ÖSTERGÖTLAND
Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg
|
|
|

|

|
 |
1. Östgötaslätten är ett stort sänkningsfält, som i norr och söder omges
av högre liggande skogstrakter. På reliefkartan kan man följa den
norra förkastningsbranten. Den går utefter norra stranden av Motala ström
och dithörande sjöar samt bildar norra stranden av Bråviken. Lägg märke till
Kolmården och Tylö skog! Förkastningsbranten i söder är mindre markerad, men
höjdskillnaden mellan slätten och Småländska höglandets utlöpare är
påfallande. Lägg märke till Ombergs lilla "byggkloss", som kastar sin skugga
över Tåkern, samt Vikbolandet, vars natur utgör en övergång mellan slätten
och bergen! Skärgården! - Östergötlands vapen är i röd sköld en upprätt grip
med drakvinge och draksvans, allt av guld. I vart och ett av sköldens hörn
en fembladig ros av silver.
|
 |
2. Omberg är en kvarstående urbergshorst mellan två sänkningsfält:
Vättern och Östgötaslätten. På skissen betyder A Hökensås, B Vättern,
C Omberg, D Östgötaslätten. Det snedstreckade är urberg. På Vätterns botten
ligger på urberget lagrade bergarter av hög geologisk ålder, den s.k.
Visingsöformationen, lerskiffer (överst) och sandsten. Skissen visar, hur
lagren hängt upp sig i kanterna vid raset. Man kan alltså finna dessa lager
i Ombergs branta stup mot sjön. På slätten täckes urberget av lagrade
bergarter från silurtiden: kalksten (överst) och alunskiffer. - Bilden till
vänster visar den brant, som kallas Västra väggar. - Bilden till höger visar
slätten vid Bjälbo. Socknen har 82 % åker och endast 4 % skog. I Bjälbo låg
Birger jarls stamgods.
|
 |
3. Omberg stupar brant i Vättern. Bergets högsta punkt, Hjässan,
ligger 273 m ö.h., 175 m över Vätterns yta. Sjön är 127 m djup. I de branta
stupen finns grottor, som urholkats av vattnet på olika höjd över den
nuvarande vattenytan. Vi ser ingången till Rödgavels grotta.
|
 |
4. Ombergs barrskogsklädda hjässa syns vida över Vättern och slätten.
Berget var också - frånsett toppar i Tylö skog - det enda av hela norra och
mellersta Östergötland, som stack upp ur havet vid istidens slut för
10-11.000 år sedan. Högsta marina gränsen ligger här omkring 150 m över den
nutida havsytan. Omberg är 10 km långt och 3 km brett.
|
 |
5. Öster om Omberg ligger Tåkern, den stora fågelsjön. Den är 12 km
lång och 6 km bred. Bilden visar, att den måsta vara mycket grund, endast en
flack fördjupning i den välodlade slätten. Djupet är inte heller mer än
0,5-2 m. Sjön sänktes för hundra år sedan, men vinsten för strandägarna var
obetydlig. Ett nytt försök att utrota sjön mötte så stort motstånd från alla
naturvänner, att planerna skrinlades. Nils Holgersson!
|
 |
6. Tåkerns stränder blev efter sjösänkningen en djungel av vassar och
dyholmar, där fåglarna finner skydd under häckningstiden. Sjön har
blivit ett paradis för vattenfåglar. De vita fläckarna i klarvattnen mellan
tuvorna är svanar.
|
 |
7. Över den plana slätten syns kyrktornen vitt omkring. Detta är
den ståtliga Vårfrukyrkan i Skänninge, byggd på 1200-talet, då staden var en
av landskapets huvudorter. Bilden visar, hur kyrkan dominerade bebyggelsen i
medeltidens städer. Man kommer att tänka på hönan, som samlar kycklingarna
under sina vingar.
|
 |
8. Östgötaslätten är en av våra förnämsta vetebygder. Här odlas
också sockerbetor, ett bevis på att slätten är bördig (kalkrik lera) och har
ett gott klimat. Bilden är från Dals härad, slätten mellan Tåkern, Vadstena
och Vättern. Östergötland har 26 % odlad jord, själva slätten har omkring 46
%. Av landsbygdens befolkning har 47 % sin försörjning av jordbruk (och
skogsbruk).
|
 |
9. På Vikbolandet brytes slättbygden av uppstickande bergknallar och
åsar. Jordmånen är god, ehuru kalkhalten i jorde är lägre än på den
centrala slätten. Bilden är från Konungsund nära Bråvikan. Dessa bygder har
först under historisk tid blivit uppodlade. Landhöjningen!
|
 |
10. Motala ström går tvärs igenom landskapet tätt invid den norra
förkastningsbranten. Bilden är från Kimstad mellan Roxen och Glan.
Floden är 10 mil lång och sänker sig på denna sträcka 88 m. Här finns många
forsar och vattenfall, som lämnar elkraft till en rad industrier. Strömmen
är däremot inte farbar för båtar. Vattnet är i allmänhet grunt - och så de
steniga forsarna. Göta kanal löper på flera ställen helt nära strömmen.
|
 |
11. Vattenkraften i Motala ström har gett upphov till industrier, främst
i Norrköping. Strömmens fallhöjd inom själva staden är 18 m på en
sträcka av 700 m. Här ligger fabrikerna tätt utmed stränderna. Papper och
textilvaror! Inte mindre än 41 % av landskapets hela befolkning har sin
försörjning av industri och hantverk.
|
 |
12. Göta kanal följer Motala ström mer än halvvägs till havet men går
från Roxen kortaste vägen ut i Slätbaken. Kanalen invigdes 1832. Dess
betydelse är i våra dagar mindre än förr beroende på den ständigt ökade
lastbilstrafiken, men alltfort fraktas en del tungt och skrymmande gods
kanalvägen, och en turistfärd på kanalen från Göteborg till Stockholm är en
tjusande upplevelse, som inte minst utlänningar uppskattar. - Till vänster
syns den s.k. dragvägen. Borensberg.
|
 |
13. Vid Berg väster om Roxen finns kanalens största slusställe med
inalles 15 slussar, av vilka de 7 nedre bildare en enda brant trappa.
Vi ser "sjuslussarna" och bassängen ovanför. Vid Berg övervinnes en
höjdskillnad på 41 m. Hela kanalleden från Göteborg till Mem har 64 slussar.
Mellan Vänern och Östersjön är kanalens djup 3 m. Trollhätte kanal är dock 4
m djup.
|
 |
14. Vid Söderköping går kanalen tätt under det branta Ramunderberget.
Under medeltiden var Söderköping landskapets förnämsta handelsstad och
rikets tredje efter Stockholm och Kalmar. Så tog Norrköping ledningen,
Bråviken vann över Slätbaken. På 900-talet gick Slätbaken fram till staden,
nu ligger den 5 km bort.
|
 |
15. Långt ut i Slätbaken ligger på en holme ruinen av Stegeborgs slott.
Här byggdes tidigt en borg för att skydda infarten till Söderköping. Gustav
Vasa byggde det slott, vars ruiner vi nu ser på holmen. Lägg märke till den
branta stranden!
|
 |
16. Östergötland har en vidsträckt skärgård. Bilden visar Harstena
fiskeläge. Mellan bergknallarna ligger små åkrar, som ger potatis och
kofoder, men i stort sett får havet ge bärgningen. Man fiskar strömming och
ål och klubbar säl. I Harstena skärgård finns mer säl än på något annat
ställe i Östersjön.
|
 |
17. Kolmården stupar brant i Bråviken. Förkastning! Bergarten är
röd gnejs, men på flera ställen är mäktiga lager av kornig kalksten
inkilade, kolmårdsmarmor. Den är vackert grönådrig eller grönflammig och har
sedan mitten av 1600-talet brutits för byggnadsändamål.
|
 |
18. Stigmän och rövare lurar inte längre vid vägarna över Kolmården.
Bilden visar en odlad bygd vid stora landsvägen, men här finns ännu väglösa
vildmarker. Kolmårdens tak är en bred platå, vars högsta punkt ligger 167 m
ö.h.
|
 |
19. Norra Östergötland är en sjörik skogsbygd. Sjöarna har samma
sträckning som i Södermanland, nordväst-sydost. En landskapsgräns är inte
alltid en gräns mellan olika naturområden. Vi ser en massa timmer i en
flottled vid Graverfors norrut från Norrköping.
|
 |
20. Upp genom höglandet söder om slätten sträcker sig Stångåns breda dal
ända fram till gränsen mot Småland. Sjön Åsunden ligger endast 86 m
ö.h. Vi ser den vackra bygden vid Kättilstorp öster om Åsunden.
|
 |
21. Svartåns dal leder till Sommen, som ligger i rent småländsk
höglandsnatur. Sommen ligger 146 m ö.h. Norra Vi.
|
 |
22. Samhällena är ganska jämt fördelade över landskapet. De
skuggade områdena ligger mer än 100 m ö.h., och i de värsta "obygderna"
finns helt naturligt inga större orter, inte heller i skärgården. Lägg märke
till tätbygden kring Norrköping! - Järnvägslinjer med tvärstreck är
elektrifierade, streckade linjer är smalspåriga. - Rutan A visar
folktätheten per km² i hela Sverige, B i
Östergötland. - Diagrammet till höger visar i ordning åker, äng, skog och
övrig mark. Det är inte stor del av landskapets yta som ligger onyttig.
|
 |
23. Östergyllen hör till de tidigt befolkade trakterna i vårt land.
Därom vittnar bl.a. de många hällristningarna. Bilden visar en sådan från
trakten av Norrköping. På den av isens slipade hällen har man ristat skepp,
vapen, boskap och villebråd, kanske en bön till gudamakterna att göra landet
rikt på dessa goda ting.
|
 |
24. I Östergötland fanns under medeltiden nio kloster, ett bevis på
landskapets rikedom och betydelse. Bilden visar en vägg av
klosterkyrkan i Alvastra. Den stora klosteranläggningen, som nu ligger helt
i ruiner, grundades 1143 av munkar från Frankrike. Då var rundbågsstilen
modern, men innan klostret stod färdigt, hade de spetsiga valven blivit
vanliga. Lägg märke till den vackra fönsteröppningen! Framför ruinen ligger
några dammar. Där odlade de goda munkarna karp och annan fisk för
fastedagarna.
|
 |
25. I Vadstena byggde Birgitta sitt kloster, vars byggnader är så gott
som fullständigt bevarade. Klostret togs i bruk 1384 och var i alla
stycken en helt svensk skapelse. Vi ser nunnornas kapitelsal, d.v.s.
samlingssal, med vackra valv i spetsbågestil. Klosterbyggnaderna har efter
reformationen använts för olika ändamål. Här har varit hem för
krigsinvalider, sinnessjukhus - och i våra dagar vandrarhem.
|
 |
26. Vadstena slott anlades på Gustav Vasas befallning år 1545.
Johan III byggde vidare. Det är helt kringflutet av vatten, och kanalbåtarna
lägger till alldeles under de höga murarna. Slottet har inte bebotts på 250
år, och inredningen är mycket förfallen. Vi ser slottet från baksidan,
trädgårdssidan.
|
 |
27. Sturefors i Stångåns dal nära Linköping är ett av de många adelsslotten
i Östergötland. Det vita slottet, som speglar sig i dammen, byggdes 1704.
Det rymmer stora samlingar av möbler, silver, vapen och porträtt. Tillhör
släkten Bielke.
|
Litteratur: Svenska
Turistföreingens årsskrift 1938 med många värdefulla uppsatser, främst
Hav och land av Carl Fries.
Gumperts AB Gbg 1949 |
|
|