Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

Lagg märke till Kilsbergens mäktiga brant! En annan förkastningslinje går i riktningen Laxå-Hallsberg, en tredje utmed södra stranden av sjöarna Tisaren och Sottern. Lägg märke till sänkan mellan Kilsbergen och Tiveden! - Närkes vapen: två i röd sköld korslagda pilar av guld med uppåtvänd spets av silver. I var och en av de fyra vinkarna mellan pilarna en fembladig ros av silver.

Största djupet är 18 m. Sjön sänktes och reglerades på 1880-talet genom upprensning av Eskilstunaån. Tidigare hade Hjälmaren stundom svämmat över sina bräddar och gjort stor skada på kringliggande bördiga jordbruksbygder. Sjösänkningen gav Närke 142 km² god åkerjord. Vi ser sjön från Hjälmarbaden. Moränmark med flyttblock.

Däremot utbreder sig en folkrik jordbruksbygd runt sjön. Bilden visar den långsmala vik, som leder in mot Örebro. Staden ligger dock inte vid själva Hjälmaren utan ett stycke därifrån vid den kanaliserade Svartån.

Kanalen ligger visserligen i Södermanland. Dess djup i slussarna är endast två meter, och trafiken torde ha sett sina bästa dagar. Konkurrens med tåg och lastbilar! Vi ser en av de trevliga kanalbåtarna under slussning. Hjälmaren ligger 23 m ö.h.

De största var Kvismarensjöarna sydväst om Hjälmaren. Nu mognar rika skördar på de forna sjöbottnarna. I de djupaste sänkorna finns små kärrtrakter kvar, som hyser ett rikt fågelliv. - Sjösänkningarna i Närke torde i allt ha gett 300 km² odlingsbar mark.

Helt naturligt är sådana bygder välodlade. Vetebygder! I somliga socknar är 60 % av arealen prima åker. Bilden är från Viby väster om Hallsberg. Ek och ask trivs i Närkes jord.

Bilden är från Segersjö i Kvismardalen. Sjösänkningarna skapade inte bara åker utan även frodiga ängsmarker. Svensk röd och vit boskap. - Den gamla kvarnen på den låga moränryggen påminner oss om den blåsiga slätten. Ysätters-Kajsa i Nils Holgersson! I våra dagar har väderkvarnarna spelat ut sin roll. Säden fraktas med lastbil till närmaste storkvarn.

Innan den kommer ned på slätten, passerar den en rad idylliska sjöar och störtar i forsar och fall utför de skogsklädda branterna. Fallen har gett upphov till industrier. Ån förtjänar sitt namn, dess vatten är inte klart utan mörkfärgat av torvjorden uppe i bergen.

Slättbygderna skapar storgods. Bilden visar Esplunda vid Hjälmaren nordost om Örebro. Godset har sedan 1688 gått i arv från far till son inom ätten Mörner af Morlanda. Slottet byggdes 1872.

Detta förklarar slättens bördighet. Kalk i jorden! Kalkstenen brytes till byggnadssten eller brännes till kalk med alunskiffern som bränsle. Alunskiffern är rik på olja. Kvarntorp! Bilden är från Yxhults kalkstensbrott söder om Kumla.

Kilsbergen når en höjd av 260 m ö.h. Hallsbergen i söder är lägre. Bilden är tagen från Kils kyrktorn mot Kilsbergen i väster.

Bebyggelsen är mycket gles. Endast en stor landsväg vågar sig upp genom skogsbygden. Järnvägarna undviker den helt.

Sänkorna upptas av småsjöar och mossar. Tiveden är ingalunda obebodd, men det är långt mellan gårdarna. Västra stambanan går över Tiveden. I ett par tjärnar finns rödblommiga former av den vanliga vita näckrosen. De växer just här och ingen annanstans på hela jorden! Vi ser också den steniga moränmarken, där barrskogen trivs så bra. Högsta marina gränsen ligger i Närke mellan 150-200 m ö.h.

Här finns odlingsbar mark i dalstråken och kring sjöarna. Mellan Hallsberg och Vättern finns många kvadratkilometer åker, men man möter inte slättens slösande rikedom. Urbergsgrunden ger inte mycket till skänks.

Här finns öar och skär, vikar och sund och renspolade berghällar. Stränderna är låga i jämförelse med stränderna vid södra änden av sjön.

Efter istiden var fördelningen av land och vatten i Norden annorlunda än nu. För 9000 år sedan låg istäcket ännu kvar över större delen av Norrland. Se kartan! Ostkusten och Mellan-Sverige låg under vatten, medan Skåne hängde ihop med de danska öarna och dessa med Tyskland. Östersjön var en insjö med sött vatten, Ancylussjön, som hade sitt utlopp genom Närke söder om Kilsbergen. Vänern var då en vik av havet. Efter ett tusental år täppte landhöjningen till avloppet, och Ancylussjön skapade sig en ny väg till havet, den s.k. Dana älv i Stora Bälts dalfåra (markerad på kartan).

Bilden visar en vattenspolad klippvägg i den gamla flodfåran. Under stupet en blöt mosse.

Tänker man sig växtligheten borta, liknar flodbädden fullständigt bottnen av de nu torrlagda fallen i Trollhättan. - Svea älv upptäcktes 1925 av Lennart von Post och H. Munthe.

De ståtliga bergsmansgårdarna påminner om den tiden. Nu är gruvorna i Kilsbergen nedlagda, medan Närkes södra bergslag består. Åmmeberg! Bergsmännen var både gruvägare och jordbrukare, och deras gårdar låg vid gränsen mellan berg och bygd. Gjutjärnsrören i skorstenarna är typiska för dessa gårdar. Lekhyttan.

Här - liksom i Dalsland - har träet och pappersmassan efterträtt järnet. Bilden visar tackjärnsfärskning vid Svartå bruk. I masugnen smältes malmen till kolhaltigt tackjärn. Detta förvandlades genom någon s.k. färskningsmetod till smidbart järn, vilket innebär, att en del av kolet brännes bort genom inblåsning av luft. Vi ser, hur mästersmeden bryter med ett spett i härden för att hindra den degiga smältan att täppa igen blästeröppningarna. Lägg märke till smedens blaggarnsskjorta! Lancashire-smidet ger mycket fint järn.

Palatset på bilden är en skofabrik! I Örebro och Kumla tillverkas ungefär hälften av alla skodon, som svenska folket gör slut på. I denna trakt finns inte mindre än 87 skofabriker, större och mindre. År 1839 började Anders Andersson i Kumla göra skor till avsalu. Tidigare hade skor gjorts bara på beställning.

Slätten verkar på kartan ganska folktom, men så är ingalunda fallet. En jordbruksbygd kan mycket väl sakna stadslika samhällen och ändå verka tätbebyggd. Kartan upptar endast större industrisamhällen. De skuggade områdena ligger mer än 100 m ö.h. Lägg märke till Västra stambanans sträckning mellan gränsen mellan bygd och berg! Hjälmarens stränder saknar samhällen. - Järnvägslinjer med tvärstreck är elektrifierade, de streckade linjerna är smalspåriga. - Kryssen i bergsbygderna anger de gamla bergslagerna. - Rutan A anger folktätheten per km² i Närke, B i hela Sverige. - Diagrammet nedtill visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark. - Domarringen, från Askers socken, vill påminna om att landskapet bebyggdes mycket tidigt.

På Närkeslätten byggde man ståtliga stenkyrkor med torn. Detta är Tångeråsa kyrka i västra Närke. Byggd under medeltiden. 1300-talet?

Borgen anlades på 1200-talet. På 1300-talet utbyggdes den till ett fast "hus". Örebrohus. Under hertig Karl fick slottet sin nuvarande grundplan med borggård och fyra hörntorn. Under 1700-talet vanvårdades borgen skamligt men har i våra dagar restaurerats och blivit ett nytt levande slott. Här bor landshövdingen, här har länsstyrelsen sina lokaler, här finns Örebro läns museum. Byggnadens yttermått är 70 x 60 m. Slottet har mer än 80 rum.

Han bodde på Örebro slott, han mördades på en holme i Hjälmaren, han begravdes i S:t Nicolaus i Örebro. Bilden visar hans staty på Stora torget i Örebro. Byggnaden är Rådhuset.

Han och Engelbrekt hade varit ovänner men ingått förlikning på Örebro slott. Kort därefter mördades Engelbrekt av Bengt Stenssons son Måns. Göksholm är Närkes äldsta herrgård. Inom dess murar finns lämningar av den medeltida borgen. Gården äges av baron Tage Leijonhufvud.

Närke, en landskapsskiss av Lennart von Post i STF:s årsskrift 1930.

Gumperts AB Gbg 1949