Den 6 november fyllde direktören vid Riksbankens afdelningskontor i Göteborg Gustaf Adolf Bagger 60 år.

Dir. Bagger, som sedan 1867 varit i riksbankens tjänst, står ännu i sin fullaste verksamhetskraft, hvilket icke minst bevisas af det märkliga faktum att den dugande bankmannen under hela sin tjänstetid icke varit borta från sin plats en enda dag, oafsedt naturligtvis semestern. På födelsedagen fick den afhållne chefen mottaga uppvaktning och hjärtlig lyckönskan af samtliga tjänstemännen vid kontoret. (Hv8dag 19001118)

Den 27 april erhöll häradshöfdingen i Upsala läns norra domsaga, f.d. revisionssekreteraren Carl Fredrik Oscar von Bahr begärt afsked, efter att sedan juli 1879 innehaft nämnda embete.

Herr von Bahr hade några dagar förut, den 23 april, fyllt sjuttio år. För honom som Upsala stadsfullmäktiges ordförande gåfvo fullmäktige af denna anledning middag å Stadshotellet. Vid densamma utbragtes hedersgästens skål af universitetets rektor, profsessor Alin, som äfven talade för fru von Bahr. Herr von Bahr tackade för all hjärtlig uppmärksamhet i ett varmt och högstämt anförande. Drätselkammarens verkställande ledamot major Holmberg föredrog ett af honom till fästföremålets ära författat humoristiskt poem, som väckte lifligt bifall. Vid bålarna talade akademifogden Thalén för herr von Bahrs familj. (Hv8dag 19000513)

Den 3 oktober kunde konsul Andreas Bang fira sitt 40-årsjubileum som sekreterare vid generalkonsulatet i Köpenhamn. Den afhållne tjänstemannen, hvilken vid flere tillfällen under längre tid varit t.f. generalkonsul, fick på sin jubileumsdag mottaga en elegant adress samt en betydande pänningsumma, gåfvor, blommor och lyckönskningstelegram. För jubilaren gafs middag af en komité, bestående af Köpenhamns mest framstående affärsmän, danskar, svenskar och norrmän. (Hv8dag 19001021)

Den 25 juli hädankallades fröken Louise Barck i Helsingborg i en ålder af 83 år. Den aflidna hade sedan många år lefvat kvar ensam af den syskonring, däri den bekante skicklige biljardspelaren, öfverstelöjtnanten grefve Joachim Barck och den för sitt politiska uppträdande i Spanien och i Paris omtalade grefve Nils Barck voro särskildt bemärkte. Den gamla damen sörjes närmast af sin brorson, grefve Nils Barck, samt af anhöriga inom familjerna Beck-Friis, Wrangel von Brehmer m. fl.

"Den aflidna hade" - yttrade kyrkoherde Johansson vid jordfästningen - "i sin tjänst åt Herren äfven tjänat sina medmänniskor, och strött deltagandets och kärlekens ädla rosor, hvar hon gått fram. Därför bör ock hennes minne lefva, främst bland hennes anförvanter, där det bör blifva en familjeklenod till Herrens lof i sena led." (Hv8dag 19000819)

Till frih. Gustaf Åkerhielms efterträdare i Första kammaren har Stockholms läns landsting valt disponenten på Hargs bruk i Roslagen friherre Carl Joachim Beck-Friis. Frih. Beck-Friis är född den 24 maj 1856 och son af framl. hofmarskalken J. Beck-Friis, hvilken på sin tid efter hvartannat var medlem af Riksdagens båda kamrar. Den nyvalde senatorns politiska ståndpunkt betecknas som högervänlig och mycket protektionistisk.

Sedan 1885 är han disponent för Hargs bruk samt därjämte för Dannemora grufvor. Dessutom innehar frih. B. platsen som verkställande direktör och ordförande i Dannemora-Hargs järnväg. Af allt att döma är det med en praktiskt förfaren, arbetsam och energisk man vår första kammare riktats i och med invalet af frih. C. J. Beck-Friis. (Hv8dag 19000520)

Det är en regel, från hvilken vår diplomati icke erbjuder mer än ett enda undantag, att våra sändebud icke behålla sina maktpåliggande uppdrag längre än till dess att de uppnått 65-årsåldern. Det enda undantaget göres af ministern i Köpenhamn frih. Lave Beck-Friis, som redan är ett godt stycke inne på sitt sextiosjunde. Att han ändå stannar utan att få några invändningar göras deremot, det beror på, att gamle kong Kristian icke vill mista honom. I trettio år har han vant sig att ha med frih. Beck-Friis att göra som svenskt sändebud och han har under denna tid lärt sig att uppskatta honom och vill icke se något nytt och främmande ansikte. Men kong Kristian är icke ensam om att ha fäst sig vid frih. Beck-Friis.

Den diplomatiska kårens doyen i Köpenhamn är allmänt uppburen, och när han häromdagen firade sitt trettioårsjubileum såsom svenskt sändebud vid det danska hofvet, var han föremål för en varm hyllning. "En stor allmänhet i de tre nordiska rikena känner", skref en dansk tidning, "hur utmärkt han fyllt sin ställning. Hans verksamhet prisas af talrika svenskar, norrmän och danskar. Hans personlighet åtnjuter högaktning i vida kretsar, i alla samhällslager, i diplomatiska kåren och ej minst af de båda skandinaviska kungahusen. Från dansk sida har han icke blott hedrats med Dannebrogsordens storkors i brillianter, utan äfven med silfverkorset såsom en mycket sällsynt utmärkelse".

Friherre Beck-Friis hade, innan han slog sig ned i Köpenhamn, efter afslutade universitetsstudier och en tids tjänstgöring i skånska hofrätten, varit attaché och sedan kabinettssekreterare i Petersburg samt legationssekreterare först i Konstantinopel och sedan i London.

Släkten Beck-Friis är af danskt ursprung. Det har kanske bidragit till, att han varit så i sitt esse i Köpenhamn. Men det är ganska länge sedan ätten, som ursprungligen hette Beck, kom till Sverige. Vid 1300-talets början omtalas en Johannes Beck, som beseglade det privilegium konung Erik då gaf ärkebiskopen i Lund, och en herr Sten Beck var länsherre på Helsingborg. Men det är icke alldeles säkert, att denna släkt hade något gemensamt med den släkt, som långt senare antog namnet Beck-Friis, sedan den genom arf kommit i besittning af Friisarnes stamgods Hevringholm. När sedan Skåne blef svenskt, öfvergick en gren af ätten till Sverige. Riksrådet Joakim Beck-Friis blef 1870 [1770!] friherre jämte sina bröder. Året därpå blef han själf grefve, och sedan har grefve-värdigheten åtföljt den äldste sonen, son efter son, som också fått fideikomissen Börringe i Skåne och Fiholm i Sörmland på sin lott. På sistnämda gods föddes frih. Lave Beck-Friis. Och där hade han kanske förblifvit, om han varit "doyen" bland bröderna. Nu blef han i stället doyen bland diplomaterna i Köpenhamn. (Hv8dag 19001230)

Den 10 d:s fyllde direktör Ernst Beckman 50 år. Samtidigt drager han sig tillbaka från den post hvilken han under en följd af år innehaft som verkställande direktör i Djursholms aktiebolag. Det sätt hvarpå dir. Beckman fyllt sitt värf att på den natursköna platsen skapa en modern villastad är ett vackert vittnesbörd om den å flere helt andra områden flitigt verksamme mannens mångskiftande begåfning och duglighet. [utdrag ur artikel om Djursholms villastad, bilden beskuren] (Hv8dag 19000527)

Ett dödsfall, som väckte sorg och saknad ej blott inom den närmaste familjekretsen, utan där en hel församling stod sörjande vid dödsbåren, inträffade den 7 d:s, då godsägaren, majoren Otto Berch å Össjö gick ur tiden i den höga åldern af 89 år.

Major Berch efterlämnar bland alla dem, med hvilka han under sin långa lefnad kom i beröring - ej minst hos sina många underhafvande - ett mer än vanligt aktadt och älskadt minne, som länge skall lefva i tacksam och välsignad hågkomst. (Hv8dag 19001028)

Den 14 dennes utnämndes till svensk-norsk generalkonsul i Köpenhamn sekreteraren i kommerskollegium kammarherre Fredrik Adolf Georg Berencreutz. En bättre meriterad man till denna kräfvande post hade man näppeligen kunnat finna. Att så är fallet, synes bäst af generalkonsul B.:s tjänsteförteckning.

B. är född 1856, tog kansliexamen i Upsala 1878, vistades utrikes 1878-1879 samt blef 1880 amanuens i civildepartementet och inskrifven i åtskilliga verk. År 1885 förordnades han såsom adjungerad ledamot af kommerskollegium, 1889 blef han t.f. kanslisekreterare i civildepartementet och öfverflyttades till det ombildade kommerskollegium, där han hufvudsakligen arbetat i byrån för utrikeshandeln och sjöfarten. Åren 1880-1900 var B. notarie i Första kammarens kansli. Han har dessutom varit sekreterare i differentialtullkomitén, i hafsfiskekomitén, i frilagers- och frihamnskomitén samt senast i handels- och sjöfartskomitén. År 1899 företog B. en studieresa till Belgien, Frankrike, Italien och Tyskland för att inhemta kännedom om organisationen af anstalterna för utrikes handelns främjande.

År 1879 utnämnd till tjänstg. kammarjunkare och 1886 till kammarherre har generalkonsul dessutom utöfvat litterär verksamhet och författat artiklar, dikter och reseskildringar. (Hv8dag 19000429)

Lasarettsläkaren i Gäfle medicine hedersdoktorn och filosofie doktorn Carl Axel Christian Bergh, som en vecka förut träffats af ett slaganfall, afled på nyårsdagen i  Gäfle vid nära 54 års ålder.

Lasarettsläkaren Bergh, som var son af majoren vid Kronobergs regemente Carl Fredrik Bergh, promoverades först till filosofie doktor, men ägnade sig därefter åt medicinen och tog medicinelicentiatexamen 1877. Från mars 1876 till april 1877 var Bergh andre läkare vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus samt blef i maj sistnämda år underkirurg vid Serafimerlasarettet. År 1878 blef han stadsläkare i Kristinehamn och 1880 därjämte läkare vid Värmlands läns sjukhus därstädes. Sedan 1884 har han innehaft läkaretjänsten vid länslasarettet i Gäfle, ett af de största i landet.

Doktor B. gjorde flera utländska studieresor. År 1894 bevistade han som ombud för Gäfle-Dala läkareförening internationella  läkarekongressen i Rom. I våra medicinska tidskrifter var han en flitig medarbetare. Såsom ett erkännande af hans framstående förtjänster såsom läkare tilldelade medicinska fakulteten i Upsala honom vid jubelfästen 1893 hedersdiplom såsom medicine doktor. Af yttre utmärkelser har Bergh erhållit riddarkorset af Nordstjerneorden och af norska S:t Olafsorden. Skicklig jägare innehade han Svenska jägareförbundets guldmedalj. Af Svenska läkaresällskapet var Bergh ledamot sedan 1877. Både som läkare och kirurg har den aflidne förvärfvat sig ett aktadt namn. Han fick ock vid flera tillfällen röna stora bevis på det anseende, han åtnjöt för sin skicklighet. (Hv8dag 19000114)

Richard Bergh är född 1858. Han blef 1877 elev af Perseus. Efter ha genomgått konstakademiens principskola studerade han på Colarossis och Laurenc' atelierer i Paris. [utdrag ur artikel] (Hv8dag 19001028)

Att svenska sångerskor blir berömda i utlandet är ju hvarken märkvärdigt eller sällsynt! De svenska rösterna ha sedan gammalt så god klang ute i stora världen, att när de låta höra sig blir de mottagna med välvilja. Men samtidigt ställer man på landsmaninnor till en Jenny Lind, en Christina Nilsson, en Sigrid Arnoldsson desto större pretentioner, hvilka göra en debut nog så vågsam. En ung svenska, fröken Virginia Bergendahl, som icke blott debuterat i utlandet utan äfven där vunnit en vacker och mycket lofvande succès, har i dagarne för första gången låtit höra sin vackra och väl skolade sopran i sitt fädernesland, bl.a. inför h. m:t konungen i Marstrand.

Fröken Bergendahl, dotter till ryttmästare C. G. Bergendahl å Ryholm, fullbordade efter att ha genomgått Musikaliska akademien i Stockholm, sin utbildning i Paris under ledning af Padilla, Bax, Giraud och Algier. Hon företog därpå tillsammans med ett framstående operasäll-skap en turné genom sydöstra Europas större städer och kom i September i fjol till Prag. Vid tyska operan i den böhmiska hufvudstaden har den begåfvade sångerskan formligen hänfört publiken med sin vackra stämma och ett förträffligt spel. Hon har gjort stor lycka i så fordrande partier som Mignon, Margareta i "Faust" och Isabella i "Robert af Normandie", det senare som bekant ett synnerligen kräfvande parti. Af allt att döma har fröken Bergendahl, som äfven prisas för personlig älskvärdhet och fin bildning, en vacker artistbana framför sig. (Hv8dag 19000812)

VÅRA NYVALDA RIKSDAGSMÄN, FÖRSTA KAMMAREN

Disponenten J. H. Berggren. För Blekinge län. (Hv8dag 19000211)

Den 9 november afled i Malmö en inom samhället mycket känd personlighet, f. brandchefen vågmästaren Olof Berggren, nära 66 år gammal.

B. blef vid unga år brandchef i Malmö, hvilken ansvarsfulla befattning han beklädde i öfver ett halft sekel, tills staden fick sin fasta brandkår. Som brandchef nedlade B. ett både insiktsfullt och nitiskt arbete och gjorde sig mycket omtyckt af befäl och manskap. Kort efter afskedstagandet från denna befattning blef B. vågmästare, i hvilken tjänst han verkade med sin kända samvetsgrannhet till sin död. (Hv8dag 19001202)

Husmodern fröken Ida Berglund. [ur artikel om nya Sahlgrenska sjukhuset] (Hv8dag 19000513)

Inspektören öfver Stockholms folkskolor d:r Carl Gustaf Bergman i Stockholm fyller den 8 april 60 år. Vårt utrymme tillåter ej en utförlig teckning af huru d:r Bergman under de 12 år, han innehaft sin ansvarsfulla post, arbetet på folkskoleundervisningens reformerande och det vackra resultat han - lugnt och stilla - lyckats vinna. Detta resultat visar sig bäst att hans pedagogiska principer äro riktiga. Vi återgifva några af dem:

Under skolarbetet bör läggas en säker och god grund. Undervisningens mål bör vara uppfostran. I kristendomsundervisningen  bör icke under de två första åren gifvas några läxor, utan man framställer muntliga berättelser ur den heliga skrift och samtalar om dem, hvarigenom barnen få konkreta föredömen i lydnad och vördnad för Gud och människor. Utan god disciplin  kan intet godt resultat af undervisningen vinnas. En god lärare kan upprätthålla ordningen endast med allvar, jämnmod och rättvisa samt vädjan till barnens bättre jag. Med endast stränghet kan man ej uppfostra någon. Dock gifves undantagsfall då kroppsaga blir nödig.

Måtte vår hufvudstad länge få åtnjuta lyckan att hafva den så viktiga folkskoleundervisningen lagd i d:r Bergmans händer! I bättre kunde den aldrig ha kommit, när den vördade inspektören C. J. Meijerberg 1888 efter 27-årig verksamhet nedlade sitt kall. (Hv8dag 19000408)