub.aln =
2.36 kub.meter.
På flere ställen räknades en famn kolved = 1 kubikfamn = 5.65
kubikmeter: på andre åter ansågs ett stafrum kolved böra vara 3 alnar i höjd
och bredd af 3 1/2 alnar lång ved, innehållande ett sådant 31 1/2 kubikalnar
= 6.6 kubikmeter.
I åtskilliga bergslag var en skogsfamn 3 1/4 alnar i höjd, bredd och längd
eller 34 21/64 kubikalnar = 7.2
kubikmeter.
|
Vigt, lätt =
stapelstadsvigt. |
Vigt, svår =
viktualievigt. |
Vinterlass hö, se Hömått. |
Åkermått: Utom de
vanliga måtten tunnland och kappland begagnades ofta följande
1 kannland = 1000 qvadratfot = 0.88 ar.
1 fjerdingsland = 4 kappland = 6.17 ar.
1 halfspannland = 8 kappland = 12.34 ar.
1 spannland = 16 kappland = 24.68 ar.
I Dalarna brukas alldeles egendomliga åkermått, nämligen:
1 kafvelland = 0.36 qvadratalnar = 0.13 qvadratmeter.
1 bandland = 36 qvadratalnar = 0.13 ar.
1 snesland = 360 qvadratalnar = 1.27 ar.
1 kistland = 3600 qvadratalnar = 12.69 ar.
1 spannland = 7200 qvadratalnar = 25.39 ar.
Följande gamla benämningar på jordområden kunna
endast ungefärligen bestämmas:
1 penningland ungefär lika med
2 ar.
1 örtugsland
"
" "
16 ar.
1 öresland
"
" "
48 ar.
1 markland
"
" "
4 hektar.
1 skäppland
"
" "
8 ar (vanligast).
Sjettungland, åttungland och tolftungland hafva
aldrig, lika litet som hemman eller mantal, varit något bestämdt ytmått.
|
Åm, se Varor, flytande. |
Åttungsland, se Åkermått. |
Öresland, se Åkermått. |
Örtugsmått, se Åkermått. |
|
Enligt
1855 års förordning.
|
Längdmått:
1
ref = 10 stänger.
1
stång = 10 fot.
1
fot = 10 tum.
1
tum = 10 linier.
1
mil = 36 000 fot.
|
Ytmått:
1
qv.ref = 100 qv.stänger.
1
qv.stång = 100 qv.fot.
1
qv.fot = 100 qv.tum.
1
qv.tum = 100 qv.linier.
|
Rymdmått:
(1
kub.ref = 1000 kub.stänger).
(1
kub.stång = 1000 kub.fot).
1
kub.fot = 10 kannor.
1
kanna = 100 kub.tum.
1
kub.tum = 1000 kub.linier.
|
Vigt:
1
nyläst = 100 centner.
1
centner = 100 skålpund.
1
skålpund = 100 ort.
1
ort = 100 korn.
Medicinalvigten
bibehölls oförändrad till 1870, då gramvigten blef stadgad vigt för
medicinalier.
|
Metersystemet
till fot, tum och linier (decimalmått)
1
mm = 0.34 linier
1
cm = 3.37 linier
1
dm = 3 tum 3.7 linier
1m
= 3 fot 3 tum 6.8 linier
10
m = 33 fot 6 tum 8.1 linier
100
m = 336 fot 8 tum 1 linier
1000
m = 3 368 fot 9 linier
|
Kilometer till
ref, stänger och fot
0.1
km = 3 ref 3 stänger 7 fot
1
km = 33 ref 6 stänger 8 fot
10
km = 336 ref 8 stänger 1 fot
|
Kilometer till
ref
1
km = 34 ref
10
km = 337 ref
100
km = 3368 ref
|
Kilometer till
gamla mil
1
km = 0.1 gammal mil
10
km = 0.9 gammal mil
100
km = 9.4 gammal mil
1000
km = 93.6 gammal mil
|
Nymil till ref,
stänger och fot
0.1
nymil = 33 ref, 6 stänger 8 fot
1
nymil = 336 ref 8 stänger 1 fot
10
nymil = 3368 ref 9 fot
|
Metersystemet
till alnar, tum och linier (verkmått)
1
mm = 1/2 linier
1
cm = 5 linier
1
dm = 4 tum 1 liner
1
m = 1 aln 16 tum 5 linier
10
m = 16 alnar 20 fot 2 linier
100
m = 168 alnar 9 tum 9 linier
1000
m = 1684 alnar 1 tum 1 linier
10
km = 16 840 alnar
100
km = 168 405 alnar
|
Kilometer till
gammal mil
1
km = 1/16 gammal mil
2
km = 3/16 gammal mil
3
km = 1/4 gammal mil
4
km = 3/8 gammal mil
5
km = 7/16 gammal mil
6
km = 9/16 gammal mil
7
km = 5/8 gammal mil
8
km = 3/4 gammal mil
9
km = 13/16 gammal mil
10
km = 15/16 gammal mil
100
km = 9 3/8 gammal mil
1000
km = 93 9/16 gammal mil
|
Kilometer
till knop
1
km = 0.5 knop
10
km = 5.4 knop
50
km = 27 knop
Erinran:
En knop motsvarar en engelsk sjömil.
|
Kilometer
till geografiska mil ( sjömil)
1
km = 0.1 geografisk mil
10
km = 1,3 geografisk mil
100
km = 13.5 geografisk mil
|
Qvadratmetersystemet
till qv.fot, qv.tum och qv.linier (decimalmått)
1
qv.mm = 0.11 qv.linier
10
qv.mm = 1.13 qv.linier
1
qv.cm = 11 qv.liner
10
qv.cm = 1 qv.tum 13 qv.linier
1
qv.dm = 11 qv.tum 34 qv.linier
10
qv.dm = 1 qv.fot 13 qv.tum och 44 qv.linier
1
qv.m = 11 qv.fot 34 qv.tum
10
qv.m = 113 qv.fot 44 qv.tum
100
qv.m = 1134 qv.fot 41 qv.tum
|
Ar till
qvadratref och qvadratstänger
1
ar = 11.34 qv.stänger
10
ar = 1 qv.ref 13.44 qv.stänger
100
ar = 11 qv.ref 34.41 qv.stänger
1000
ar = 113 qv ref 44.05 qv.stänger
|
Ar till
tunnland och kappland
1
ar = 0.65 kappland
10
ar = 6.48 kappland
100
ar = 2 tunnland 0.82 kappland
1000
ar = 20 tunnland 8,23 kappland
|
Kilogram till
skeppund, lispund, skålpund och lod
1
kg = 2 skålpund 11 lod
10
kg = 1 lispund 3 skålpund 17 lod
100
kg = 11 lispund 15 skålpund 8 lod
1000
kg = 5 skeppund 17 lispund 12 skålpund 17 lod
10
000 kg = 58 skeppund 16 lispund 5 skålpund 6 lod
100
000 kg = 588 skålpund 2 lispund 12 skålpund
|
Kilogram till
stapelstadsvigt
1
kg = 3 marker
10
kg = 1 lispund 9 marker
100
kg = 14 lispund 14 marker
1000
kg = 7 skeppund 7 lispund 1 marker
10
000 kg = 73 skeppund 10 lispund 7 marker
100
000 kg = 735 skeppund 3 lispund 5 marker
|
Kilogram
till bergsvigt (med slitningsmån)
1
kg = 3 marker
10
kg = 1 lispund 7 marker
100
kg = 13 lispund 6 marker
1000
kg = 6 skeppund 13 lispund 1 marker
10
000 kg = 66 skeppund 10 lispund 12 marker
100
000 kg = 665 skeppund 6 lispund 2 marker
|
Gram
till libra, uns, drachma, skrupel och gran
1
gram = 16.2 gran
10
gram = 2 dr. 2 sk. 1.7 gran
100 gram = 3 uns 2 dr. 2 sk. 16.7 gran
1000 gram = 2 libra 9 uns 5 dr. 1 sk. 7.1 gran
|
Decimaltum
till centimeter
1
tum = 2.97 cm
10
tum = 29.69 cm
100
tum = 296.90 cm
|
Fot till meter
1
fot = 0.30 m
10
fot = 2.97 m
100
fot = 29.69 m
Tio
fot är lika med en stång.
|
Stänger till
meter
1
stång = 3 m
10
stänger = 1 ref = 29.7 m
100
stänger = 10 ref = 296.9 m
|
Alnar till
meter
1
aln = 0.6 m
10
alnar = 5.9 m
100
alnar = 59.4 m
1000
alnar = 593.8 m
|
Famnar till
meter
1
famn = 1.8 m
10
famnar = 17.8 m
100
famnar = 178.1 m
1000
famnar = 1781.4 m
|
Tunnland och
kappland till ar
0.1
kappland = 0.15 ar
1
kappland = 1.54 ar
10
kappland = 15.43 ar
32
kappland = 1 tunnland = 49.37 ar
10
tunnland = 493.65 ar
|