Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

I norra och mellersta delen av landskapet är höjden omkring 50 m, i sydost 70 m. Reliefkartan ger en överdriven bild av de verkliga höjdskillnaderna. Roslagen och skärgården genomkorsas av sprickdalar och förkastningar, som skapar en mycket småbruten terräng med branta stup. Skärgårdsöarna ligger i rader efter förkastningslinjerna, som också bestämmer riktningen av vikar och sund.

Här fanns det berömda offertemplet, av vilket rester återfunnits under golvet i den nuvarande kyrkan. Vi ser också två av de tre stora kungshögarna från tiden 4-600 e.Kr. Enligt sagan begravdes här kungarna Aun, Egil och Adils, och sagan torde ha rätt. Den största av högarna är 12 m hög och har en bottendiameter av 60 m. Den vita strimman är en av tusentals turister upptrampad stig. Slätten skymtar. Landhöjningen bidrog att minska Gamla Uppsalas betydelse som landskapets centrum. Vattenvägarna dit grundades upp, och Östra Aros en halv mil söderut vid Fyrisån blev hamnplats.

Moränen är gömd under ett lerlager så tjockt, att det kan vara hundra meter ner till fast berg. Både lera och morän innehåller kalk, särskilt i norra Uppland. Kalken härrör från lagrade bergarter på Bottniska vikens botten. Vi ser slätten med Uppsala i bakgrunden. Slottet och Domkyrkan! Höjdsträckningen är Uppsalaåsen, en av de många rullstensåsarna.

Bilden visar Storån (Lägg märke till namnet!) i Husby-Långhundra socken sydost om Uppsala. Storån var en del av farleden mellan Trälhavet norr om Vaxholm och Uppsala. Gårdarna ligger på moränmarken ett gott stycke från ån. Sankmarkerna närmast ån har förvandlats till åker.

Åsarna går från norr till söder, moränryggarna från öster till väster. De parallella moränstråken visar, att den retirerande isen tidvis stod stilla. Ibland ryckte den rentav fram på nytt och sköt ihop gruset framför sig till ännu högre vallar. Bilden är från trakten väster om Enköping. Skog på moränmarken. I förgrunden rader av block som sticker upp ur leran.

Detta är en vårbild från Stäket.

Vi ser Hemlanden, det stora gravfältet utanför stadsvallen, där många hundra döda vilar under de låga kullarna i den vackra lövängen. Birka ödelades omkring år 1000.

Detta är en bild från Hjälstaviken, där skaror av knölsvanar häckar i vassarna. Lägg märke till det höga underredet på boet!

Norra Björkfjärden. Mälaren är 12 mil lång. Största djupet 64 m.

Staden grundades i början av tiohundratalet. År 1187 härjades den av hedniska sjörövare från andra sidan Östersjön. Om Sigtunas forna storhet vittnar utom stadskyrkan (från 1200-talet) de mäktiga ruinerna av tre gråstenskyrkor från 1000-talet: S:t Olof, S:t Lars och  S:t Per. Deras kraftiga torn visar, att de även tjänat försvarsändamål. Detta är S:t Olov.

Stormaktstidens adelsmän byggde gärna i dessa nejder, som både sommar och vinter hade goda förbindelser med huvudstaden. Detta är Viks slott sydväst om Uppsala. Det byggdes omkring år 1500. Grundplanen är 12 x 24 m och byggnadens höjd 47 m. Till höger skymtar trappan, som leder direkt upp i fjärde våningen. Slottet ligger ju in en sluttning! Fönstren var från början ganska små. Vik är nu folkhögskola och lantmannaskola.

Där föddes kung Gustav, som alltfort gärna vistas på slottet. Det stora slottsbygget påbörjades av änkedrottning Hedvig Eleonora år 1662. De franska 1600-talsslotten utgjorde förebild, men man byggde i hundra år, och smaken förändrades. Parken prydes av bronsstatyer, som hemförts som krigsbyte. Vi ser Herkulesfontänen, som togs i Danmark under Karl X Gustavs krig.

Här har malm brutits sedan mitten av 1400-talet, först silvermalm och sedan järnmalm. Vi ser Storrymningen i Dannemora, en 200 m lång "stöt", som uppkommit genom ras. Gruvan är 350 m djup.

Under 1700-talet fanns i Uppland 40 masugnar och järnbruk. Kvar är Österby och Söderfors. Bilden visar, hur det flytande stålet tappas i kokillerna, där det stelnar till göt. Här sker tackjärnets förädling till stål i elektriska ugnar, elektrostål. Söderfors.

Här levde en duktig arbetarstam, som styrdes med patriarkalisk myndighet av sin brukspatron. Vallonerna! Detta är Storgatan i Söderfors med arbetarbostäder från senare hälften av 1700-talet. I våra dagar betyder skogen mer än malmbergen. Uppland har gott om skog, 55 % av landarealen.

Den vidgar sig på långa sträckor till breda sjöar. På älven flottas ofantliga mängder av timmer. Nära Älvkarleby.

Älven har inom Uppland en fallhöjd av 56 m. Bilden visar den gamla träbron strax nedom fallen vid Älvkarleby, Karl XIII:s bro, byggd 1814-1816.

Roslagen genomkorsas av förkastningar och sprickdalar. Till följd därav uppkommer rader av öar och skär, långsmala vikar och sund samt branta bergstup, som naturligtvis har ringa höjd men likväl märks i terrängen. En ringa höjning av havsytan skulle återigen förvandla Roslagens fastland till verklig skärgård. Vi ser Blidösund mellan Yxlan och Bildö söder om Furusund. Lägg märke till den söndertrasade strandlinjen, barrskogen och de små åkerfälten!

Bilden visar, hur höet forslas hem från någon av utholmarna. Även från mera avlägsna slåtterängar på hemön kan vägen över havet vara den bekvämaste. Och skärgårdsekan är rymlig. Lägg märke till sjöbodarna och strömmingsskötarna! Möja nordost om Värmdön.

Trafiken till och från Stockholm är ju mycket stor, likaså fjärrtrafiken utmed kusten. Och skärgårdslederna är villsamma i storm och mörker. Vi ser Svenska Högarna, en fyrplats ytterst i Stockholms skärgård, fyra mil från närmaste punkt å fastlandet.

Strömmingsfisket och jakten på sjöfågel kan möjligen locka folk ditut för en kort tid. Här ligger skytten dold bakom ett enkelt skydd och lurar på de fåglar, som slår ned kring hans utlagda lockfåglar av trä, vettarna. Här finns gott om ejder, alfågel, knipa och skrak. Söderarms skärgård.

Detta är en bild från en segelregatta i Sandhamn.

Saltön och Mälaren möts i centrum av staden med vikar, sund och holmar. Härav följer, att Stockholm har många broar. Vi ser Mälaren eller Riddarfjärden utanför Stadshuset. Under 1100-talet hade landhöjningen gjort Mälaren till en insjö. En borg byggdes på en av holmarna i Strömmen, och kring borgen växte Stockholm upp. - Stadshuset invigdes 1923, arkitekt Ragnar Östberg. Byggnaden inrymmer lokaler för stadsfullmäktige och andra av Stockholms styrande myndigheter samt praktfulla festlokaler. De kronorna på tornspiran befinner sig 106 m över Mälarens vatten.

Strömmen är ca 900 m lång. Den är ganska strid. Bilden visar den klassiska utsikten från Norrbro med skärgårdsbåtarna och Grand hotell i bakgrunden. Sedan några år går en låg bro snett över vattnet. Den avlastar trafiken på Norrbro, men många anser, att denna obestridliga fördel vanns på bekostnad av Strömmens skönhet. Strömmens oroliga vatten var den sista kvarlevan av otämd natur i stadens stenöken. - Mannen i båten fiskar nors med en stor håv, monterad på en liten lyftkran.

Jämför med Södermanland! Stor-Stockholms folkmängd närmar sig millionen. Sambandet mellan samhällen och järnvägar framträder vackert på kartan. Järnvägarnas sträckning bestämmes av de samhällen, som redan finns, och nya samhällen skapas genom järnvägen. Järnvägslinjer med tvärstreck är elektrifierade, streckade linjer är smalspåriga. - Rutan A anger folktätheten per km² i hela Sverige, rutan B i Uppland. Därvid bör beaktas, att en stor del av Stockholms folkmängd inräknats i Upplands. Uppsala län har 29 invånare per km². - Diagrammet upptill visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark. - Runstenen med Tors hammare påminner om att de flesta av våra runstenar finns i Mälarbygden. Den är från Stenkvista i Södermanland.

Vid Ängeby, söder om Lunda kyrka, står denna vackra sten mitt i ett väldigt gravfält. Lägg märke till korset, som daterar den till kristen tid, 1000-talet. Inskriften lyder: Ragnfrid lät resa denna sten efter Björn, hennes och Kättilmunds son. Gud hjälpe hans ande och Guds moder! Han föll i Virland. Och Åsmund ristade. - Virland är detsamma som Estland.

Den byggdes på 1200-talet men invigdes först 1435. Den är uppförd i gotisk stil efter möster av 1200-talets nordfranska katedraler. Vid den stora branden i Uppsala år 1702 skadades kyrkan svårt. Olov Rudbeck! I slutet av 1880-talet restaurerades den så hårt, att man vad det yttre beträffar nästan kan säga, att den ombyggdes. Kyrkan är 119 m lång och 45 m bred. Tornen är lika höga som kyrkan är lång. Mittskeppets höjd invändigt är 27 m. Bilden visar norra fasaden. I förgrunden Fyrisån med Kvarnfallet.

Grundformen liknar ett bakvänt L, vars längsta arm är 150 m. Slottsbygget påbörjades av Gustav Vasa för jämt fyra hundra år sedan. Den stora branden härjade även slottet, som emellertid återuppbyggdes i mitten av 1700-talet. Slottet är i våra dagar residens för landshövdingen. Här finns också lokaler för länsstyrelsen, landstinget och landsarkivet. I rikssalen ägde drottning Kristinas tronavsägelse rum. Sturemorden hör också till slottets historia.

Vi ser dem här på Valborgsmässoaftonen samlade på Slottsbacken, där de med tal och sång hälsar våren välkommen.