SMÅLAND

Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

 


 

 


 

 


 

 

1. Sydsvenska höglandet kan med fog kallas Småländska höglandet.

Reliefkartan visar dock, att den starkt söderbrutna terrängen sträcker sig långt in i Västergötland. Södra Småland är en slättbygd med en höjd av 100-200 m ö.h. I öster sänker sig landet till en låg kustbygd. Lägg märke till förkastningslinjerna utmed Vättern! Dessa spricklinjer fortsättas mot söder av stora floddalar, och många av sjöarna har samma sträckning. - Smålands vapen: ett rött, upprätt lejon, som håller ett spänt armborst med pålagd pil av silver; fältet i guld.

 


 

 

2. Många punkter på höglandet ligger mer än 300 m ö.h.

Tomtabacken är 378 m, Taberg 343 m och Galtåsen i Västergötland 362 m. Bilden visar Tabergs markerade profil. Taberg består av ett slags järnmalm, som vid flera tillfällen bearbetats. Malmen är emellertid både järnfattig och svårsmält.

 


 

 

3. Barrskogen trivs på höglandets magra moränmark.

Detta är utsikten från Taberg, vars hjässa ligger 120 m över bygden nedanför. Man ser de odlade bygderna som ljusa gläntor i skogen. Lägg märke till den flacka terrängen! Skogsbottnen är en jämn sandplatå, en gammal issjöbotten från tiden för landisens avsmältning.

 


 

 

4. Den småländska skogen ger landskapet rikedom.

Men man har farit illa fram med den i gångna tider, då man betraktade den mörka skogen som en fiende till den ljusa, öppna bygden. - Moränmarken låg aldrig under vatten efter istiden. Gränsen går vid en höjd över den nuvarande havsytan av 140 m i Tjust och 85 m i södra delen av landskapet.

 


 

 

5. Småland har gott om mossmarker, särskilt i väster och sydväst.

De upptar en åttondel av landskapets yta. De flesta mossarna har en gång varit sjöar. Detta är Store mosse, en kvadratmil stor, belägen inom det område, som en gång täcktes av Storbolmens ofantliga vattenyta. Nordväst om Värnamo.

 


 

 

6. Mossarna är inte värdelösa.

Lämpliga områden har med mycken möda förvandlats till åker. Torven kan användas till torvströ eller bränntorv, alltefter dess beskaffenhet. Under krigsåren har mycket bränsle hämtats ur de småländska mossarna. Torvlagren kan nå en tjocklek av ända till 7 m. Mossarna har ett säreget växt- och djurliv. Tranor! Några typiska områden har fridlysts. Bilden visar "torvlador" på Store mosse.

 


 

 

7. I skogarnas djup ligger trolska tjärnar, där gammalgäddan står på lur mellan näckrosstjälkarna.

 


 

 

8. Linnean är Smålands blomma, en av den nordiska barrskogens karaktärsväxter.

Den har fått sitt latinska namn, Linnea borealis, efter Carl von Linné, Smålands vittberömde son.

 


 

 

9. Bebyggelsen har öppnat ljusa gläntor i storskogen.

Lägg märke till den jämna horisonten! Höglandet har inga himlastormande toppar utan ter sig i allmänhet som "ås vid ås med stela kammar". Bilden är från Alsheda socken öster om Vetlanda. Rågen står på tork.

 


 

 

10. Vägen binder småbygderna samman, och i våra dagar har bil och buss förkortat alla avstånd.

Småland har gott om trevliga småvägar mellan de stora bilstråken. Något för cykelturisten men kanhända en smula backigt!

 


 

 

11. Barrskogens dysterhet brytes av lövskogen kring sjöar och åar och i gårdarnas beteshagar.

Bilden visar en hage i Kävsjö i trakten av Store mosse. Man anar de kantiga moränblocken under gräsbacken. Småland har gott om kreatur, framför allt får. - Björken och övriga lövträd spelar en stor roll i landskapets industri. Möbler och leksaker!

 


 

 

12. Moränmarken har med otrolig möda förvandlats till åker.

Lägg märke till stenröset i bakgrunden! Sådana monument över fädernas arbetsflit finns i varenda åker, och lien behöver ofta vässas, då den går fram mellan stenarna. Små lerområden finns dock även i höglandet som minnen av de olika issjöar, som bildades vid landisens avsmältning för mer än 10.000 år sedan. Skördearbete i V. Torsås väster om sjön Åsnen.

 


 

 

13. Gårdarna och de röda stugorna är ofta rymligt tilltagna.

Skogen gav byggnadsvirke. Vi ser här en s.k. parstuga, en mycket vanlig typ av svensk allmågegård. (Det var dock först under 1700-talets senare del som förmögnare bönder började bygga tvåvåningshus. Övervåningen var ofta bod och sädesmagasin.) Dörren leder till förstuga och kammare. Till vänster ligger det stora vardagsrummet, "stugan", till höger ännu en "stuga", finrummet. Parstuga betyder helt enkelt "två stugor". Kammaren har stundom blivit kök. V. Torsås.

 


 

 

14. I dalgångarna blir bygden av sig själv ljus och öppen.

Månsarp sydväst om Taberg.

 


 

 

15. Sju procent av Smålands areal upptas av sjöar.

Särskilt Kronobergs län har gott om stora, flikiga sjöar med talrika öar och holmar. De flesta sjöarna är emellertid näringsfattiga, och fisket är av mindre betydelse. Kräftor fångas dock i mängd. Sjön Nömmen har vissa år lämnat 18.000 tjog kräftor. Bilden visar Kalvsjön i Pjätteryd väster om Möckeln.

 


 

 

16. Från höglandet strömmar floder åt alla väderstreck.

Bilden visar Nissan söder om Gislaved, där den skurit sig ned genom sandavlagringarna i en äldre och bredare flodbotten. Lägg märke till de vackra vattenståndslinjerna i strandbrinken till vänster! Floden slingrar, gräver ur stranden i ytterkurvan och lägger av materialet i innerkurvan.

 


 

 

17. Smålänningens energi har besegrat alla svårigheter och omskapat en ofta karg natur.

Men Småland rymmer även andra landskapstyper inom sina gränser.

 


 

 

18. Kustlandet i öster låg länge under vatten, och lera hann avsättas i tjocka lager.

Bygden får ett annat kynne. I Tjust täcker leran bottnen av de forna fjärdarna, som genom landhöjningen stigit upp ur havet. I Möre finns verkliga lerslätter. Berggrunden består där av jämna sandstenslager. Bilden visar Uknadalen i norra Tjust.

 


 

 

19. I kustbygden finns många stora herrgårdar, och små herrgårdar finns i mängd i hela landskapet.

Detta är Värnanäs söder om Kalmar. Byggnaden är som sig bör i detta landskap av trä. Godset tillhörde en gång Axel Oxenstierna, som var greve av Södra Möre med Värnanäs som residens.

 


 

 

20. Smålandskusten är lång och havsfisket mycket betydande.

Kalmar län kommer som tvåa av alla våra län beträffande antalet fiskebåtar och ligger tvåa eller trea även i andra grenar av havsfiskestatistiken. Ål och strömming ger största utbytet. Bilden visar bryggan och sjöbodarna vid ett småländskt fiskeläge. Lägg märke till grönskan! Vållö vid Mönsterås.

 


 

 

21. Östersjön är inte att leka med, då den ryter i vrede.

Den fostrar goda sjömän, och kustbygdens folk har sen gammalt haft "en särdeles lust och fallenhet för sjön".

 


 

 

22. Bygden kring Vättern liknar inte det övriga Småland, urbergslandet med de stora skogarna.

Berggrunden vid Vättern utgöres av sandsten och lerskiffer, rester av de lagrade bergarter, som täckte landet, innan Vätterns stora gravsänka bildades. Och landskapstypen blir en annan! Bilden är tagen från den tvära förkastningsbranten vid Gränna ut mot Visingsö. I fjärran kan man skymta Hökensås på västgötasidan.

 


 

 

23. Visingsö är en omtyckt turistort med vacker natur, ålderdomliga kyrkor och romantiska slottsruiner.

Och runtomkring den säregna sjön med sitt klara, kalla vatten! Vi ser hamnen på Visingsö. På stranden står de för ön typiska hästskjutsarna, remmalagen, färdiga att frakta turisterna omkring. Ön är 14 km lång. Vi ser också stranden vid Gränna.

 


 

 

24. På Visingsborg residerade en av 1600-talets stormän, greve Per Brahe d. y.

Hans grevskap omfattade 12,5 kvadratmil av Småland, Västergötland och Östergötland. Han levde här med furstlig ståt. Vi ser ruinen av Visingsborg. Slottet påbörjades under 1500-talet av Per Brahe d. ä. Det förstördes av eld 1718.

 


 

 

25. Samhällena ligger tätt i Småland, även i höglandet.

De skuggade områdena på kartan ligger mer än 200 m ö.h. Den prickade linjen i öster anger 100-metersgränsen. Staden Nässjö ligger omkring 300 m ö.h. Lägg märke till sambandet mellan järnvägar och samhällen! - Linjer med tvärstreck betyder elektrifierade järnvägar, streckade linjer smalspåriga järnvägar. - Rutan A visar folktätheten per km² i hela Sverige, rutan B i Småland.

 


 

 

26. Många av städerna har uppstått på urgamla marknadsplatser.

De skilda bygdernas invånare möttes där för att sälja kreatur och andra produkter och köpa förnödenheter, som man inte hade tillgång till därhemma. Detta är en bild från Värnamo marknad. De moderna kommunikationerna gör marknaderna överflödiga.

 


 

 

27. Småland har industri av allehanda slag, inte minst småindustri.

Enbart i Gnosjö socken finns ett 70-tal fabriker för tillverkning av klädnypor, råttfällor o.d. - Ringarna betyder metallindustri av olika slag, mekaniska verkstäder, gjuterier m.m. Kvadraterna betyder träindustri, ofta möbeltillverkning. Fyllda kvadrater pappersbruk. T betyder tändsticksfabriker, V varv, E elektrisk industri, G gummifabriker, S stenhuggerier. Trianglarna, koncentrerade till trakten kring Orrefors och Kosta, betyder glasindustri. - Diagrammet till höger visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark.

 


 

 

28. Småland är känt för sin glasindustri.

Här finns 35 glasbruk i gång. Tillverkningen fordrar rik tillgång på bränsle - och en skicklig och invand arbetarstam. Graverat glas från Orrefors.

 


 

 

29. Småland har gott om fornminnen, ett tecken på tidig bebyggelse.

Detta är en bild av de fem stora domarringarna, inalles 62 stenar, vid Smålandsstenar väster om Värnamo. Järnåldern.

 


 

 

30. Kalmar slott var länge ett av landets viktigaste försvarsverk.

I våra dagar står det som ett enastående minnesmärke över 1500-talets byggnadskonst. Erik XIV och Johan III arbetade flitigt på det medeltida fästets utbyggande med vallar och gravar samt dess furstliga inredning. Vi ser en  flygbild av den mäktiga borgen. I fjärran skymtar Öland.

 


 

Litteratur:

En bok om Småland, utgiven av Smålands gille i Stockholm, 1943.

 

Gumperts AB Gbg 1949

 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014