|
|
 |
J. F. LINDGREN OLSSON
† Den
26 okt. afled i Luleå en af länets i sin krafts dagar mer bemärkte affärsmän
J. F. Lindgren Olsson. Sedan 1855 bedref L.-O. egen affärsverksamhet, främst
omfattande trävaror och lappmarks-produkter. Den hädangångne, som vid sin
död nått 67 års ålder, var mönstret för en make och fader, mot omgifningen
en vänsäll och fryntlig man, hvars minne länge skall lefva älskadt. (Hv8dag
19001125) |
 |
C. A. LINDQUIST Det är nu öfver 80 år,
sedan den gamla "Veterinärinrättningen" grundlades ute på Ladugårdslandet.
Namnet behöll den ända till 1867 och lokalen, som aldrig blef annat än
provisoriskt ordnad, ytterligare i tretton år. Dess uppgift har varit att
utbilda skickliga veterinärer och hofslagare, och denna uppgift har det sökt
fylla - och för öfrigt inte bara sökt - med hjälp af en lärarekår på
nio man, af hvilka fem haft professors titel och värdighet. Lärjungarna ha
utgjorts af abiturienter från de högre allmänna läroverken, och lärokursen
har vexlat mellan fyra och sex år.
På institutets kliniker - från hvilka vi här meddela några fotografier -
mottagas sjuka husdjur till behandling, på samma gång de naturligtvis få
tjäna som undervisningsmateriel. Bland lärarne vid veterinärinstitutet har
professor C. A. Lindquist genom den insats han gjort i undervisningen både
som lärare och föreståndare intagit en särställning, som knutit hans namn
framför andras vid institutet. Redan 1868 kom han dit som adjunkt -
dessförinnan hade han varit veterinär vid Löfsta-verken, länsveterinär i
Jönköpings län och lärare vid Ultuna landtbruksinstitut - och blef 1877
professor. 1895 tog han afsked både från professuren och
föreståndarebefattningen, men invaldes föjande år i veterinärinstitutets
direktion. För att belysa det anseende han åtnjutit förtjänar erinras om att
han varit ledamot af 1874 års veterinärkomité, ordförande i
veterinärläkareföreningen, medlem af Landtbruks-akademien, ombud vid flera
internationella veterinärkongresser, f.d. ledamot af landtbruksakademien
m.m.
Numera njuter han sitt otium med den rätt därtill, som ett verksamt lif
ger, och när han häromdagen fyllde sitt 70-de år, var det många, som hade
personliga skäl att minnas hans lifsgärning. (Hv8dag 19000909)
|
 |
P. EM. LITHANDER Chefen för firman P.
Em. Lithander & C:o kunde den 29 september fira sitt 50-årsjubileum som
köpman. Hr Lithander, den kände ledamoten af riksdagens Första kammare,
uppnår snart sitt 65 lefnadsår och har i femtio år tillhört Göteborgs
köpmanskår, inom hvilken han som bekant intager en mycket framstående plats.
(Hv8dag 19001021) |
 |
C. J. LJUNGBERG En af vårt lands allra
främste industrimän firade den 1 nov. jubileum. Det var verkställande
direktören i Stora Kopparbergs aktiebolag C. J. Ljungberg. Genom sin
framsynthet och sin energi har han under 25 år åt det gamla verket bragt en
enastående utveckling. Vid den fäst, som bolaget gaf för den uppburne
jubilaren, öfverlämnades till honom en i sitt slag unik hedersgåfva, märklig
i mer än ett afseende. Den utgöres af en väggprydnad, i öfver manshöjd.
Midtelpartiet utgöres af en karta öfver Stora Kopparbergs bergslags hela
ägovälde. Kartan är af silfver med inläggningar af alla slags ädla stenar.
Falun markeras af en stor briljant och öfriga större platser, såsom
kyrkobyar o.a., med hvar sin äkta sten - än en glänsande briljant eller
rubin, än en himmelsblå safir eller en grön smaragd. Å nedre partiet finnes
anbragt en karta, öfver skutskär äfven den af silfver och med samma dyrbara
inläggning.
Det praktfulla arbetet har utförts hos juvelerarefirman Hallberg i
Stockholm efter ritningar af arkitekten Agi Lindegren och artisten Victor
Andrén. Till detsamma lär hafva åtgått öfver 100 kg. silfver och guld för
öfver 20,000 kr. Totalkostnaden uppgår till mera än 80,000 kr. Månne denna
hedersgåfva till en man af disponenten Ljungbergs icke endast öfverlägsna
administrativa skicklighet utan äfven flärdfria väsen och kloka uppfattning
egentligen vittnar vare sig om dessa egenskaper hos jubilaren eller om en
taktfull uppfinningsförmåga hos gifvarne. (Hv8dag 19001111)
|
 |
L. L. LORICHS VÅRA NYVALDA
RIKSDAGSMÄN, ANDRA KAMMAREN
Brukspatron L. L. Lorichs. Nyvald för Vestmanlands Vestra Domsaga. Hr
L., född 1867, är riksdagens yngste medlem. (Hv8dag 19000204) |
 |
CARL OSCAR LUNDBERG
† In
i hufvudstaden mycket bekant man, byggmästaren Carl Oscar Lundberg bortgick
d. 18 augusti i en ålder af 63 år. En outtröttligare energi, skarpare
affärsblick och ihärdigare arbetsamhet än som funnos förenade hos denna man
- hvilken som fattig snickaregesäll kom från Vestmanland till Stockholm för
ett 40-tal år sedan och nu dog som stadens störste fastighetsägare - finner
man icke ofta. Han började med en liten snickareverkstad uppe på
Norrtullsgatan. I medio af 60-talet tog han sig för att köpa tomter samt
bygga hus.
Det gick bra för L., hvars
byggnadsverksamhet med åren antog kolossala proportioner. Af hans mest
bekanta byggnader är byggnadskomplexet i hörnet af Vasagatan och
Kungsgatan, inneslutande Vasateatern och Stockholms högskola, samt Sveasalen. Sammanlagda taxeringsvärdet på hans fastigheter uppgår till
omkring 7 mill. kr. Lundbergs originalitet gjorde honom föremål för mycket
skilda omdömen. Han var emellertid en man, på hvilken man fullt kunde lita.
Bakom den skrofliga ytan fanns en god och sund kärna. Genom sin rikedom på
byggnadsidéer och initiativ har han spelat en afsevärd roll i hufvudstadens
utvecklingshistoria. (Hv8dag 19000902)
|
 |
O. V. LUNDBERG VÅRA NYVALDA
RIKSDAGSMÄN, FÖRSTA KAMMAREN
Borgmästare O. V. Lundberg. För Vestmanlands län. (Hv8dag 19000218) |
 |
PETER LUNDBERG
† Den 14 augusti afled en af Lunds
stifts äldre prästmän, kyrkoherden i Trelleborg Peter Lundberg i en ålder af
75 år. Lundberg var född i Kristianstad 1825, blef student i Lund 1848 och
prästvigdes 1855. Efter flera förordnanden utnämndes han till kyrkoherde i
Trelleborg 1873. Han efterlämnar här minnet af en man, som varit samhället
till mycket gagn. Aktad af alla och afhållen af dem, som kommo i närmare
beröring med honom, omfattade han Trelleborgs församling såväl som dess
kommun med lifligt intresse. Särskildt var församlingens kyrka föremål för
hans tillgifvenhet och omtanka. På egen bekostnad lät han konstnärligt pryda
tämplet med målningar, lampetter, nattvardskannor m.m.
Under loppet af många år var han
stadsfullmäktig, landstingsman, ledamot af sparbanksstyrelsen m.m. Alltid
sade han sin mening och var äfven en man bakom ordet. Sitt minne har L. till
slut befäst genom storartade donationer. Hela sin betydande förmögenhet har
han testamenterat till olika stipendier, till stadens och kyrkans
förskönande m.m. (Hv8dag 19000902)
|
 |
C. LUNDEBERG Förste kammarens vice
talman Bruksägaren C. Lundeberg. (Hv8dag 19000128) |
 |
GUSTAF JACOB
LUNDEBERG †
Den 27 juni hädankallades i Gäfle direktören Gustaf Jacob Lundeberg i en
ålder af 75 år. Född i Stockholm 1825, ägnade L. sig i många år åt
bruksverksamhet, bl.a. som förvaltare för Ockelboverken, men bytte 1868
lefnadsbana samt inträdde som föreståndare för och hufvudsaklig ägare af
Gäflepostens tryckeri. Sedermera blef han verkst. direktör i tidningens
aktiebolag, till år 1897, hvarefter han kvarstod vid affären som bokförare.
L. var en redbar, mycket verksam och arbetsduglig man med ett vänligt och
välvilligt sinnelag. Han intresserade sig särskildt varmt för
skarpskytteväsendet och folkupplysningen samt var i flere år en framstående
ledamot af stadens arbetareförening, hvars hedersledamot han blef. (Hv8dag
19000715)
|
 |
GÄRDA LUNDEQVIST Den store norske
sfinxen har i När vi döda vakna slagit sitt eget rekord i gåtfull symbolik.
Till och med de mest tränade Ibsentolkare ha erkänt sig här stå mera
undrande och spörjande än tillförene. Det är desto mera hedrande för en
svensk skådespelerska att ha låtit en hel del ljus tränga genom dunklet, som
man både i Köpenhamn och Kristiania lyckats allt annat än väl. Att Ibsens
nya stycke å Svenska teatern blef en succès - en stor succès med hägrande
stora kassaintägter blef den ej - därför har författaren främst att tacka
den intelligenta skådespelerskan fröken Gärda Lundeqvist, hvars tolkning af
den mystiska kvinnofiguren Irene med en mun erkänts vara en
konst-närsskapelse af hög rang. Fröken Lundeqvist, hvars rika begåfning
hittills icke fått tillfälle framträda så ofta som den stora publiken skulle
önskat se henne, har med Irene ryckt upp i främsta ledet bland våra
karaktärsskådespelerskor. Fröken L. har tvifvelsutan en vacker framtid på
den svenska scenen, till hvars prydnader å spinnsidan hon länge hört.
(Hv8dag 19000225)
|
 |
JOHAN EFRAIM LUNDGREN
† 85 år gammal afled den 2 d:s å
Skansen i Ousby socken i Skåne bruksägaren Johan Efraim Lundgren. Med honom
bortgick en man som en gång spelat en betydande roll i mellersta Sveriges
ekonomiska lif.
Han var på 1850-talet ägare af Åmmesbergs zinkgrufvor, hvilka han sedan
för 2 1/2 mill. francs försålde till det bekanta belgiska bolaget "La
Vieille Montagne". Därefter var han flera år ägare af det vid Stora
Björkfjärden af Mälaren vackert belägna godset Kaggeholm. Energisk och
företagsam, var han sedermera, efter åtskilliga lifvets växlingar, skapare
af Ousby kimröksfabrik i Skåne. (Hv8dag 19001223) |
 |
OSCAR EUGEN LUNDHOLM Professor Oscar
Eugen Lundholm har efter 17 års verksamhet som lektor vid Tekniska skolan i
Malmö i dagarne tillträdt sin nya läraresyssla som professor i maskinlära
vid Tekniska högskolan i Stockholm. Professor L. är född i Stockholm den 4
april 1852, genomgick Teknologiska institutet, var elev vid Motala verkstad
1871-75, därefter 1875-82 anställd vid Gäfle mek. verkstad som
maskinuppsättare, verkmästare och konstruktör och utnämndes till lektor vid
Tekn. skolan i Malmö 1883. Huru fruktbärande hans verksamhet här varit,
påpekades särskildt i det tal, som af ingeniör R. F. Berg hölls vid
Ingeniörsklubbens i Malmö afskedsfäst den 23 aug. för professor L., hvilken
inlagt så stora förtjänster om den sydsvenska industrien.
Särskildt inom Skånska Ingeniörklubben har L. tagit en verksam andel
såsom skattmästare och styrelseledamot. Därjämte har han såsom den
flitigaste föredragshållaren utöfvat en i hög grad väckande verksamhet.
Redan 1889 talade han för den direkta samfärdseln med Tyskland och år 1894
tog han initiativ till Ångpanneföreningarne till skydd för arbetarne,
trefnad och båtnad för ägarne, fördel för industrien och landet. Tanken
härpå var visserligen mellansvensk, men antog här sin rätta gestalt och man
fick redan året efter till stånd Södra Sveriges Ångpanneförening, oaktadt
inga lagar tvingade därtill, medan däremot Danmark med sin lagstiftning icke
kunde åstadkomma något dylikt och Tyskland endast något underlägset. (Hv8dag
19000909)
|
 |
CLAËS JOHAN LUNDIN Den 12 november
fyller en af Sveriges och hufvudstadens mest bekante prässmän
skriftställaren Claës Johan Lundin 75 år.
Efter att först ha ägnat sig åt ämbetsmannabanan kastade L. sig för
närmare 50 år sedan in i affärsvärlden, men öfvergaf efter ett par Mercurius
för att ägna sig åt det litterära. Att detta var en förståndig öfvergång har
Claës Lundins mångåriga verksamhet som tidningsman och skriftställare på ett
lysande sätt visat. Hans reseskildringar och berättelser utmärka sig för en
jämn lättflytande stil, som kanske nu förefaller något bred men alltid är
underhållande. Tillsammans med Aug. Strindberg har L., som bekant, utgifvit
"Gamla Stockholm", ett kulturhistoriskt verk af värde. Som kritiker - sedan
en följd af år i Stockholms Dagblad - är L. ärlig, sansad och välvillig, för
öfrigt i mycket ett exempel för yngre kolleger. (Hv8dag 19001111)
|
 |
JOHAN THEODOR LUNDIN
† Den
12 maj afled Visby äldste, i affärslifvet ännu aktivt verksamme köpman Johan
Theodor Lundin i den höga åldern af nära 82 år.Med L. förlorade staden en af
sina driftigaste och mest aktade affärsmän. Lundin blef tidigt sin egen och
idkade i många år med stor framgång detaljaffär jämte handel med spannmål
och trävaror. Af kraschen i början af 80-talet hemsöktes äfven L. och
nödgades liksom så många andra cedera sitt bo. Men med friskt mod fattade
60-åringen åter nya tag och lyckades förvärfva sig en del goda agenturer,
hvilka han i det sista skötte till hufvudmäns och kunders stora belåtenhet.
L. ägnade äfven sina krafter åt kvartettsångens
vidmakthållande och höjande i sin stad. Ännu in i ålderns dar stod den gamle
tenoren i ledet i "Allmänna Sången", hvars ordförande han var under en lång
följd af år. Länge skall J. T. Lundin lefva i aktad och älskad hågkomst ej
blott i det samhälle, där han såg dagens ljus och verkade sin lifsgärning,
utan ock i vida kretsar utom stadsgränsen. (Hv8dag 19000603) |
 |
CARL FREDRIK LUNDQVIST Den 24 januari
ingick en af den kungliga operascenens allra främste, Carl Fredrik
Lundqvist, i sitt 60:de år och den 30 januari ägde å k. teatern rum den
recettföreställning, som blifvit den fräjdade sångar-veteranen beviljad för
hans framgångsrika 35-åriga verksamhet. ... Lundqvist hade före sitt inträde
vid operan varit ämbetsman, och som kanslist deltog han i den sista
ståndsriksdagen 1865-66. han "upptäcktes" emellertid af August Söderman, då
kapellmästare vid operan och sånganförare vid Stockholms
skarpskytteförening, hvilken L. tillhörde. Till en början sjöng L. - utan
betalning - i operakören, första gången den 10 juni 1865. Först den 8 juni
1869 fick han utföra ett soloparti, Josef i Méhuls opera "Josef i Egypten".
[utdrag ur längre artikel] (Hv8dag 19000204) |
 |
G. M. LUNDQVIST ÅRETS JUBEL- OCH
HEDERSDOKTORER
F. stads- och provinsialläkaren G. M. Lundqvist. Med. jubeldoktor i
Upsala. (Hv8dag 19000610
|
 |
GUSTAF THEODOR LYSANDER Vid
kontinentalångaren Rex' strandning utmärkte sig dess förste styrman, kapten
Gustaf Theodor Lysander, för raskhet och kallblodighet. Själf hade han att
utstå svåra vedermödor, innan han lyckades framkomma till bebodd plats
hvarifrån räddningsarbetet kunde vidtagas.
Kapten Lysander är född 1868 och således ännu helt ung. Sedan 1893 är han
underlöjtnant i k. flottans reserv. När den nya svenska ångfärjan mellan
Malmö och Köpenhamn börjar sina turer, står kapten Lysander på
kommandobryggan som dess befälhafvare, i hvilken egenskap han tillönskas
lycka af alla som lärt känna den duglige och behjärtade sjömannen. (Hv8dag
19000325) |
 |
G. F. LÖWENHIELM Första kammarens
talman grefve Sparre öfverlämnade den 23 februari i kammarens talmansrum
och i närvaro af Andra kammarens talman, vice talmännen och riksdagens
kanslideputerade till kamreraren G. F. Löwenhielm med ett varmhjärtadt tal
den medalj i guld, som K. M:t för långvarig och pligttrogen tjänst tilldelat
honom.
Kamrer Löwenhielm, som är född 1826, har hos riksdagen bestridt olika
befattningar under riksdagarna 1850-1851, 1853-1854, 1856-1858, 1859-1860,
1865-1866 samt under alla riksdagsår från och med 1867. (Hv8dag 19000304) |
 |
NILS LÖVGREN Ärkebiskop Ekmans
efterträdare på biskopsstolen i Vesterås blef innehafvaren af första
förslagsrummet kyrkoherden i Gefle doktor Nils Lövgren. Biskop Lövgren är
värmländing, född i Kila 1852. Efter aflagd fil. lic.-examen blef han 1883
lektor i kristendom och grekiska vid allmänna läroverket i Ume och i
kristendom och fil. propedentik i Upsala 1885. Fyra år därefter utnämdes han
till kyrkoherde i Gefle, hvilken befattning han sedan dess innehaft.
I den s.k. dopstriden tog biskop L., som man torde erinra sig, lifligt
del och uppfördes redan efter densamma å första förslagsrummet till sin
nuvarande biskopsstol, under det det andra innehades af hans företrädare.
Biskop Lövgren prisas som en välvillig och älskvärd personlighet. Sin
omfattande humanistiska, särskildt filosofiska, bildning har han visat i
såväl tal som skrift. Vesteråsstiftet skall med oförställd glädje hälsa sin
nye sympatiske öfverherde. (Hv8dag 19001209)
|
|
|
|