| Malmbrytning Norstedts filmbilder. Serien är sammanställd av fil. dr Stellan Erlandsson.
|
|
|
|
|
|
|
|
Den svenska järnmalmen har sedan århundraden varit en eftersökt råvara.
Järnmalmsfälten äro lokaliserade till två områden, Bergslagen och Lappland.
De äldsta fälten äro belägna i Bergslagen och Grängesbergs-fyndigheterna
voro med säkerhet kända redan under Gustav I.s tid. I nära 400 år var det
från Bergslagen, som den svenska järnmalmen hämtades, dels för vårt eget
behov, dels för export. Vid slutet av 1800-talet började bearbetningen av de
lappländska fyndigheterna, och Kirunavaara torde ha världens största
högprocentiga järnmalmsstock.
Huvudparten av den svenska järnmalmsbrytningen kontrolleras av Grängesbergs gruvaktiebolag. till detta bolag är anslutet trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, som bildades 1896 för att främja transporten av Bergslagsmalmen ned till exporthamnen i Oxelösund. Den lappländska malmen transporteras på Luleå-Ofotenbanan dels till den isfria hamnen i Narvik, dels till Luleå. Vårt lands järnmalmstillgångar torde uppgå till c:a 2 milliarder ton, varav omkr. 1650 mill. ton kommer på den lappländska fälten.
|
|
|
|
|
1. Stråssa. Litet var stans i Bergslagen finner man gamla gruvhål,
vattenfyllda och med väggarna klädda med yppig växtlighet, vittnande om, att
här en gång rått ett sjudande liv, då malmen bröts och fraktades upp i
dagsljuset.
|
|
|
|
|
2. Grängesberg. Den nya tiden har medfört stora förändringar inom
gruvdriften. I breda gångar slingra sig nu järnvägarna djupt inne i gruvan
och snabba elektriska tåg föra fram den brutna malmen.
|
|
|
|
|
3. Grängesberg. Arbetare i färd med hydraulisk borrning i slutet av
en ort.
|
|
|
|
|
4. Grängesberg. Lastning av malm på tippvagnar sker inne i en ort,
och när tågsättet är färdiglastat förs det undan för att giva plats åt ett
nytt tåg med tomvagnar.
|
|
|
|
|
5. Grängesberg. Tippvagnarna föras fram till särskilda malmfickor, i
vilka malmen tippas antingen i ett upplag eller direkt i ett tågsätt med
malmvagnar, som sedan föras ned till malmkajen i Oxelösund.
|
|
|
|
|
6. Grängesberg. Uppfordringsverk och lave vid Millers schakt. Med
lave menas en plattform av trä, som uppförts över en gruvmynning eller
ortöppning för att underlätta malmtunnornas uppfordrande.
|
|
|
|
|
7. Oxelösund. Malmupplaget i hamnen med den stora lastningstraversen,
med vilken malmen föres från upplaget till malmångaren.
|
|
|
|
|
8. Ett gruvsamhälle 1899. Den som nu besöker de norrländska
järnmalmsfälten, har väl icke en aning om, hur de olika gruvsamhällena sågo
ut, då riksgränsbanan byggdes och den första malmbrytningen ägde rum. Detta
är "kåkstaden" i Kiruna år 1899. [På byggnden till vänster står det "A. Vikander Luleå"]
|
|
|
|
|
9. Kiruna. Sedan malmbrytningen sattes igång i början av 1900-talet
har samhällenas utseende genomgått radikala förändringar. Så här ter sig
Kiruna år 1935 sett från bergbanan.
|
|
|
|
|
10. Kiruna. Före malmbrytningens början såg Luossavaara ut ungefär
som alla andra lappländska lågfjäll med björkskog nästan ända upp till
toppen. Bilden är tagen år 1901.
|
|
|
|
|
11. Kiruna. Sedan malmbrytningen börjat, ser Luossavaara ut så här:
vegetationen närmast toppen har försvunnit, varphögarna resa sig mäktigt och
nästan mitt över fjällets kalott, där malmstocken går fram, går en djup
klyfta.
|
|
|
|
|
12. Kiruna. Mitt emot Luossavaara på andra sidan Luossajärvi reser
sig Kirunavaara, där förändringarna i fjällets utseende blivt ännu mer
framträdande. På bilden synes tydligt de ovanför varandra liggande s.k.
pallarna, där en del av malmbrytningen sker.
|
|
|
|
|
13. Malmberget. Dagbrott i malmstocken "Baronen". På gruvväggen går
en hylla, från vilken arbetarna på stegar taga sig ned och på bottnen synas
resterna av transportbanan för malmtippvagnar.
|
|
|
|
|
14. Kiruna. Arbetare i färd att med ett hydrauliskt borr göra ett
vertikalhål för anbringande av en sprängladdning. I detta sammanhang kan
framhållas, att Grängesbergsbolaget har egen dynamitfabrik, vilket visar
vilka enorma mängder sprängämnen som gå åt.
|
|
|
|
|
15. Kiruna. Sedan sprängning skett, träda stora grävskopor i arbete
först för att få undan "gråsten" och sedan för att fylla tippvagnarna med
malm.
|
|
|
|
|
16. Kiruna. Från malmbrotten föras malmvagnarna in i krossverket, där
vagnarnas innehåll tippas i särskilda malmkrossar. Den krossade malmen föres
sedan ned i de stora malmvagnarna till malmbangården för vidare befordran
till hamnarna.
|
|
|
|
|
17. Gällivare. Den stora bangården med lastade och tomma malmvagnar.
|
|
|
|
|
18. Malmtransport. Genom den lappländska vildmarken rusa de
elektriska tågen med sin värdefulla last. Varje tåg tar c:a 35 vagnar, och
varje vagn väger ensamt 30 ton och ta en lika stor vikt malm. Från Kiruna
går tågen till Narvik och från Gällivare till Luleå.
|
|
|
|
|
19. Narvik. Den malm, som icke genast från tåget tömmes ned i
malmångarnas rymliga innandömen, magasineras i ett stort upplag nära
malmkajen. Här en grävskopa i arbete med att fylla järnvägsvagnar med
upplagrad malm.
|
|
|
|
|
20. Narvik. En holländsk malmångare, "Stad Vlaardingen", som angjort
malmkajen för lastning. Under det sista världskriget blevo
hamnanläggningarna nästan helt förstörda och man beräknar en kostnad av
omkr. 16,5 mill. kronor för att återställa dem i fullt användbart skick.
|
|
|
|
|
21. Narvik. Vid den imponerande malmkajen kan ett par fartyg lasta
samtidigt. Malmtågen från Kiruna köra, då det är bråttom med lastningen,
direkt ut på kajen och genom luckor i vagnarnas botten tömmas deras innehåll
i fartygets lastrum.
|
|
|
|
|
22. Luleå. Malmångare ankrade på redden i väntan på lastning. Det är
en verkligt imponerande anblick, då man får se ett 10-tal fartyg ligga på
redden och ser och hör det intensiva arbete, som råder på de vid malmkajen
angjorda fartygen.
|
|
|
|
|
23. En modern malmångare. Detta är m/s "Akka" byggd 1942 på
Götaverket i Göteborg.
|
|
|
|
|
24. Den svenska malmen är en i utlandet begärlig råvara och här se vi
vart den fraktas. Exportvägar för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds malmskeppningar.
|
|
|
|
|
25. Då man talar om de lappländska malmfälten, kan man ej underlåta
att nämna fil. dr. Hjalmar Lundbohm. Under en följd av år ledde han
malmfältens utveckling och hans namn är oupplösligt knutet till dem.
|
|
|
P. A. Norstedt & Söner, efter 1942.
|
|
|
|