VÄSTERGÖTLAND
Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg
|
|
|

|

|
 |
1. I Västergötland möts Sydsvenska höglandet och Mellansvenska låglandet
på bred front. Lägg märke till den starkt brutna terrängen i sydväst!
De s.k. Västgötabergen reser sig brant över slätten. Falbygden och slätten
kring Tidan ligger ganska högt. Mörk färg! - Jämför Vänerns och Vätterns
stränder! Många linjer i landskapet har samma riktning som Vätterns strand.
Förkastningar! - Västergötlands vapen: ginstyckad sköld med ett upprätt
lejon. Färger: svart och guld växelvis. I övre fältet två sexuddiga
silverstjärnor.
|
 |
2. Gränsbygden mot Småland är ett högland med skogklädda åsar och
högplatåer. Här finns också stora mossmarker. Bilden visar sjön
Åsunden med Ulricehamn på sluttningen. Öster om Ulricehamn ligger
landskapets högsta punkt, Galtåsen, 362 m ö.h.
|
 |
3. I söder och sydväst övergår höglandet i lägre skogsbygder med talrika
sprickdalar och smala, långsträckta sjöar. Dalsidorna är ofta
tvärbranta och terrängen mycket svårframkomlig. Sjön Stora Färgen söder om
Alingsås.
|
 |
4. Bebyggelsen är tätast kring sjöarna och i dalgångarna. Den ljusa
odlingsbygden på lerbottnarna står i skarp kontrast till den mörka
skogsbygden på den högre liggande moränmarken. Sjön Anten.
|
 |
5. Västergötland har stora gods och herrgårdar även utanför den
egentliga slätten. Detta är Kobergs slott sydost om Trollhättan.
Slottet byggdes i början av 1600-talet. Tillhör släkten Silfverschiöld.
|
 |
6. I trakten av Göteborg får landskapet starkt tycke av Bohuslän.
Samma kala berg, som brant reser sig över slingrande dalslätter, vilkas
plana lerbottnar visar, att de en gång varit djupa fjordar. Denna del av
Västergötland räknas ju också till Göteborgs och Bohus län! Bilden visar
Säveåns dalgång vid Partille, men bygden utmed Göta älv har samma natur.
Göteborgs förortsbebyggelse tränger raskt fram i dessa lätt tillgängliga
dalstråk.
|
 |
7. Över slätten i mellersta delen av landskapet reser sig Västgötabergen,
uppbyggda av lagrade bergarter. De olika lagren har från början
avsatts som slam på bottnen av ett hav, som för många millioner år sedan
täckte vårt land. - Den övre bilden visar en genomskärning av Kinnekulle
från norr till söder. Lagerföljden är i ordning nedifrån: urberg, sandsten,
alunskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp. Trappen är en hård bergart av
vulkaniskt ursprung. Den har skyddat de underliggande lagren från att
förstöras. - Den mellersta bilden visar Kinnekulles profil med riktiga
proportioner. - Den undre bilden visar Halle- och Hunneberg (B och C) samt
Vänern (A). I dessa berg är lagerföljden oregelbunden. Lagren 4 och 5
saknas, och kalkstenen ligger insprängd i alunskiffern, ofta i form av stora
bollar. Lägg märke till förkastningslinjen mellan bergen! Landsväg och
järnväg! I sprickorna ovanpå bergtaken finns sjöar.
|
 |
8. Kinnekulles karakteristiska profil dominerar både slätten och Vänern.
Bergets höjd över Vänern är 263 m. Bilden är tagen från hamnen i Lidköping
tvärs över Kinneviken. Jämför med föregående bild!
|
 |
9. Kalkstenen på Kinnekulle har en mäktighet av drygt 60 m.
Kalklagret reser sig tvärbrant över alunskiffern, liksom denna stiger rätt
upp från sandstenen. Branterna kallas klevar (av kliva). Bilden visar en
liten körväg upp genom rödstenskleven. Klipporna har rundats i det hav, som
efter istiden täckte norra Västergötland till en höjd av 125 m över den
nuvarande havsytan.
|
 |
10. Trappen eller diabasen är hård men spricker sönder i kantiga block.
Bergsidan blir trappstensformig! Frostsprängningen gör, att en väldig
blockvall bildas nedanför stupet. Detta är Halleberg. Trappmössan är 60 m
tjock. Lägg märke till barrskogen på bergtaket! Här finns en kronopark med
en talrik älgstam. Kungajakter!
|
 |
11. I Falbygden består bergen endast av trapp och lerskiffer, medan
slätten mellan dem gömmer de övriga lagren. De lättvittrade
bergarterna gör slätten mycket bördig, trots att den ligger omkring 220 m
ö.h., 80-90 m över ishavets högsta nivå. Bilden är tagen från Ållebergs
"änne" mot norr. Den raka bergkonturen till vänster är Mösseberg. Lägg märke
till trappblocken!
|
 |
12. Falbygden ger liksom Skaraslätten ett intryck av helåkersbygd.
På slätten finns socknar med 90 % åker. Den intensiva uppodlingen tyder på
uråldrig bebyggelse. Men bilden gör inte rättvisa åt den vågiga slättens
skönhet en strålande sommardag eller kanske ännu hellre en av de första
höstdagarna, då luften är klar och blicken kan följa bergkonturerna i
fjärran. Även denna bild är tagen från Ållebergs ände. Till vänster i
horisonten Billingen. Så följer en liten kulle, Borgundaberget. Nästa raka
taklinje är Plantaberget, som genom en bred sänka skiljes från Varvs- och
Gerumsbergen.
|
 |
13. Hornborgasjön var en gång slättens förnämsta prydnad.
Skandinaviens artrikaste fågelsjö! På vårarna svämmade sjön över sina
bräddar och gjorde skada på strandängarnas åkrar. Den sänktes i flera
omgångar, varvid 4.000 tunnland odlingsbar mark kom i dagen. Men växt- och
djurlivet led obotlig skada. Sjön har förvandlats till djungel av vass och
vide, och djupet är föga mer än en meter vid högvattenstånd. Vi ser
Hornborgasjöns skålformiga dal från Bjällums lider vid foten av Billingen.
Bilden är tagen på sommaren. På våren sväller gölarna ut till en
sammanhängade vattenyta.
|
 |
14. Vattenvägen mellan Västerhavet och Vättern (Östersjön) är en omtyckt
turistled. Den undre bilden gör en schematisk bild av
höjdförhållandena. Siffran 1 betyder Göteborg, 2 Lilla Edet, 3 Trollhättan,
4 Brinkebergskulle, 5 Vänern, 6 slussarna vid Sjötorp och Hajstorp, 7 sjön
Viken, 8 Vättern. Talen 98 och 120 anger sjöarnas djup. - Den övre bilden
visar slussningen.
|
 |
15. Högsta punkten på Göta kanal ligger i sjön Viken, 91,5 m ö.h.
Bilden är från Forsviks kanal sydost om sjön, där båten tar det lilla steget
ned till Vätterns nivå, 88 m ö.h. Kanalen går här rakt genom skogen, så att
strändernas björkar nästan sopar däcket. Båten passerar just en landsvägsbro
med klaffar.
|
 |
16. Vänern har i allmänhet låga stränder. Sjön är också tämligen
grund i förhållande till sin storlek, endast 98 m. På många ställen finns
präktiga sandstränder, som lockar till bad. Detta är stranden i närheten av
Lidköping. Staden skymtar i horisonten.
|
 |
17. Vänern är mer än en sjö, den är ett innanhav med fri horisont.
Åtta av Sveriges landskap är mindre än Vänern. Detta är utsikten från
Halleberg över slätten och sjön.
|
 |
18. Vid Trollhättan trängs Göta älv samman i en smal fåra och bildar en
rad forsar och fall av omkring 30 m höjd. Fallen har kringgåtts
medelst slussar, och vattenkraften har tillvaratagits i stora
kraftstationer. Människan har omskapat naturen. Fallen ligger numera
alldeles torra. Den vackra bilden finns inte längre.
|
 |
19. Älven avspärras genom en väldig damm ovanför fallen, och vattnet
tvingas in i en kanal, som leder till kraftverkets turbiner. Vi ser
här tre ting: i förgrunden dammbyggnaden över älven, bortom den kraftkanalen
och längst bort trafikkanalen. Den stora byggnaden är Stadshus och
Stadshotell.
|
 |
20. I Trollhättan finns tre olika slusstrappor, invigda 1800, 1844 och
1916. Endast den yngsta användes. Den har fyra stora slussar av 90 m
längd. Tack vare Trollhätte kanal kan oceangående fartyg gå upp i Vänern.
Båtar med ett djupgående av 4,6 m kan passera slussarna.
|
 |
21. Mellan Vänern och Vättern har Göta kanal slussar av 32 m längd, och
leden är 3 m djup. Vi ser en av de vackra vita turistbåtarna, som går
mellan Göteborg och Stockholm.
|
 |
22. Göteborgs präktiga hamn bildas av Göta älv, som i centrum av staden
är omkring 500 m bred. Älven kantas av kajer, som har en längd av 17
km. Vi ser den s.k. Träpiren, tilläggsplats för de vita skärgårdsbåtarna.
Närmast ligger två bogserbåtar. Stranden till höger är Hisingen. Lägg märke
till raden av lyftkranar!
|
 |
23. Göteborg har Västkustens största fiskhamn. Tidigt på morgnarna
hålles auktion på den fisk, som införts, varefter den per bil och tåg
skickas ut i landet. GG på båtarna anger, att de hör hemma i Göteborgs
skärgård.
|
 |
24. Göteborg vetter mot väster, mot världshaven. Staden har också
vår största exporthamn. Vi ser Älvsborgsfjorden med silhuetten av fästningen
Nya Älvsborg, som en gång bevakade inloppet till Göteborg. Här går vägen
till Amerika.
|
 |
25. Västergötland är tätt bebyggt. Samhällen, de svarta prickarna,
ligger särskilt tätt omkring Göteborg, utefter järnvägarna och i
floddalarna. Här finns industri av alla slag. - De skuggade områdena ligger
mer än 200 m ö.h. - De streckade linjerna är smalspåriga järnvägar.
Västgötaslätten har ett omfattande nät av sådana järnvägar med Skara som
centrum. Linjer med tvärstreck är elektrifierade. - Diagrammet upptill visar
i ordning åker, äng, skog och övrig mark i landskapet. - Rutan 5 visar
folktätheten per km² i hela Sverige, ruta 6 i
Västergötland.
|
 |
26. Västergötland är Sveriges folkrikaste landskap. Man får dock
inte glömma, att storstaden Göteborg hör hit och förrycker siffrorna.
Stapeln nr 1 är hela folkmängden: A Skaraborgs län, B Älvsborgs län och C
den del, som hör till Göteborgs och Bohus län. Stapeln nr 2 är Göteborgs
folkmängd, nr 3 folkmängden i Borås, nr 4 folkmängden i alla övriga städer
och nr 5 alla städers sammanlagda folkmängd. Göteborgs betydelse framträder
klart.
|
 |
27. Falbygden har en uråldrig kultur. Här finns talrika minnen från
de tre fornåldrarna. Detta är en gånggrift från Luttra socken på Ållebergs
välodlade sluttning. Falbygden har 240 av landets omkring 330 gånggrifter.
|
 |
28. Även kristen kultur kom tidigt till Västergötland. Kyrkornas
antal är stort. Detta är Våmbs lilla kyrka på Billingen, byggd på
1100-talet. Romansk stil! Kalksten!
|
 |
29. Skara domkyrka är byggd i gotisk stil. Den påbörjades i romansk
stil, men man byggde länge på de gamla katedralerna, och smaken hann
förändras. Tornen syns miltals över slätten. Sandsten.
|
 |
30. Läckö slott är ett ståtligt minne från vår stormaktstid. Det
tillhörde då Magnus Gabriel De la Gardie. Betydande delar av slottet är från
medeltiden, då det var skarabiskoparnas fasta borg. Slottet ligger på en
udde i Vänern. Det har 250 rum!
|
Litteratur: Svenska Turistföreningens resehandbok: Sydvästra Sverige.
STF:s årsskrift 1924, särskilt en uppsats av Helge Nelson, Västgötarnas
rike.
Gumperts AB Gbg, 1949 |
|
|