Chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet major C. P. W. Gagner i Halmstad fyllde den 29 november 65 år.  Den högt aktade distriktschefen, som innevarande år afgår från denna sin sedan 1887 innehafda befattning, fick på sin födelsedag mottaga en värdefull gåfva som ett vördsamt tack från distriktets tjugo järnbanor. Hur major Gagner förstått att af alla göra sig afhållen och värderad, fick han äfven genom en mängd enskilda lyckönskningar erfara. (Hv8dag 19001209)

Den 5 april afled i Jönköping, där han tillfälligtvis vistades för ögonsjukdom, i lunginflammation den 76-årige förre kronofogden i Sköfde fögderi Frans Mauritz Gallander, sedan 1880 bosatt i Sköfde.

Efter i Upsala aflagd kameralexamen tjänstgjorde G. som vik. kronofogde och häradsskrifvare i Skaraborgs län samt blef 1860 kronolänsman i Slättängs vestra distrikt. I 20 år innehade han denna befattning och gjorde sig känd som en högt dugande och kraftfull polisman, som inom orten åtnjöt stort och berättigat förtroende. År 1880 erhöll G. kronofogdetjänsten inom Sköfde fögderi. Han var en utmärkt familjefar, en redbar och plikttrogen tjänsteman och en vänsäll person, inom kamrat- och umgängeskretsen känd för sitt goda hufvud och sin gästfrihet. För flere år sedan blefe den förr så kraftige mannens hälsa bruten och på de sista åren var han blott en skugga af hvad han en gång varit. (Hv8dag 19000422)

Den 25 maj fyllde öfversten och chefen för K. Första Svea Artilleriregemente Salomon Gottschalk Alfons Geijer 50 år. Öfverste Geijer är en synnerligen dugande militär och en af våra främsta artilleriofficerare. Han har ock gjort en lika hastig och lysande som berättigad karrier. Som major vid K. Vendes Artilleriregemente var han chef för artilleristaben. När K. Andra Göta Artilleriregemente bildades blef öfverste G. 1895 dess förste chef. Tre år därefter ställdes han i têten för vår främsta artillerikår.

Med framstående militära egenskaper förenar öfverste Geijer stor personlig älskvärdhet. Han är också högt aktad och uppriktigt afhållen i vida kretsar. (Hv8dag 19000527)

I Mörsil afled den 20 juli bokförläggaren Christian Laurentius Gernandt från Stockholm, 45 år gammal. Gernandt tillhörde en mycket känd Stockholmsfamilj - han var son till den bekante grundläggaren af "Svenska Familj-journalen", hvilken tidning på sin tid sågs i nästan hvarje hem. Den aflidne ägnade sig tidigt åt boktryckareyrket. Efter att i flere år hafva förestått sin faders tryckeri, bildade han för några år sedan tillsammans med sin yngre broder C. & E. Gernandts bokförlagsaktiebolag, i hvilket han till sin död kvarstod som delägare.

Den gode och vänsälle mannen, som af en lungsjukdom bortrycktes i sina bästa år, hade gjort sig omtyckt i vida kretsar, där hans minne länge skall lefva i kär erinran. (Hv8dag 19000805)

H m:t konungen har, som bekant, under sin vistelse i England högtidligen utnämnts till hedersdoktor vid universitetet i Cambridge. Samma utmärkelse har konung Oscar förut behagat mottaga af Lunds universitet samt vid sitt regeringsjubileum 1897 af akademierna i Wien, Leyden, München, Bologna och Oxford. Vid våra universitet i Upsala och Lund komma vid årets promotion att under öfliga ceremonier kreeras ett större antal hedersdoktorer i de olika fakulteterna. Det är närmast af denna anledning vi å första sidan presenterat de kända dragen af universitetets kansler f.d. statsrådet Gustaf Fredrik Gilljam.

Född 1832 blef G. efter genomgångna studier fil. doktor i Upsala 1857 och två år därefter docent i grekiska litteraturen. Därefter var han efter hvartannat rektor vid Hudiksvalls läroverk (1863-71), Stockholms gymnasium (1871-80) och högre allm. läroverket å Norrmalm (1880-91). Så kallades han i november 1891 att som ecklesiastikminister efterträda statsrådet Gunnar Wennerberg, hvilken afgått i följd af den bekanta striden om professuren i oftalmiatrik vid Karolinska institutet.

Under sin långa verksamhet som skolman hade G. förvärfvat sig stort anseende som en nitisk, sakkunnig och urban pedagog, och dessa egenskaper lade han äfven i dagen under förvaltandet af ecklesiastik-ministersysslan. Kort efter sedan han 1898 begärt afsked från statsrådsämbetet utnämndes den kunskapsrike och om den högre undervisningen så förtjänte mannen till universitetskansler efter f.d. statsrådet P. von Ehrenheim. Denna plats bekläder han med all den säkerhet och korrekta uppfattning af hedersposten, som man väntat. (Hv8dag 19000527)

SAMUEL GJERS †

Den 10 sept. afled i Arboga den ansedde ingeniören Samuel Gjers, i en ålder af 60 år. Efter ha utexaminerats från Chalmerska institutet i Göteborg förvärfvade G. sig under vistelse i utlandet, särskildt Amerika, stor praktisk erfarenhet. Efter återkomsten grundade han i Arboga i förening med sin svåger, ingeniören Leonard Qvist , den framgångsrika, kända och aktade firman Qvist och Gjers, hvars turbinkonstruktioner särskildt kommit till användning vid de flesta kraftstationer i Sverige. Den aflidne var högst värderad för sin duglighet och rastlösa arbetsamhet samt sina vackra personliga egenskaper. (Hv8dag 19001001)

Den 7 januari bortgick landssekreteraren i Kronobergs län Gustaf Wilhelm Granqvist, i en ålder af 70 år. Landssekreteraren Granqvist var född i Berg af Slätthögs församling den 5 nov. 1830 och son af kronolänsmannen Peter Granqvist.

Han aflade kameralexamen 1851 och juridisk examen 1853 samt blef v. häradshöfding 1858. Han förordnades till länsnotarie i Kronobergs län 1860 och utnämndes till kronofogde i Konga härads fögderi 1865. År 1884 blef Granqvist landskamrerare och 1890 landssekreterare i Kronobergs län.

För länets utveckling inlade landssekreteraren Granqvist stora förtjänster, såväl i fråga om nya järnvägsanläggningar, som om förbättring och nyanläggning af allmänna vägar. De utlåtanden han å ämbetets vägnar hade att affatta, voro riktiga mästerverk icke blott i fråga om det sakrika innehållet och den praktiska blick, hvarom de buro vittne, utan äfven i rent formelt hänseende. Den grundlige ämbetsmannen var en varmt fosterländskt sinnad man, som gärna lyssnade till sitt goda hjärtas impulser, vare sig det rörde närmare eller fjärmare stående. (Hv8dag 19000121)

Antalet vittra damer i vårt land har på de senare åren ökats med flera namn, som på kort tid nått en ej vanlig ryktbarhet. Vi återgifva här bilden af en svensk skaldinna, fröken Ida Granqvist, som vid Svenska akademiens senaste stora täfling utmärktes med akademiens andra pris. Till denna täflan hade inlämnats ej mindre än 36 skrifter, af hvilka fröken Granqvists sångcykel Gransus erhöll främsta erkännandet, "med särskildt fäst afseende å den skära innerlighet som utmärker sju af dikterna".

Fröken G. är dotter till prosten Johannes Granqvist i Rackeby i Skara stift och förut känd under signaturen "Adi" för en mängd poetiska bidrag i ortstidningar. Vi våga uttrycka en förhoppning att fröken Granqvists kommande vittra arbete ska uppfylla de vackra löften som debuten gifvit. (Hv8dag 19000107)

ERIK ADOLF GRAPE †

Hela Gäfle samhälle sörjer nu och skall länge sörja förlusten af stadens inom alla samhälsklasser afhållne förste stadsläkare Erik Adolf Grape, som den 27 juni befriades från ett längre smärtsamt lidande. Erik Adolf Grape var icke blott den skicklige läkaren, den intresserade kommunalmannen och en rikt begåfvad personlighet – han var främst den ädla, varmhjärtade och sällsynt goda människan, hvars minne länge skall lefva älskadt och välsignadt.

Förste stadsläkaren Grape tillhörde en från Lübeck inflyttad släkt. Stamfadern för den svenska grenen, Arendt Grape, flyttade såsom köpman från Lübeck till Stockholm, erhöll 1646 privilegium på bärgverksrörelsen i Torneå lappmark och anlade Kengis bruk. Adolf Grape var född i Gäfle den 30 april 1844 samt som af rådmannen Erik Daniel Grape och Katarina Sofia Rydwall. Han blef student i Upsala 1862, med. kand. 1869, med. lic. 1874 och med. d:r 1877. Under 1873-1874 var han underkirurg vid akademiska sjukhuset i Uppsala samt bosatte sig därefter såsom praktiserande läkare i Gäfle, där han 1882 blef andre stadsläkare och 1891 förste stadsläkare.

D:r Grape åtnjöt stort och berättigadt anseende såsom en skicklig läkare samt allas beundran och hängifvenhet för sitt ädla hjärtelag, hvilket särskildt visade sig gentemot  den nödstälda nästan och dem hvilkas lefnad skymdes af obotligt lidande. I det af honom grundlagda ”Hemmet för obotligt sjuka” reste han sig ett längst af alla bestående äreminne. Som ledamot af stadsfullmäktige verkade han i flera hänseenden till fromma för sitt samhälle. Som talare – särskildt inom frimurareorden – var den rikt begåfvade mannen en af de yppersta i vårt land, hvarpå han äfven offentligt ofta var i tillfälle att gifva prof.

Under åren 1891-1897 var d:r Grape inspektör vid de i rikets landsorter inrättade uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och förordnades 1898 till inspektör öfver de med statsbidrag understödda uppfostringsanstalterna för sådana barn och arbetshem för sinnesslöa. Hans förmåga och stora sakkännedom togs äfven i anspråk, då han 1893-1894 var medlem i en komité för utredning om ökadt stadsunderstöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn. Afhållen af alla, ingens ovän efterlämnar Adolf Grape ett det ädlaste minne och ett vältaligt föredöme. (Hv8dag 19000715)

Auditören vid Vestgöta regemente, Alfred Grenander, Sveriges äldste i tjänst varande auditör, hade den sistlidne 16 oktober varit i ordinarie statstjänst 50 år. G., som är född den 18 april 1824, erhöll nämligen sin fullmakt den 16 oktober 1850. Auditör Grenander har bevistat 16 riksdagar som medlem af borgarståndet, 13 som ledamot af Andra kammaren, varit statsrevisor, ordförande i Sköfde stadsfullmäktige i 18 år, landstingsman, jourhafvande direktör i Städernas allmänna brandstodsbolag 1884-94. (Hv8dag 19001104)

Den 28 juli gick en sällsynt verksam man af den gamla goda stammen, fabrikör Ferdinand Grumme, ur tiden i en ålder af 81 år. Grumme var född den 20 april 1829 i d.v. konungariket Hannover och kom vid unga år till Sverige. I Stockholm, hvilken stad han i nära 50 år tillhört såsom borgare, var en han framstående medlem af industrien, såsom grundläggare af den välkända firman "Grumme & Son", en af de förnämsta inom sin branch i vårt land.

Inom tyska kolonien i Stockholm intog G. en bemärkt plats. Han var i många år medlem af Tyska kyrkans råd samt president i Tyska sällskapet. Utom anhörig står en talrik vänkrets sörjande vid den hädangångne hedermannens bår. (Hv8dag 19000819)

Till professor i arkeologi vid Kristiania universitet har utnämnts konservatorn vid historisk-antikvariska afdelningen vid Bergens museum Gabriel Gustafsson. Prof. G. är född i Visby 1853, blef student 1871 och fil. lic. 1889. Efter täflan med tre norska sökande erhöll han samma år platsen vid Bergens museum, där hans trägna, af vetenskapliga meriter burna arbete varit mycket fruktbringande.

Bergens museum gör med professor G:s flyttning en stor förlust, hvilken det ej torde bli lätt att ersätta. Professor G. är gift med fröken Grieg från Bergen. (Hv8dag 19001028)

Strax innan HVAR 8 DAG lägges i präss, ingår underrättelsen att chefen för Sandvikens stora stål- och järnetablissement grosshandlaren och konsuln Göran Fredrik Göransson gått ur tiden den 12 dennes, i den höga åldern af 81 år. Konsul Göransson var en af vårt lands stormän inom industriens område och har gjort sig ett berömdt namn genom sin förbättring af bessemermetoden. Det var 1858, som han kom engelsmannen Bessemer, hvilkens försök ej lyckats väl, till hjälp med göt af svensk tillverkning och bevisade, att denna produkt var god och användbar.

För den nya metodens införande i stort bildades 1862 Högbo stål- och järnverksaktiebolag med G. till disponent, och för samma ändamål anlades Sandvikens masugn och bessemerverk. Efter detta bolag, som 1866 gjorde konkurs, bildades 1868 Sandvikens järverksaktiebolag, hvarest G. som ledare fått se sina långvariga sträfvanden krönta med framgång och hvilket vetat att mer och mer häfva sitt anseende som det förnämsta bessemerverket och ett af de största järnbruken i riket. Det föder nu en arbetarebefolkning af flere tusen personer. 1865 erhöll G. Järnkontorets stora guldmedalj såsom ett vedermäle af hans förtjänster om den svenska stålindustriens utveckling.

Å Sandviken hade G. gläden såsom lycklig vägbrytare den 18 juli 1881 fira silfverbröllop med sin lifsgärning. Där hade han ock sedan med segrarens tillfredsställelse kunnat blicka tillbaka på öfvervunna motgångar. Då G. den 20 januari 1899 fylde 80 år, fick han röna snart sagdt otaliga bevis på sina underlydandes tillgifvenhet och vördnad samt industrimäns, affärsmäns och vänners erkännande och aktning. Slutligen må antecknas att Göransson nyligen erhållit kallelse att nu i maj vid Upsala universitet bli promoverad som hedersdoktor. (Hv8dag 19000520)